Meriter

Sörensen, Anna Elisabeth, f 11 april 1875 i Gbg, Kristine, d 2 feb 1943 i Sthlm, Osc. Föräldrar: fotografen Fredrik Waldemar S o Hedda Smedberg. Mogenhetsex vid H a l i Vänersborg 7 juni 94, folkskollär:ex vid Skara folkskolesem 28 maj 95, vik folkskollär i Otterstad, V Göt, ht 95, inskr vid GH 8 sept 96, vik folkskollär i Sunnersberg, V Göt, vt 96–vt 97, eo folkskollär i Örgryte ht 97, ord folkskollär där vt 98–1 febr 05 (tjänstl ht 01–vt 02 o 04), fil kand vid GH 13 sept 02, efterprövn vid UU 15 sept 03, vid GH 6 juni 04, vik adjunkt vid Skara folkskolesem vt 04, provår vid Folkskolesem i Sthlm ht 04–vt 05, timlär vid Anna Sandströms skola i Sthlm ht 04–05, tjänstg vid Detthowska skolan o Nya lärarinnesem där ht 05, vik adjunkt vid Kalmar folkskolesem vt 06–vt 07, studerade undervisn:en vid seminarier i Schweiz sommaren 06, adjunkt vid Folkskolesem i Falun 14 nov 06–19, bibliotekarie ht 16–19, lektor 13 dec 18–19, allt vid Folkskolesem där, timlär vid Elementarläroverket för flickor i Falun ht 07–vt 12 o ht 16–19, förest för Falu allm bibliotek juni 08–juni 10, led av styr för Fören för kvinnans politiska rösträtt i Falun 08–19, av Falu skolstyr 11–19, vice ordf där 18–19, led av lärarlönenämnden juli 12–dec 15, sakk vid ecklesiastikdep för att biträda vid bearbetn av förslag till ny stadga o undervisningsplan för folkskoleseminarierna 13, led av styr för Sv seminarielär:fören 13–29, ordf där 28– 29, led av styr för Akad bildade kvinnors fören 14–15, av styr för Sveriges allm biblioteksfören 15–19, rektor vid Folkskolesem i Sthlm 23 maj (tilltr 1 juli) 19–1 juli 35, led av Studielånenämnden 19–43, av komm ang lönereglering för lärare dec 20–aug 23, av 1921 års lönekomm juni 21–okt 23, av styr för Fören för sinnesslöa barns vård 22– 43, av styr för Sigtunastiftelsen från 25, av styr för Sv fattigvårds- o barnavårdsförb:s avd för barnavård 26–42, tillfällig led av 1928 års lönekomm juni 30, medlem av red:komm för Skola o samhälle från 30, led av styr för Pedagogiska sällsk 31–39, av 1932 års seminariesakk juli 32–april 36, en av initiativtagarna till Fören för psykologisk- pedagogiska inst samt vice ordf i dess styr o ordf i dess AU dec 34, led av styr för Sv sällsk för nykterhet o folkuppfostran till 39, av styr för Fredrika Bremer-förb från 35, inspektor vid Folkskolesem i Sthlm från 37, led av styr för Inst för praktisk psykologi och yrkesvalsfrågor från 41. – Iqml 30. – Ogift.

Biografi

Anna S gjorde betydande insatser för svensk folkundervisning och lärarutbildning och var en av de första kvinnorna som utnämndes till rektor och lektor vid en statlig läroanstalt.

Efter skolgång i Göteborgs nya elementarläroverk för flickor, med strålande betyg i de teoretiska ämnena, avlade hon 1894 mogenhetsexamen som privatist vid Vänersborgs högre allmänna läroverk. Vid denna tid fanns endast tre gymnasier i Sverige där flickor kunde studera fram till examen, alla belägna i Stockholm; i övriga delar av landet var examen som privatist det enda möjliga. Ett föredrag av Fridtjuv Berg (bd 3), folkskollärare och sedermera ecklesiastikminister, inspirerade S i valet av levnadsbana. Hon greps av hans ord om alla barns rätt till kunskaper oberoende av föräldrarnas samhällsställning och ekonomi och beslöt att ägna sitt liv åt folkskolan.

S tog examen som folkskollärare vid Skara folkskoleseminarium 1895 genom att utnyttja möjligheten för studenter att avlägga denna examen efter ett års studier i seminariets fjärde årskurs. Under några år arbetade hon som lärare samtidigt som hon bedrev akademiska studier vid Göteborgs högskola. Efter knappt sex år avlade hon 1902 fil kand-examen innefattande ämnena historia, teoretisk och praktisk filosofi, nordiska språk samt estetik med litteratur och konsthistoria. Hon kompletterade senare sin examen med matematik och geografi och studerade också teologisk etik.

S fortsatte som folkskollärare i drygt ett läsår, men fick 1904 ett vikariat som adjunkt vid folkskoleseminariet i Skara. Med detta påbörjade hon en väg som så småningom förde fram till områdets högsta befattning. Läsåret 1904–05 genomgick hon provårstjänstgöring vid Folkskoleseminariet i Stockholm. Efter ett kortare vikariat vid folkskoleseminariet i Kalmar tillträdde hon 1906 en ordinarie tjänst som adjunkt vid Folkskoleseminariet i Falun. Här undervisade hon i kristendomskunskap, modersmålet samt pedagogik och metodik. Folkskoleseminarierna i Stockholm, Skara, Kalmar och Falun utbildade endast kvinnliga lärare, något som hade öppnat för kvinnor att anställas som adjunkt. 1918 beslutade regeringen att även lektorstjänster skulle inrättas och S utnämndes till lektor i kristendomskunskap och historia. Följande år sökte och fick hon befattningen som rektor för Folkskoleseminariet i Stockholm. Hon pensionerades från rektorstjänsten 1935, fem år tidigare än vad som gällde för manliga rektorer. 1930 tillägnades hon utmärkelsen Illis quorum meruere labores i åttonde storleken.

S verkade i en brytningstid i många avseenden, bl a när det gällde kvinnors rätt att erhålla högre tjänster. Redan 1915 hade hon sökt rektorstjänsten vid Folkskoleseminariet i Stockholm, en kunglig fullmaktstjänst som kvinnor då inte hade tillträde till enligt gällande lag. Akademiskt bildade kvinnors förening, där Karolina Widerström var ordförande, engagerade sig för S och hennes ärende blev ett pilotfall i föreningens arbete mot förbudet för kvinnor att inneha högre statliga ämbeten.

S var engagerad på många olika områden – kvinnorörelse, rösträttsrörelse, kristen tro och kristendomsundervisning, skola och seminarieutbildning, lönefrågor, folkbibliotekens utveckling, psykologi och specialpedagogik. Som adjunkt, lektor och rektor vid folkskoleseminarium gjorde hon viktiga pedagogiska insatser och hon anlitades flitigt för statligt utredningsarbete. Hon var styrelseledamot i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Falun, ledamot av Fredrika Bremer-förbundets styrelse och en kortare tid även medlem av styrelsen för Akademiskt bildade kvinnors förening. Hon utsågs också till ledamot av Falu skolstyrelse, var styrelseledamot i Svenska seminarielärareföreningen liksom i Sveriges allmänna biblioteksförening och medlem av redaktionskommittén för tidskriften Skola och samhälle. Som nybliven rektor i Stockholm invaldes hon i Sällskapet Nya Idun. 1913 fick S i uppdrag av ecklesiastikdepartementet att som sakkunnig bidra vid utarbetandet av ny stadga och undervisningsplan för folkskoleseminarierna och som enda kvinna utsågs hon till ledamot av 1932 års seminariesakkunniga som tog fram förslag till en senare reform av lärarutbildningen. S svarade också för flera utbildningshistoriska arbeten: hon skrev Folkskoleseminariets i Stockholm historia till hundraårsjubileet 1930, utarbetade den tredje volymen av verket Svenska folkskolans historia och dokumenterade Pedagogiska sällskapets historia; båda gavs ut 1942.

En stridsfråga under 1900-talets första decennier var den om kvinnors och mäns löner i allmän tjänst; S utsågs till ledamot av flera lönekommittéer som utredde detta: lärarlönenämnden 1912, lärarnas lönekommitté 1920, 1921 års lönekommitté. I särskilda yttranden utvecklade hon tunga sakargument för lika lön för lika arbete och som tillfälligt kallad ledamot av 1928 års lönekommitté uttryckte hon besvikelse över att denna princip ännu 1930 inte slagit igenom hos kommitténs majoritet.

S verkade också som läroboksförfattare och svarade som redaktör tillsammans med Karl Nordlund (bd 27) och Sven Wikberg för en serie brett använda skrifter om sju volymer, Arbetssättet i folkskolan (1924–29), som tog utgångspunkt i 1919 års läroplan. Hon utarbetade även läroböcker på kristendomsundervisningens område tillsammans med Maria Bergmark. S var starkt engagerad för barn med funktionsnedsättningar och för uppbyggnaden av specialundervisning. Hon tog initiativ till den första kursen i landet för hjälpklasslärare, knöts till ledningen för en rad organisationer som verkade för specialundervisning och för barn i behov av särskilt stöd och var 1934 en av initiativtagarna till Föreningen för psykologisk- pedagogiska institutet. I denna fungerade hon som styrelsens vice ordförande och som arbetsutskottets ordförande samt ledde flera kurser för personal som arbetade med så kallade svårfostrade barn. Häri samarbetade hon med bl a Nils Hänninger (bd 19). 1944, året efter S:s död, inrättades Statens psykologisk-pedagogiska institut som en följd av föreningens arbete.

Den kristna tron var viktig i S:s liv. Hennes skriftställarskap befinner sig i skärningspunkten mellan religion och pedagogik och hon bidrog aktivt i omvandlingen av den kristna trosläran och kristendomsundervisningen. Hon erfor personligen de starka spänningar som under det begynnande 1900-talet fanns mellan en mer dogmatisk trosuppfattning och en friare gudstro. I brev från åren som seminarieadjunkt till vännen Anna Cederlund uttrycker hon hur berörd hon blivit av den ångest över bristande ärlighet i trosfrågor hon mött hos sina elever, och hon deltog aktivt i det kyrkligt-teologiska mötet i Örebro 1910 som präglades av intensiv diskussion mellan företrädare för en äldre teologi och dem som stod för en liberal syn på den kristna världs- och livsåskådningen. Vid mötet yrkade S på en ändring i trosartiklarnas formulering med hänvisning till den samvetsnöd den gällande formuleringen kunde väcka hos unga som inte var teologiskt skolade. Författaren Emilia Fogelklou (bd 16, s 243) skriver att S:s vittnesbörd var det som grep henne starkast vid mötet.

I enlighet med den liberala teologins idéer förespråkade S en Kristusuppfattning och bibeltolkning på modern historisk grund. Hon var aktiv i flera kristna nätverk, bl a som ledamot av styrelsen för Sigtunastiftelsen. Tillsammans med Nathan Söderblom (se ovan) och Manfred Björkquist (bd 4) var hon en av föredragshållarna vid det tionde kyrkomötet 1920. I Arbetssättet i folkskolan pekar hon på hur 1919 års läroplan radikalt förändrat kristendomsundervisningen och skriver fram en modern kristendomsuppfattning för den reformerade folkskolan.

Samtidigt som S hade en livsåskådning präglad av kristen etik och evangelisk tro var hon en retoriskt skicklig och inflytelserik förespråkare av rationalitet och vetenskap.

En av tidens pedagogiska stridsfrågor gällde folkskolan som bottenskola. S var en stark förkämpe för detta, liksom för en skola anpassad efter barnets natur och utveckling. Hon arbetade för en skola som satte barnen i centrum med en pedagogik som var grundad i vetenskaplig kunskap om dem och hon blev en ledande förespråkare för psykologisk forskning som väg att nå kunskap om hur undervisningen bättre skulle anpassas till barnens skiftande förutsättningar. Samtidigt var hon en auktoritativ part i ett offentligt samtal som definierade vad som var normalt och vad som inte var det.

Arbetet tog stor plats i S:s liv. Hon åtog sig tunga uppdrag livet igenom, uppdrag där hon vävde samman arbete för modernitetens skola, barnets väl och kvinnans ställning med en livsåskådning präglad av kristen etik och evangelisk tro. Arbetet kunde också hålla ångest och tvivel borta och bli ett sätt att bemästra livets svårigheter. Hon visade omvittnad klokhet, humor, psykologisk förmåga och organisatorisk skicklighet. På goda pragmatikers vis arbetade hon för långsiktig förändring snarare än konfliktfylld strid. När tiden var mogen väjde hon dock inte för att testa det möjligas gränser.

Steg för steg förvärvade S en för dåtida kvinnor unik yrkesposition, där hon aktivt också bidrog till att de strukturella villkoren förändrades.

Vid Folkskoleseminariet i Stockholm samarbetade S bl a med kollegerna Maria Bergmark, Marie Louise Gagner (bd 16), Eva Ramstedt (bd 29) och Hedwig Sidner (bd 32). S:s död 1943 anmäldes på central plats i flera stora dagstidningar. Hon hedrades som märkeskvinna inom svenskt skolväsen och hennes namn sades för alltid vara förbundet med den moderna samhällsutvecklingens historia.

Författare

Agneta Linné

Arkivuppgifter

S:s arkiv (1 vol: brev o andra handl:ar) i SSA. – Brev från S i GUB (KvinnSam), KB (bl a till Anna Cederlund), RA o UUB (bl a till Anna o Nathan Söderblom).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Guds verk. Ur bibeln och kyrkohistorien. Lärobok i kristendom. Sthlm: Norstedt, 1913. D 1–3. [Tillsammans med M Bergmark.] D 1, Ur bibeln. iv, [3], 252 s. [Förkortad upplaga i två band 1915: Gamla testamentet. xii, 139 s. Nya testamentet. x, 60 s.] D 2, Ur kyrkohistorien. iv, [1], 253, [3] s, ill. [Ny upplaga i två band 1918: II: 1, Ur kyrkohistorien. 2. uppl. 189, [2] s, ill. {2. tr, 1922.} II: 2, Ur missionshistorien. 2., tillökade uppl. 106, [1] s, ill. {2. tr, 1922.} För senare upplagor av II: 2 se Ur missionshistorien (1927) nedan.] D 3, Bibelord och psalmverser i anslutning till Luthers lilla katekes. 80 s. – Genom tvivel. Sthlm: Sveriges kristliga studentrörelses förlag, 1918. 19 s. ([Omslag:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 35). – Missionen i undervisningen. Sthlm: Svenska kyrkans missionsstyrelses förlag; Sv. kyrkans diakonistyrelses bokförlag (i distribution), 1918. 19 s. – Läsebok för fortsättningsskolan. 2, Bilder från fromhetslivet och kärleksverksamheten. Utgivna av M Bergmark och A S. Sthlm: Norstedt, 1921. 101 s. [Bokens bidrag med två undantag skrivna av M Bergmark eller S. S har skrivit följande texter: Elisabet Fry (s [5]–14), William Wilberforce (s 14–19), Anthony Ashley, lord Shaftesbury (s 38–49), Johan Henrik Wichern (s 49–55). 2. uppl 1924 (2. tr 1929). 3., nästan oförändrade uppl 1937 (2. tr 1944). Tredje upplagans bägge tryckningar utgör ej delar av Läsebok för fortsättningsskolan.] – Ur missionshistorien. Läro- och läsebok. (Motsvarar Guds verk II: 2). 3. uppl. Sthlm: Norstedt, 1927. 157 s. [Tillsammans med M Bergmark. För tidigare upplagor av boken se Guds verk (1913) ovan. 4. uppl 1932.] – Om missionsundervisning. Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1929. 28 s. [Består av två uppsatser varav den första, Om missionsundervisning (s [3]–15), tidigare tryckts i: Arbetssättet i Folkskolan. Metodiska uppsatser, utgivna av K Nordlund, A S, Sven Wikberg. VI, Kristendomskunskap, historia (1928; se under utgivit nedan), s 169–178.] – [Rubrik:] Till föräldrar och uppfostrare. Sthlm 1929. (O Eklunds boktr). 7 s. [Ovanför rubriken: Centralförbundet för socialt arbete. Reviderad upplaga 1940: 8 s.] – Växelundervisningssällskapets normalskola och Folkskoleseminariet i Stockholm 1830–1930. Uppsala 1930. (Almqvist & Wiksells boktr). 272 s, ill, fotogr, tab. – Kyrkan och kvinnorna. Föredrag hållna – i anslutning till Fredrika-Bremerförbundets årsmöte – vid offentligt möte i Läkaresällskapets stora sal den 20 april 1938 av A S, C Elander & A Edmar. Sthlm 1938. (O Eklunds boktr). 31, [1] s. ).] – Skall man tala med småbarn om Gud? [Verso:] Sthlm 1940. (O Eklunds boktr). 15 s. [Omslag: Centralförbundets för socialt arbete barnavårdskommitté. Nya upplagor 1941, 45. En sammanfattning av skriften på 8 s utgavs 1950 (nytryck 1958) av Hälsingborgs barnavårdscentraler.] – Pedagoger och pedagogiska problem. Pedagogiska sällskapet i Stockholm 1892–1942. [Omslag:] Sthlm: Svensk läraretidnings förlag, 1942. 168 s. (Pedagogiska skrifter, 176/177). – Svenska folkskolans historia. [Förtitel:] Under redaktion av V Fredriksson. Utgiven på föranstaltande av Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening. D 3, Det svenska folkundervisningsväsendet 1860–1900. Sthlm: Bonnier, 1942. xii, 530, [2] s, ill, fotogr. – Skall man tala med småbarn om Gud? Sammandrag av rektor Anna Sörensens skrift (1950). Se: Skall man tala med småbarn om Gud? (1940).

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som använts som källor: Varför vi behöva Kristus (Evangeliet och kyrkan. Föredrag vid tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1920, av H Hjärne, A S [och ytterligare tolv författare], Sthlm: Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1920, s 12–16). – Folkskolan som bottenskola (Elfte svenska seminarielärarmötet i Uppsala den 8–10 jan. 1923. Mötesberättelse utgiven av G Danell, A Olsson, Sthlm 1924, (I Hæggströms boktr), s 16–23). [Inledningsanförande. Åtföljdes av ytterligare ett inledningsanförande samt av en efterföljande diskussion (s 34–75). S deltog i diskussionen.] – Kristendomsundervisningen enligt 1919 års undervisningsplan (Arbetssättet i folkskolan. Metodiska uppsatser utgivna av K Nordlund, A S, S Wikberg. VI, Kristendomskunskap, historia, Sthlm: Norstedt, 1928, s 179–190).

Utgivit/Redigerat: Bibeltexter för kristendomsundervisningen. Utgivna av M Bergmark och A S. Sthlm: Norstedt, 1920. x, [1], 148 s. [Ny tryckning 1922. Omslaget till nytrycket med titel: Bibeltexter.] – Arbetssättet i folkskolan. Metodiska uppsatser. Utgivna av K Nordlund, A S, S Wikberg. [I–VI:] Sthlm: Norstedt, 1924–28; [VII:] Sthlm: Norstedt (Svenska bokförlaget), 1929. I–VII. [Omslag: Arbetssättet i folkskolan. Handböcker utgivna av … ] I, Modersmålet. 1924. [2], 245 s. [2. uppl 1931: [2], 246 s.] II, Hembygdskunskap, geografi och naturkunnighet. 1924. [2], 200 s. [Omslag: II, Hembygdskunskap, geografi, naturkunnighet.] III, Räkning och geometri. 1926. 245 s. IV, Teckning. Välskrivning. Sång. 1926. 104 s. [Omslag: IV, Teckning, välskrivning, sång.] V, Gymnastik med lek och idrott. Slöjd, trädgårdsskötsel. [Omslag: V, Gymnastik med lek och idrott, slöjd, trädgårdsskötsel.] VI, Kristendomskunskap. Historia. 1928. 288 s. VII, Uppsatser av allmänt pedagogiskt innehåll. 1929. 416 s.

Översatt: A Tesarek, Du och ditt barn. Barnpsykologi för alla. Översättning från tyskan av A S. Sthlm: Bonnier (Svenska bokförlaget), 1936. vii, 141 s. – H Moren [Vesaas], Du får göra det, du. [Verso:] Översättningen är utförd av A S. [Barnbok.] Sthlm: Natur och Kultur, u å [1940]. 135 s. – C Burt, Den unge brottslingen. Till svenska av A S. Sthlm: Natur och Kultur, 1941. 419 s, tab. – C Bühler, Barnpsykoterapins nuvarande läge. Med kritisk orientering i den psykoanalytiska utvecklingsteorin. Till svenska av A S. Sthlm: Natur och Kultur, 1941. 122 s. – A Gilberg, Jag var läkare på Grönland. Till svenska av A S. Sthlm: Natur och Kultur, 1941. 168, [2] s, [48] pl-s, ill, fotogr. [2. uppl 1942: 168, [2] s, ill.] – H Koch, N. F. S. Grundtvig. Människan, diktaren, folkledaren. [Verso:] Till svenska från författarens manuskript av A S. Sthlm: Natur och Kultur, 1941. 249, [1] s, [4] pl-bl, ill. – F Pullich, Livets evangelium. Till svenska av A S. Sthlm: Natur och Kultur, 1941. 87 s. – R M Jones, Kväkarnas tro och livsåskådning. Till svenska av A S. Sthlm: Natur och Kultur, 1943. 177, [1] s. [2., bearbetade uppl: I varsamt reviderad översättning av A S, Skellefteå: Artos, 1997, 124 s.]

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 maj 1919, nr 56, RA. Protokoll o utg skriv:er, Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv, SSA. Protokoll o skriv:er, Kvinnliga akademikers förenings arkiv, Kvinnohistoriska samlingarna, GUB.

Anna Sörensens sista färd (SvD 10 febr 1943); Att forma en ny tid: kvinnor som samhällspedagoger runt 1900: en kollektivbiografi, ed B Englund o A Linné (2020); Betänkande angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden m m (SOU 1923:62); Betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet (SOU 1930:20); Det kyrkligt-teologiska mötet (Örebro Dagblad 30 juni 1910); E M [sign], En livsgärning i folkskolans tjänst: rektor Anna Sörensen 50 år den 11 april (Idun 1925, nr 15); E Eurén, Vägen till den första kvinnliga fullmaktstjänsten (Hertha, 1917, nr 11); Evangeliet och kyrkan: föredrag vid tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm (1920); E Fogelklou, Barhuvad (1950); I Hammar, Emancipation och religion: den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860–1900 (1999); K G Hammar, Liberalteologi och kyrkopolitik: kretsen kring Kristendomen och vår tid 1906 – omkr 1920 (1972); E Heckscher, Några drag ur den svenska flickskolans historia (1914); Kvinnlig rektor vid Stockholms folkskoleseminarium (Svensk läraretidning 1919, nr 22); Kyrkligt-teologiska mötet i Örebro 1910 (I religiösa och kyrkliga frågor, 1910, nr 41–47); A Linné, Moralen, barnet eller vetenskapen?: en studie av tradition och förändring i lärarutbildningen (1996); dens, Lärarinnor, pedagogiskt arbete och modernitet: en narrativ analys (Tidskrift för lärarutbildning och forskning 2005, nr 12); dens, Anna Sörensen och folkskoleseminariet som kunskapskultur (Samhällsbyggare i närmiljön: kvinnliga och manliga folkskollärares insatser i det lokala samhällslivet 1860–1960, ed A-K Högman, L Petterson o S Åkerman, 2010); dens, Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen (Vägval i skolans historia 2019, nr 3, www.undervisningshistoria.se); dens o K Skog-Ö stlin, Flickskolor och seminarier som nätverk, bildningsgång och verksamhetsfält (Formering för offentlighet, ed I Heyman o E Trotzig, 2001); C Lundahl, Progressiva koalitioner, (inter)nationella influenser och kunskapsmätningar i reformarbetet med svensk läroplan, ca 1930–1950 (Nordic journal of educational history, 2014, nr 1); N S Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet (1924); L O Lööf, Göteborgs fotografer (1999); Mera glädje i skolarbetet, önskar Anna Sörensen (Nya Dagligt Allehanda 11 april 1935); A-S Ohlander, Staten var en man ...?: om kvinnor och män i statens tjänst i historien (2000); Psykologisk-pedagogiska institutets första kurs avslutad: samverkan mellan lärare och läkare till fromma för barnen (Svensk läraretidning 1936, nr 7); Rektor Anna Sörensen vigd till den sista vilan (DN 10 febr 1943); E Rydefält, Anna Sörensen död (Svensk läraretidning 1943, nr 6); SMoK; skbl.se. – Nekr:er i DN o i SvD 3 februari 1943.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna Elisabeth Sörensen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Agneta Linné), hämtad 2025-07-30.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35291
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna Elisabeth Sörensen, urn:sbl:35291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Agneta Linné), hämtad 2025-07-30.