Meriter

Söderberg, Gertie, f 24 sept 1892 i Sthlm, Ty, d 12 juni 1983 där, Västerled. Föräldrar: grosshandlaren Herman Albert S o Elisabet Vendela Augusta Hallier. Studentex vid Sofi Almquists samskola, Sthlm, 27 maj 10, inskr vid StH ht 11, fil kand där 11 dec 15, ordf i Sthlms kvinnl studentfören 16–18, fil mag vid StH 15 dec 17, fil lic 8 april 22, disp där 26 maj 22, fil dr 30 maj 22, provår vid folkskoleseminariet i Sthlm ht 22, vid H reallärov å Norrmalm vt 23, timlär vid Wallinska skolan, tf lär vid H reallärov å Norrmalm vt 24, eo ämneslär vid kommunala mellanskolan i Sthlm juni 24, ord lär där 25–29, lär o rektor vid Sthlms högre folkskola för kvinnl utbildn (från 33 Sthlms stads hushållstekn mellanskola, från 52 realskola) 1 juli 29–30 juni 58, led av styr för Akademiskt bildade kvinnors fören 31, ordf där 33–42, ordf i dess Sthlmskrets 42–47, sakk o sekr i utredn ang omorg av Högre lärarinneseminariet aug 32–okt 33, led av styr för Hem o skola i Sthlm 32, av de kvinnl kårsammanslutn:arnas centralråd 37–45, av styr för Skolteater 34–57, av nämnden för Sthlms stads skolor för husligt arbete (från 59 Sthlms stads hushållsskola) 39, ordf där 61–66, skattmästare i Sällskapet Nya Idun 40–49, vice ordf 45–49, ordf där 49–56, led av styr för Fredrika Bremer-förbundets skola för kvinnl yrkesutbildn 43–62, vice ordf där under 62, led av styr för Statens sjuksköterskeskola 47–56, av utlänningsnämnden 50–64, av styr för Sthlms kommunala flickskolor 52–58, ordf i styr för Wallin-Åhlinska gymn 54–63. – Ogift.

Biografi

Efter studentexamen påbörjade S sina studier vid Stockholms högskola inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen. Högskolan var påverkad av tidens liberala idéer och accepterade kvinnliga studenter i högre grad än de gamla universiteten i Uppsala och Lund. S var en av flera kvinnor som deltog i undervisningen i zoologi och den andra som disputerade i ämnet vid StH. 1922 försvarade hon sin avhandling Contributions to the forebrain morphology in amphibians.

S valde dock att fortsätta sin karriär inom skolans värld. Redan under studietiden hade hon vikarierat som lärare och inspirerades troligen också av den egna skolgången vid Sofi Almquists samskola som från grundandet 1892 tillämpat reformpedagogiken. Hon påbörjade provårstjänstgöring inom folkskola och läroverk och utsågs 1925 till ämneslärare i biologi och kemi vid kommunala mellanskolan i Stockholm. Hon fortsatte att söka lektorstjänster vid läroverken men fick ingen sådan utan kom istället att tjänstgöra vid Stockholms stads hushållstekniska realskola, populärt kallad Kastrullplugget. 1929 utsågs S till rektor där och fortsatte denna gärning till pensioneringen 1958.

När S inledde sin rektorstid hette skolan Stockholms högre folkskola för kvinnlig utbildning. 1933 fick den namnet Stockholms stads hushållstekniska mellanskola, och 1952 Stockholms stads hushållstekniska realskola. Detta var led i omorganisationen av den högre folkskolan som gav möjlighet till både teoretisk och praktisk utbildning. Det fanns förutom den hushållstekniska linjen också en teknisk och en handelslinje. Eleverna vid den hushållstekniska linjen läste alla ämnen som ingick i realskolan, förutom matematik, och dessutom olika hushållsämnen. 1936 tog de första ”realskoliterna”, 21 flickor, sin examen och S uttalade sig i en tidningsartikel om deras vidare karriär: ”Flera komma att gå vidare på gymnasiet, några tänka fortsätta att sy, och andra vilja förmodligen bli sjuksköterskor när de fått åldern inne” (Husliga realskoliterna…).

S brann för sin skola och sina elever och såg positivt på kombinationen av teori och praktik. För många elever var det nyttigt att ha de praktiska momenten under den besvärliga tonårstiden då framtiden kändes osäker, framhöll hon. S föreslog även att utbildningen skulle utsträckas till gymnasiet: ”min önskedröm är ett gymnasium med hushållstekniska ämnen” (Bra skolform…). Förslaget återkom i debatten även efter att hon gått i pension. Det var dock inte i den riktningen som utvecklingen gick; skolan lades istället ned 1967.

Det pedagogiska intresse S hyste tog sig även populärvetenskapliga uttryck. Hon talade gärna om djur och växter i radion under rubriker som ”Märkvärdiga barnkamrar”, ”Förgiftade vapen och skyddspansar i djurens värld” och ”Om levande flygmaskiner”. Dessa föredrag var riktade till barn men S höll även föredrag för vuxna vid Södermalms arbetareinstitut om ”Huru egenskaper ärvas” och ”Demokratiska stater, ur de samhällsbildande insekternas liv” (med ljusbilder). Ett annat utslag av hennes folkbildande ådra var de läroböcker om bl a näringslära och yrkesval hon publicerade, liksom de kokböcker hon översatte från tyska.

Film och teater låg S varmt om hjärtat, vilket bl a utrycktes i de inledningsföredrag hon höll när den offentligt understödda kulturbiografen Stockholms borgarskolas kinematografiska föreställningar genomförde filmvisningar för barn. Hon engagerade sig i skolteatern som erbjöd subventionerade föreställningar för barn och var ledamot av styrelsen för Skolteater under en lång följd av år. Tidigt engagerad i frågor som rörde kvinnans ställning tillhörde S flera kvinnoföreningar. En var Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) där hon deltog som mötessekreterare vid större möten och som suppleant i lokalföreningens styrelse i Stockholm. LKPR samlade landets ledande rösträttskvinnor och S befann sig här i händelsernas centrum. Hon lärde känna bl a Karolina Widerström, som hon sedan kom att samarbeta med i Akademiskt bildade kvinnors förening och i Nya Idun.

Den förstnämnda föreningen hade grundats 1904 med syftet att ge kvinnliga akademiker samma rättigheter som manliga, framför allt till högre statliga tjänster. S blev 1933 ordförande och kvarstod till 1942. Under hennes år i ledningen stod föreningen värd för ett möte med International Federation of University Women (IFUW) i Stockholm i augusti 1939, endast veckor innan världskriget bröt ut. Den internationella kongressen samlade 450–550 delegater och varvade föredrag med middagar, konserter och utflykter. I egenskap av ordförande hade S en central funktion som värdinna och fick välkomna inte bara de många delegaterna utan också kronprinsessan och finansminister Ernst Wigforss som var en av invigningstalarna. Kongressen uppmärksammades stort i svensk press.

I Sällskapet Nya Idun, en förening för yrkeskvinnor från många områden med inriktning på vetenskap, kultur och umgänge, var S verksam från invalet 1923 och beklädde ämbeten som skattmästare, vice ordförande och från 1949 som ordförande. Under S:s tid ordnades föredrag, samkväm, fester och maskerader, ofta med framträdanden av de konstnärligt kunniga ledamöterna. Ett exempel var vårfesten 1950 på Stallmästargården som anordnades under rubriken ”En vårkväll hos Geijers”. 1840-talets ledande gestalter framträdde med uppläsningar, sång och musik och S fick inta rollen som Erik Gustaf Geijer själv, ”gemytlig och slagfärdig conferencier”, iförd tidsenlig kostym. I Nya Idun kom hennes intresse för teater till sin rätt och hon deltog i flera av föreningens uppsättningar.

S:s tunga sades vara skarp och synnerligen rättfram när så krävdes och hon tvekade inte att ge sig in i offentliga debatter. En sådan ägde rum 1941 när professorn i ärftlighetslära Herman Nilsson-Ehle (bd 27) i pressen påstod att akademiskt bildade kvinnor valde karriären framför att ”sörja för släktets fortplantning” och därmed inte förde sin goda arvsmassa vidare. Som ordförande i Akademiskt bildade kvinnors förening gav S svar på tal: beskyllningen föreföll gripen ur luften, och det var oklart vilken statistik professorn stödde sig på. Enligt hennes egen erfarenhet var de akademiskt bildade kvinnorna villiga att både gifta sig och att föda barn. Det man möjligen kunde tänka sig var att den som tagit en examen och sett sig om i världen hunnit bli ”litet grätten” och inte var villig att gifta sig med vem som helst: där visar sig ”en smula av den intelligens som professor Nilsson-Ehle så gärna vill ha fortplantad” (sign Col).

På 1930-talet började Högre lärarinneseminariet ifrågasättas och en utredning tillsattes i vilken S var sakkunnig. Seminariet hade sedan grundandet 1861 varit en viktig väg till högre utbildning för kvinnor, men när universitet och högskolor öppnades allt mer hade det spelat ut sin roll. S stödde en nedläggning och förordade istället att provårsinstitutionen utvidgades.

Privat sammanbodde S med en lärarkollega från skolan, Jenny Lind – även hon aktiv i Nya Idun. Paret ägde en gård på Gotland där de ägnade somrarna åt trädgårdsarbete. Båda var passionerade odlare och omskrevs flera gånger i tidningarna för sitt stora trädgårdsintresse och sina fina trädgårdar i Bromma och på Gotland.

S tillhörde den första generationen kvinnor som disputerade i naturvetenskap. Sina vetenskapliga kunskaper delade hon gärna med sig av i föredrag i radio och föreningar. Tidigt föreningsaktiv engagerade hon sig för kvinnors rättigheter men även i sällskapsföreningar som Nya Idun. Hon intog gärna den ledande rollen som ordförande på samma sätt som hon i sin nästan 30-åriga yrkeskarriär inom skolväsendet verkade som rektor. S har betecknats som skarp, men också som en humoristisk och generös person. Hon var en av de kvinnor som med universitetsutbildning och yrkeskarriär spelade en allt mer framträdande roll i det offentliga livet under 1900-talets första hälft.

Författare

Åsa Karlsson

Arkivuppgifter

Enstaka brev från S i LSB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Contributions to the forebrain morphology in amphibians. [Akad avh StH.] Sthlm 1922. (A Bonniers boktr). [2], 57 s, ill. [Särtryck ur: Acta zoologica, årg 3, 1922, s [65]–121, ill.] – I Bolin, Vår föda. Dess betydelse och ändamålsenligaste sammansättning. En redogörelse i ord och bild. Medarbetare: L Bolin, G S. Sthlm: Tiden, 1933. 448 s, [4] pl-bl i färg, ill, fotogr. [Utgiven i 14 häften. 2., bearbetade uppl, 4.–9. tusendet 1938: Vår föda … sammansättning, 310, [2] s, [4] pl-bl i färg, ill, fotogr.] – Vad vill du bli? Flickornas yrkesval. Anvisningar till flickorna och deras föräldrar i fråga om vissa yrken och utbildningsvägar. 7. uppl på uppdrag av Stockholms folkskoledirektion omarbetad av K Barck-Lagergren och G Söderberg. Sthlm 1937. (H W Tullberg). 93 s, ill, fotogr. (Stockholms stads folkskolor). [S medverkade ej i tidigare upplagor. 8. uppl 1939: Flickornas yrkesval … utbildningsvägar, 91 s, ill, fotogr, (Stockholms folkskolor).]

Översatt: F Nietlispach, 200 middagar med färgbilder av 88 middagsrätter, 20 förrätter och 14 efterrätter. Översättning och bearbetning för det svenska köket av G S. Sthlm: Tiden, 1930. 139, [1] s, färgill. [Kokbok.] – F Nietlispach, Kalla rätter. Med talrika färgbilder och fotografier. Översättning och bearbetning för det svenska köket av G S. Sthlm: Tiden, 1931. 53, [1] s, [8] pl-s, [13] pl-bl i färg, ill.

Källor och litteratur

Age [sign], Bra skolform för flickor (DN 23 sept 1942); Col [sign], Intelligent kvinna gifter sig inte med vem som helst! (DN 27 maj 1941); Förbjuden frukt på kunskapens träd, ed B M Fridh-Haneson o I Haglund (2004); Föreningen Hem och skola får Stockholmsavdelning (DN 12 april 1932); Husliga realskoliterna ha sin examenspremiär (DN 27 maj 1936); Lärarmatr 1934 (1934); Stockholms kommunalkalender; Sveriges statskalender; Sällskapet Nya Idun 1885–1935: femtioårshistorik: medlemsförteckning (1935); Väv: Stor-Stockholm (1962); Väd.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gertie Söderberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35131, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åsa Karlsson), hämtad 2024-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35131
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gertie Söderberg, urn:sbl:35131, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åsa Karlsson), hämtad 2024-10-15.