Meriter

Söderlund, Ernst Fritiof, f 26 feb 1903 i Sthlm, Ad Fredr, d 14 okt 1996 i Mariefred. Föräldrar: byggmästaren Anders Gustaf S o Helena Odhner. Studentex vid H reallärov å Norrmalm, Sthlm, 12 maj 21, lantbrukselev, informator o vik lär, inskr vid GH 13 okt 24, fil kand 30 okt 26, fil mag där 15 sept 27, lär vid S:t Sigfrids skolhem, Räppe, Kron, 27–29, vid Sthlms samgymn 29–36, inskr vid StH 4 febr 32, fil lic där 14 sept 35, provår vid H a l å Södermalm ht 35–vt 36, adjunkt 1 juni 36–48, lektor där 48–49, disp vid StH 11 dec 43, docent 44–49, fil dr 30 maj 45, allt vid StH, ordf i Läroverkslärarnas riksförb 45–47, led av 46 års skolkommissions expertråd o kursplanedelegation jan 46–okt 47, inspektor för Sthlms samgymn 47–51, prof i ekon hist vid StH (från 60 StU) 25 nov (tilltr 1 dec) 49–1 juli 69, dekanus vid hist-fil sektionen av StU:s hum fak 61–66, vid hum fak 63–64, vid samhällsvetensk fak där 64–65, red för The Scandinavian economic history review 53–61, ordf i Nordisk fören för ekon o soc hist samt hist geogr 53–71. – LSkS 52, LVA 69, pol hedersdr vid Helsingfors univ 76.

G 1) 11 juni 1930(–55) i Hjo m lärarinnan Sigrid Margareta Hedelius, f 20 sept 1905 i Skövde, d 7 nov 1993 i Sthlm, Skarpnäck, dotter till godsägaren Johan Jakob H o Beata Josefina Molitor; 2) 27 mars 1955 i Lilla Malma, Söd, m Anne-Marie Märta Froste, f 20 nov 1918 i Sthlm, Hedv El, d 30 mars 2005 i Mariefred, dotter till kontraktsprosten David F o Märta Fredrika Hellström samt tidigare g m VD:n Herman Holm.

Biografi

Ernst S växte upp i en byggmästarfamilj i Stockholmstrakten. Fadern hamnade i ekonomiska svårigheter i samband med byggkrisen 1907–08 och hade därefter periodvis magra inkomster så S fick tidigt lära sig spara och bidra till försörjningen. Under studieåren vid Norra real tjänade han t ex extra genom att ge privatlektioner till skolkamrater som behövde hjälp. Något år efter studentexamen blev S, som umgicks med planer på att bli veterinär, lantbrukselev på en gård i Uppland, men trivdes inte och började i stället undervisa hos en familj i Sala och därefter vid en privatskola i Småland. Med sikte på att bli läroverkslärare läste S sedan vid Göteborgs högskola. Efter avklarade studier tjänstgjorde han som uppskattad lärare i modersmål och historia, på 1930-talet i Stockholm vid bl a Högre allmänna läroverket för gossar på Södermalm, senare kallat Södra latin. S var intresserad av pedagogik och trivdes i sin lärarroll. ”Jag var”, menade han, ”gjord för läraryrket, och läraryrket var som gjort för mig.”

Men S ville gå vidare. Han började på 1930-talet arbeta med sin forskarutbildning i historia vid Stockholms högskola. Hans avhandlingsämne gällde efterspelet till det nordiska sjuårskriget. Efter licentiatexamen inträffade 1935 vad S kallat ”den svängande punkten” i hans liv. Påverkad av Eli F Heckschers (bd 18) detta år utkomna Sveriges ekonomiska historia började han följa dennes föreläsningar och seminarium. Trots sitt engagemang i forskarutbildningen släppte inte S sitt intresse för skolvärlden. Han skrev först en lärobok i historia för realskolan. Den följdes 1941 av en lärobok för gymnasiet som skulle komma ut i reviderade upplagor ända in på 1960-talet. Han mobiliserade vidare ett stort antal historiker för att författa uppsatser i olika ämnen, svenska och internationella, som han sedan gav ut i tre bredvidläsningsvolymer under namnet Med plog och svärd (1940–49). S:s karriär som lärare innefattade att han var ordförande i Läroverkslärarnas riksförbund 1945–47 och medlem i 1946 års skolkommissions expertråd. Han ansågs också som professor vara en mycket god pedagog, både som föreläsare och seminarieledare. Även på den akademiska nivån förkroppsligade han det klassiska läraridealet ”sträng men rättvis”.

Ekonomisk historia växte på 1900-talet fram som ett självständigt akademiskt ämne i många länder, i Sverige mycket tack vare Eli F Heckschers inflytande. Denne fick 1929 en personlig professur i ämnet knuten till både Handelshögskolan och Stockholms högskola och arbetade hårt för att förankra ämnet i den akademiska världen. Hans seminarium drog till sig en blandad grupp doktorander. Det var inte självklart åt vilket håll det nya ämnet skulle luta och vilka som skulle bli dess pionjärer: var det historiskt inriktade ekonomer eller historiker med intresse för de ekonomiska processerna? När ämnet efter stort motstånd under 1940-talet lyckades tränga sig in på universiteten skulle det visa sig att det var bland historiskt utbildade forskare som man skulle få sina proselyter. Unga nationalekonomer drogs vid denna tid snarare till den framgångsrika ”Stockholmsskolan” med dess teoretiska inriktning. S hade inte läst nationalekonomi, utan behöll som forskare historikerns metodiska traditioner med stor aptit på arkivstudier och noggrann källprövning. Arbetsförmåga och noggrannhet var framträdande kvaliteter hos honom. Heckscher uppskattade dessa egenskaper och hjälpte fram S till en disputation 1943 samt till landets första permanenta professur i det nya ämnet 1949.
För utomstående kunde S framstå som allvarlig och stram, han kunde till och med verka högdragen, men på närmare håll var han en annan, engagerad och hjälpsam. Under sin karriär som lärare och historiker var han mån om att leva upp till vad han betraktade som viktiga roller, inte minst att så småningom efterträda den store Heckscher. S uppträdde värdigt och korrekt med en påtagligt anglofil framtoning. Den något aristokratiska hållningen märktes också genom att han aldrig eftersträvade att attrahera många elever. Att hans doktorander var få berodde, hävdade han, på att kraven på dem var ovanligt högt ställda.

S tog som professor omedelbart itu med att internationalisera sitt ämne. Här hade han ett arv att förvalta från Heckscher, vars arbeten var kända världen över. Ett viktigt steg var att S grundade Nordisk förening för ekonomisk och social historia samt historisk geografi. Syftet med föreningen var framför allt att ge ut en tidskrift på engelska, The Scandinavian economic history review. S blev föreningens ordförande och var, med sin noggrannhet och språkkänsla, tidskriftens exemplariske redaktör under det första decenniet. Målsättningen var att publicera nordiska bidrag till den gemensamma världshistorien och att introducera utländsk forskning av intresse i Norden.

S fick något av en ledarroll bland de nordiska forskarna i ämnet, men han byggde därtill upp ett vidare internationellt nätverk. De brittiska vännerna höll han särskilt högt. På väggen i hans arbetsrum vid Tegnérlunden hängde porträtten av professorerna Ashley och Tawney bredvid Heckschers. Tämligen regelbundet turnerade han som inbjuden föreläsare i England. 1960 samlade han i Stockholm kollegerna till den första av de ekonomisk-historiska världskongresser som sedan skulle bli tradition. Mycket tack vare S:s insatser fick ämnet ekonomisk historia i Sverige från början en bred och naturlig internationell anknytning. En av S:s kolleger hyllade honom genom att kalla utgivningen av The Scandinavian economic history review ”en av de märkligaste insatser som i detta århundrade gjorts för att ge svensk humanistisk vetenskap internationellt anseende” (Palme).

Heckscher ledde in S på ett forskningsområde som resulterade i avhandlingen Stockholms hantverkarklass 1720–1772: sociala och ekonomiska förhållanden (1943). Ett forskningsprojekt om den svenska arbetarklassens historia understöddes av socialdemokraterna och S:s avhandling omarbetades och infogades efter vissa kompletteringar i denna bokserie om tolv band under titeln Hantverkarna, del 2, Stormaktstiden, frihetstiden och gustavianska tiden (1949). Projektet markerade det nya ämnets ambitioner att inkludera den sociala aspekten, inte bara den rent ekonomiska.
Nästa större arbete i S:s produktion var Svensk trävaruexport under hundra år (1951), där han själv svarade för 1800-talsdelen. Detta var ett beställningsarbete, vilket inte betydde att det avverkades med lätt hand. S gick bl a igenom primärmaterialet till utrikeshandelsstatistiken och kunde revidera bilden av konjunkturutvecklingen. Han analyserade också finansieringen av enskilda företag. Resultatet blev både en introduktion till en av de viktigaste sektorerna i den svenska industrialiseringsprocessen och en inträngande analys av verksamheten i konkreta detaljer. Boken översattes också till engelska.

Samma breda ambitioner fanns i nästa stora projekt, Fagerstabrukens historia (1957–59). I fem tunga band om sammanlagt över tre tusen sidor skildras där svensk järnhantering från medeltiden till mitten av 1900-talet. Projektets utgångspunkt var att Fagerstabruken, som en av landets största brukskoncerner, ville få sin historia beskriven, inklusive utvecklingen av de fem järnbruk som i krisen efter det första världskriget slagits samman till en koncern. Förhållandena för brukens smeder och arbetare fick sin särskilda volym. I en annan, mer lättläst ”Kavalkad” utan notapparat, tabeller eller diagram, blev det utrymme för viktiga personer och den lokala kulturen vid de fem bruken Fagersta, Forsbacka, Horndal, Kloster och Österby.

Fagerstabrukens historia redigerades av S och bär hans prägel. Där finns den pedagogiska överblicken av hela näringen liksom analysen av teknikens och de enskilda brukens utveckling. Projektet innebar administrativt en stor insats; flera av den nya generationens ekonomhistoriker engagerades. Tre av dem skulle efter S få professorstjänster inom universitetsväsendet. Rent källmässigt var det komplicerat att utforska alla gamla och spridda arkiv. S:s egna forskningsinsatser gällde 1900-talet, inklusive den komplicerade fusionsprocessen, men han tog också på sig att fullborda den försenade volymen om arbetare och arbetarförhållanden efter 1870. Brukshistorien om Fagersta blev ett monumentalt verk. Genom att stå i spetsen för prjektet fick S en ledande position inom ämnet ekonomisk historia i landet som ”primus inter pares”. Han förvaltade arvet inte bara från Heckscher, utan därtill från Heckschers viktigaste medkämpar för ämnets etablering: historikerna Arthur Montgomery (bd 25) och Bertil Boëthius.

Efter sin pensionering flyttade S till en före detta prästgård i Mariefred men drog sig inte tillbaka från sitt forskningsarbete. Han hade 1959 fått i uppdrag av Skandinaviska banken att utarbeta en historik över denna bank, som grundades 1864. Till hundraårsfirandet hade S hunnit fram till 1914, och med sitt grundliga arbetssätt behövde han ytterligare fjorton år av träget arbete med källmaterialet innan han var nöjd med andra delen av verket, Skandinaviska banken i det svenska bankväsendets historia 1914–1939 (1978). Då hade S arbetat nio år som emeritus. Som titeln lovade bäddade han in banken och alla dess föregångare i den svenska och internationella utvecklingen. Särskilda pionjärgärningar var hans genomgång av den statliga bankinspektionens stora källmaterial och utredningen av Kreugerperiodens komplicerade förhållanden. Bokverket på mer än tusen fullmatade sidor blev det kanske främsta beviset på S:s uthållighet, noggrannhet och förmåga att klart och stilsäkert utreda historiska skeenden.

Författare

 Ulf Olsson

Arkivuppgifter

Ms i Ms:saml, RA. – Brev från S i GUB, LU (bl a till S Bolin), KB (bl a till N Ahnlund o E Heckscher), RA (bl a till J Nordström o H S Nyberg) o NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Sveriges historia för realskolan. Sthlm: Norstedt, 1931. 60 s. (Arbetsuppgifter utgivna av Nils Hänninger). [Tillsammans med N Hänninger. Arbetsuppgifterna sammanställda i anslutning till C Grimberg, Sveriges historia i sammanhang med Danmarks och Norges. För den fyraåriga realskolan och klasserna 2–5 av den femåriga (Sthlm: Norstedt, 1930, I–II).] – Schweden. Eine Übersicht. [Verso:] Sthlm 1938. (Stockholms bokindustri a.-b.) 63, [1] s, ill. [Bilaga: Eisenbahnkarte über Schweden (vikt). Skriften finns även i versioner på andra språk: engelska (Outlines of Sweden, 1939), spanska (Una ojeada a Suecia, 1941), ungerska (Svédország, 1945) och polska (Szwecja w zarysie, 1946). Eftersom det inte varit möjligt att fastställa hur de olika versionerna förhåller sig till varandra har de getts egna poster nedan.] – Outlines of Sweden. [Kolofon:] Sthlm 1939. (H W Tullberg). 78, [1] s, ill. [Tillsammans med N Hedin. Bilaga: Railroad map of Sweden.] – Sveriges historia i sammanhang med det övriga Nordens för realskolan. Sthlm: Svenska bokförlaget (Norstedt), 1940. vi, [i], 352 s, ill, kartor. ([Pärm:] Grimberg–Jacobson–Tunberg, Läroböcker i historia). [Tillsammans med C Grimberg. 2., (reviderade) uppl 1947: vi, [i], 329 s, ill, kartor, ([verso till titelbladet:] Grimberg–Jacobson–Thunberg [sic], Läroböcker i historia). 3., (reviderade) uppl 1951: vi, [i], 303 s, ill, kartor. 3. upplagan ingår ej i serien. S har ensam svarat för de revideringar av texten som gjordes i 2. och 3. upplagorna.] – Lärobok i allmän historia för gymnasiet. 4., omarbetade uppl av Falk-Jacobson, Lärobok i allmän historia. Sthlm: Svenska bokförlaget (Norstedt), 1941. iv, 395 s, ill. ([Verso till titelbladet:] Grimberg-Jacobson-Tunberg, Läroböcker i historia). [Pärm: Allmän historia för gymnasiet. Tillsammans med G Jacobson. S medverkade ej i tidigare upplagor av läroboken. 2. tr 1944. 3., (reviderade) tr 1946: iv, 403 s, ill. 4.–7. tr 1949–53. Boken ingick fr o m 6. tr 1952 ej i serien. 8. (reviderade) tr 1955: iv, 407 s, ill. 8. tr, fortsättningstryck 1956. Läroboken efterföljs av Allmän historia för gymnasiet (1956; se nedan).] – Una ojeada a Suecia. Bosquejo historico, economico y social. Estocolmo 1941. (H W Tullberg). 51, [1] s, ill. – Stockholms hantverkarklass 1720–1772. Sociala och ekonomiska förhållanden. [Akad avh StH.] Sthlm: Norstedt, 1943. xx, 340 s. (Monografier, utgivna av Stockholms kommunalförvaltning). – Svédország. Lund 1945. (C Bloms boktr). 51 s, ill. [Tillsammans med N Hedin. Bilaga: Railroad map of Sweden.] – Szwecja w zarysie. Wydane staraniem komitetu wspólpracy dla odbudowy demokratycznej. [Verso:] Uppsala 1946. (Almqvist & Wiksells boktr). 61 s, ill. [Omslag: Swecia w zarysie. Anonym, troligen tillsammans med N Hedin.] – Hantverkarna. D 2, Stormaktstiden, frihetstiden och gustavianska tiden. Sthlm: Tiden, 1949. 493 s. ([Förtitel:] Den svenska arbetarklassens historia). – Svensk historia för gymnasiet. Sthlm: Svenska bokförlaget (Norstedt), 1949. vi, 442 s, ill. [På verso till titelsidan: Föreliggande bok motsvarar Falk–Tunberg, Lärobok i svensk historia för gymnasiet, tredje upplagan. S medverkade ej i tidigare upplagor av läroboken. 2. tr 1951: vi, 443, [1] s, ill. 3.–7. tr 1955–1960.] – Svensk trävaruexport under hundra år. På uppdrag av Svenska trävaruexportföreningen utgiven av E S. Sthlm: [omslag:] Svenska trävaruexportföreningen, 1951. xii, 373 s, ill, diagr, fotogr, tab. [Under medverkan av A Hallberg och J Sandin. S var författare till avsnittet Sveriges trävaruexport 1850–1900 (s [1]–197). Engelsk version: Swedish timber exports 1850–1950. A history of the Swedish timber trade. Edited for The Swedish Wood Exporters’ Association by E. F. Söderlund. Sthlm: [omslag:] The Swedish Wood Exporters’ Association, 1952. xi, 383 s, ill. S:s avsnitt har här titeln Swedish timber exports 1850–1900 (s [1]–187).] – [Omslag:] The rise of industry. Sthlm 1953. ([Kolofon:] Tryckeri AB Epege). 59 s, ill. [Tillsammans med E F Heckscher. Särtryck ur: The development and present scope of industry in Sweden, [Verso:] Editor: G H Smith, Sthlm: Svenska industriförlaget, 1953, s 17–75, ill.] – Allmän historia för gymnasiet. [Verso:] Illustrationsredaktör: G Curman. Kartorna ritade av E Tidel. Sthlm: Svenska bokförlaget (Bonnier), 1956. [8], 482, [1] s, ill, kartor. [Tillsammans med I Seth. Läroboken i stor utsträckning baserad på Lärobok i allmän historia för gymnasiet (1941; se ovan). 2., (reviderade) tr 1957: [8], 484, [1] s, ill, kartor. 3.–4. tr 1959 (4. tr utgiven 1961 enligt SvB 1961/1965). 2., (reviderade) uppl 1962.] – Fagerstabrukens historia. [Rygg: III,] Nittonhundratalet. Uppsala 1957. (Almqvist & Wiksells boktr). xvi, 802 s, [1] vikt karta. [Tillsammans med P E Wretblad. S var också redaktör för hela verket, se vidare under redigerat nedan.] – Antikens historia. Sthlm: Svenska bokförlaget (Bonnier), 1958. 90 s, ill. [Tillsammans med I Seth. Särtryck ur: Allmän historia för gymnasiet (1956; se ovan). Avsedd att användas tillsammans med: Medeltidens och nya tidens historia för gymnasiet (1958).] – Medeltidens och nya tidens historia för gymnasiet. Sthlm: Svenska bokförlaget (Bonnier), 1958. [8], 543, [1] s, ill, diagr, kartor, tab. [Tillsammans med I Seth och G Johannesson. Läroboken i stor utsträckning baserad på Allmän historia för gymnasiet (1956; se ovan) samt Svensk historia för gymnasiet (1949: se ovan).] – Fagerstabrukens historia. [Rygg: V,] Arbetare och arbetarförhållanden. Uppsala 1959. (Almqvist & Wiksells boktr). xiv, 643 s, ill, diagr, fotogr, tab. [Tillsammans med S Montelius och G Utterström. S svarade för avsnitten 1870–1910. En översikt (s [353]–410; tillsammans med G Utterström) och 1910–1955 (s [411]–599). S var också redaktör för hela verket, se vidare under redigerat nedan.] – Forntidens och äldre medeltidens historia. Sthlm: Svenska bokförlaget (Bonnier), 1960. [6], 120, [1] s, ill, kartor. [Tillsammans med I Seth. Utvidgad version av: Antikens historia (1958; se ovan) föranledd av ändringar i kursplanen för enhetsskolans nionde klass. Texten till avsnittet om äldre medeltidens historia hämtat från: Medeltidens och nya tidens historia för gymnasiet (1958; se ovan) 2., (reviderade) uppl 1961: [6], 108, [1] s, ill, kartor. Fortsättningstryck 1964. 2. tr 1965.] – Svensk historia för gymnasiet. [Verso:] Utarbetad på grundval av Tunberg-Söderlund, Svensk historia för gymnasiet. Sthlm: Svenska bokförlaget (Norstedt), 1960. 355, [1] s, ill. [Omarbetning av: Svensk historia för gymnasiet (1949; se ovan). 2.–3. tr 1961–64.] – 1800- och 1900-talens historia. Sthlm: Svenska bokförlaget (Bonnier), 1963. [8], 238, [1] s, ill, diagr, kartor, tab. [Lärobok. Bygger i viss utsträckning på S:s tidigare läroböcker i svensk och allmän historia för gymnasiet. 2.–3. tr 1965–66. 2. uppl 1969: Sthlm: Läromedelsförlaget (Svenska bokförlaget), [8], 243, [1] s, ill, diagr, kartor, tab. Översatt till finska: Uusimman ajan valtio- ja yhteiskuntahistoria (Porvoo; Helsinki: W Söderström, 1967).] – Skandinaviska banken i det svenska bankväsendets historia 1864–1914. [Göteborg: Skandinaviska banken, 1964]. ([Kolofon:] Sthlm: Esselte). viii, 409, [3] s, diagr, ill, tab. – Historia för gymnasiet. Sthlm: Svenska bokförlaget (Bonnier), 1966–67. 3 delar. [Tillsammans med I Seth.] Årskurs 1. Under medverkan av G Eriksson, B Hambræus, G Johannesson och B Lindwall. 1966. 248 s, ill. Årskurs 2, Ekonomiska, naturvetenskapliga och tekniska linjerna. 1967. 287 s. [Boken är enligt förordet till stora delar identisk med S:s 1800- och 1900-talens historia (1963, se ovan).] Årskurs 2–3, Humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna. Under medverkan av B Hagård [och sju andra]. 1967. 374 s. [Huvudtexten i boken (s 1–264) är enligt förordet till betydande delar identisk med S:s 1800- och 1900-talens historia (1963, se ovan).] – Örebro enskilda bank 1837–1918. Sthlm: Skandinaviska enskilda banken; Almqvist & Wiksell international (distribution), 1977. 63 s, diagr, ill. – Skandinaviska banken i det svenska bankväsendets historia 1914–1939. [Sthlm: Almqvist & Wiksell international, 1978.] ([Verso:] Uppsala: Almqvist & Wiksell). viii, [4], 592 s, diagr, ill, tab.

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som använts som källa i biografitexten ovan: Introduction (The Scandinavian economic history review, vol 1, 1953, s 3–4). – Ernst Söderlund (Minnen. Tio röster från Stockholms högskola, [Sthlm:] Stockholms universitet, 2005, s 41–65). [Återger i redigerad form en intervju av N Edling med S genomförd i april 1991.]

Redigerat (utgivit): Med plog och svärd. Historisk läsebok. Utgiven av E S [d 1:] och G Jacobson. Sthlm: Svenska bokförlaget (Norstedt), 1940–49. D 1–3. D 1. 1940. viii, 344 s, ill, kartor. [2. tr 1952.] D 2. 1949. viii, 360 s. [2. tr 1957.] D 3. 1949. vii, 378 s. [2. tr 1957.] – Svensk trävaruexport under hundra år. På uppdrag av Svenska trävaruexportföreningen utgiven av E S (1951). Se under egna verk ovan. – Swedish timber exports 1850–1950. A history of the Swedish timber trade. Edited for The Swedish wood exporters’ association by E. F. Söderlund (1952). Se under egna verk ovan. – E F Heckscher, Mercantilism. Authorized translation by M Shapiro. Revised edition edited by E. F. Söderlund. London: Allen & Unwin; New York: Macmillan, 1955. 2 vol (474, 423 s). – Fagerstabrukens historia. [Redigerad av E S]. Uppsala 1957–59. (Almqvist & Wiksells boktr). 5 vol. [Rygg: I,] Sexton- och sjuttonhundratalen. [Av] K-G Hildebrand. 1957. xii, 487, [2] s, ill, diagr, tab. [Rygg: II,] Adertonhundratalet. [Av] A Attman. 1958. xv, 690 s, [1] pl-bl (vikt), ill, diagr, tab. [Rygg: III,] Nittonhundratalet. [Av] E S, P E Wretblad. 1957. [Se under egna verk ovan.] [Rygg: IV,] Kavalkad. [Av] Ö Tigerstedt. 1957. xii, 701 s, [1] pl-bl (vikt), [1] kartbl (vikt), ill. [Även utgiven som: Ö Tigerstedt, Floden av eld och järn. Gestalter och öden ur Fagerstabrukens historia (Strängnäs: Tomas, 1957).] [Rygg: V,] Arbetare och arbetarförhållanden. [Av] S Montelius, G Utterström, E S. 1959. [Se under egna verk ovan.] – R Benckert, Benckerts testamente. Konfidentiella anteckningar angående Bankinspektionens verksamhet. Utgivna genom E S. Sthlm: Kungl Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1976. 134 s, [1] pl-bl. (Handlingar, Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 4). [Ny utgåva: Benckerts testamente. Konfidentiella anteckningar angående Bankinspektionens verksamhet. Utgivna genom E S. Förord av L-E Thunholm. Sthlm: Fischer, 1993. 171 s.]

Översatt: T S Ashton, Den industriella revolutionen 1760–1830. Översatt av E S. Lund: Gleerup, 1951. 193 s. (Gleerups böcker för universitet och högskolor). [2. uppl 1962. 2. uppl, [2. tr] 1966.]

Källor och litteratur

Hum fak:s studentmatr (D II c:5), StH:s arkiv; ED:s konseljakter 25 nov 1949, nr 4, allt i RA.

Y Hasselberg, Industrisamhällets förkunnare: Eli Heckscher, Arthur Montgomery, Bertil Boëthius och svensk ekonomisk historia 1920–1950 (2007); B Hettne, Ekonomisk historia i Sverige: en översikt av institutionell utveckling, forskningsinriktning och vetenskaplig produktion (1980); K G Hildebrand, Ernst Söderlund 60 år (SvD 25 febr 1963); S Långström, Författarröst och lärobokstradition (1997); U Olsson, In memoriam: Ernst Söderlund 1903–1996 (The Scandinavian economic history review 44, 1996); S U Palme, Ernst Söderlund 60 år (Stockholmstidningen 26 mars 1963); Svenska historiker: från medeltid till våra dagar, ed R Björk o A W Johansson (2009). – Nekr:er i SvD 28 okt o DN 12 nov 1996. – Muntl meddel:en av S Fritz, Sthlm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Fritiof Söderlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Olsson

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35235
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Fritiof Söderlund, urn:sbl:35235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Olsson