Meriter

9 Tamm, Erik Göran Adolf Mauritz, kusinbarn till T 8, f 17 jan 1911 i Sthlm, Engelbr, d 17 feb 1982 i Söndrum, Hall. Föräldrar: byråingenjören Per Henrik Adolf T o Ingeborg Emelie Axell. Studentex vid Djursholms samskola 3 juni 30, civilekonomex vid Handelshögsk i Sthlm juli 32, bitr sekr vid Sv handelskammaren i London 32–33, serviceman i ab Sv telegrambyrån (STB), Sthlm, 33, avdeln:chef 35, direktörsass 41, dir o chef för kontoret i Gbg okt 42 (tilltr jan 43)–1 nov 52, dir vid kontoret i Sthlm 1 nov 52, chef där okt 54 (tilltr 1 jan 55), VD 8 jan 58–okt 71, ägare 58–73, led av styr 58–74, arbetande ordf 1 jan 72–1 sept 74, allt vid STB, bitr lär vid Handelshögsk i Gbg 47–53, led av styr för Metallfabriks ab C C Sporrong & co (från 65 ab Sporrong & co) febr 47–74, vice ordf 53–63, ordf där jan 63–74, ordf i Gbgs reklamfören 48–50, ekon lic vid Handelshögsk i Gbg 10 nov 55, led av styr för Tidningsstatistik ab 56–åtm aug 58, av styr för Annonsbyråernas fören (AF) 56–66, vice ordf 61, ordf där juni 64–juni 66, ordf i ab Pressurklipp maj 56–82, led av styr för Sv telegrambyråns fastighetsab maj 58–åtm nov 67, representant för AF i Nordiska annonsbyråförbundets (från 64 Nordiska reklambyrå förbundet) presidium 59–65, ordf i sv avd av International Association of Advertising (IAA) juni 61, led av styr för ab Marknadsanalys, ordf i styr o i direktionen för Inst för högre reklamutbildn (IHR), Sthlm, 24 okt 63–77, led av Näringslivets granskningsnämnd för gåvor o understödsannonser 64–66, av styr för Sveriges marknadsförbund 64–66, ordf i Relationskonsult ab, i Informationsvärden i Sthlm ab, World President i IAA 72.

G 10 jan 1936 i Sthlm, Engelbr, m Lykke Kerstin Jacobæus, f 6 nov 1912 i Sthlm, Joh, d 25 maj 2009 i Danderyd, Sth, dotter till överläkaren o professorn Hans Christian J o sjuksköterskan Anna Carlquist.

Biografi

Göran T växte upp i Stockholm och tog examen vid Handelshögskolan 1932. Målet närmast därefter var att fara till Java för att arbeta inom tändsticksbranschen, men Kreugerkraschen kom emellan. Efter en kortare sejour vid Svenska handelskammaren i London sökte han sig i stället till reklambranschen och anställdes på Svenska telegrambyrån (STB) som s k serviceman. Det av Alfred Fich (bd 16) grundade företaget hade inledningsvis varit en nyhetsbyrå, men sedan expanderat med annonsförmedling och reklamproduktion. Efter att nyhetsdelen 1921 sålts av hade STB med Helge Hirsch som VD utvecklats till en renodlad reklamproducent och var vid tiden för T:s anställning en av de tongivande annonsbyråerna, med filialer i såväl Göteborg och Malmö som Helsingborg vid sidan av huvudkontoret i Stockholm.

I en bransch kännetecknad av stor rörlighet av personal mellan företagen förblev T under hela karriären trogen STB. Från den underordnade positionen som serviceman, vilken innebar hårt arbete och många resor över landet, klättrade han uppåt i hierarkierna: först direktörsassistent 1941, därefter chef för lokalkontoret i Göteborg 1942–52, sedan åter till huvudkontoret i Stockholm för att bli Hirschs närmaste medarbetare och 1958 så VD för hela koncernen som då var landets största reklambyrå. I samband med detta blev T också tillsammans med sin familj ägare av STB.

T var både teoretiker och praktiker. Sitt praktiska handlag visade han inte minst under andra världskriget då han för Statens informationsstyrelses räkning låg bakom den uppmärksammade kampanjen ”Spionen lägger pussel! Behåll din bit” som i likhet med kampanjen ”En svensk tiger” hade till syfte att förmå svenska medborgare att inte dela känsliga upplysningar med obehöriga. Jämte kolleger från andra byråer var T under krigsåren även engagerad i de stort upplagda obligationslånskampanjer genom vilka staten lånade pengar till landets försvar.

T:s stora teoretiska intresse resulterade 1955 i en licentiatexamen vid Göteborgs handelshögskola med avhandlingen Kritik av instinkts- och sentimentsbegreppen i reklamen. I den avvisade T tanken att ett reklambudskap kunde vädja till en serie hierarkiskt ordnade instinkter och känslor oavsett var eller när budskapet framförts, och oavsett vem det riktats till. Konsumenternas önskningar och behov gick inte att dela upp i rationella och icke rationella kategorier. Att en presumtiv konsument uppmärksammade ett reklambudskap berodde på ett komplext samspel mellan inre och yttre behov, kvasibehov och tidigare kunskap, liksom vid vilken tid och plats som budskapet uppfattades. Varierande kulturella normer spelade också in. T rekommenderade marknadsförare och psykologer att observera och intervjua konsumenter om vad som varit av betydelse vid valet av en viss produkt. Observationerna skulle kategoriseras enligt ett antal hypotetiska motiv. Ställda mot kundernas egna förklaringar kunde resultaten ge viss kunskap om vilka behov och önskningar som styrde köpmotivet.

T fick ett stort inflytande över branschens utveckling samtidigt som hans egen byrå genom uppköp och fusioner etablerade sig i de andra nordiska länderna. 1960 öppnade man kontor i Köpenhamn och Oslo, året därefter i Helsingfors. I Sverige tillkom nya kontor i Västerås, Karlstad och Linköping. Ett antal dotterbolag såsom ab Pressurklipp, Omvärldsanalys ab, Relationskonsult ab, Promotionskonsult ab och Institutet för konsumtionsforskning speglade också ambitionen att arbeta med heltäckande informations- och kommunikationsstrategier. De många specialistfunktionerna gjorde STB till en s k fullservicebyrå.

Tillsammans med ett antal andra auktoriserade reklambyråer och dagspressen ägde STB under många år i det närmaste annonsmonopol med hjälp av ett för utomstående svårgenomträngligt provisionssystem. När detta vid 1960-talets mitt föll, började svårigheterna hopa sig för företaget, som dock 1967 kunde fira sitt hundraårsjubileum med festföreställning på Operan i Stockholm och bankett för de närmare 500 anställda. Till utmaningarna hörde att det dök upp nya reklambyråer, som gav kreativa medarbetare större frihet än det stora och förhållandevis tungrodda STB. Några gick över till Arbmans, andra öppnade eget. Härtill kom att internationella reklamkoncerner alltmer etablerade sig i Sverige och köpte upp svenska byråer för att kunna ge sina stora kunder service även här. T strävade länge emot utvecklingen och ville i stället fortsätta att expandera utomlands, men STB:s resurser räckte inte till. Efter att en lågkonjunktur lagt hämsko på branschen beslöt han därför 1973 att sälja byrån, som trots nerskärningar fortsatt var den största i landet, till den brittiskamerikanska reklamkoncernen Ogilvy- Mather. I och med försäljningen hade 40 procent av de svenska byråerna utländska ägare. T kvarstod som styrelseordförande fram till 1974.

T var också verksam inom branschen på andra vis. Som representant för Annonsbyråernas förening i den s k fyrpartsutredningen deltog han i förhandlingarna om att hitta ett nytt ersättningssystem i stället för det provisionssystem som dittills givit de auktoriserade annonsbyråerna något av ett annonsmonopol. T var även aktiv i etikfrågor och bidrog i slutet av 1960-talet till ett självregleringssystem som vilade på etiska och juridiska förhandskontroller av reklam innan den gick i produktion. T var därtill under lång tid styrelseordförande i Institutet för högre reklamutbildning (IHR), något som speglade hans intresse för att höja utbildningsnivån i branschen och knyta forskning om reklam och marknadsföring till dess praktik. Själv deltog T som lärare i olika utbildningssammanhang samtidigt som STB finansierade forskning och gav bidrag till Handelshögskolan i Stockholm.

T betonade att reklamen var tätt förbunden med de internationella marknaderna. I början av 1930-talet vistades han tidvis i England för att lära sig mer om brittisk reklam. Senare besökte han även USA och företog under 1960- och 70-talet flera resor för att undervisa i marknadsföring vid lärosäten världen över. Undervisningen var kopplad till T:s engagemang i International Association of Advertising (IAA). T var 1955 talare vid en konferens i Zürich på temat exportreklam och blev 1961 ordförande för IAA i Sverige. 1963 var han ordförande under IAA:s världskongress i Stockholm på temat industri och handel i en värld utan gränser. Den var den första av sitt slag utanför USA. T blev 1972 IAA:s världspresident. Han mottog också förbundets utmärkelse Medal for Merit för sina insatser för att främja reklamens utveckling.

T debatterade gärna i både tal och skrift reklam och marknadsföring. I Vårt konkurrenssamhälle och reklamen (1954) argumenterade han för att reklamen måste vila på statistiska underlag och nya forskningsrön samt skapas med hänsyn till dess övergripande samhälleliga effekter. De nationalekonomiska faktorerna råvaror, kapital och arbete borde kompletteras med faktorn information. T var öppen med reklamens negativa effekter, inte minst när den användes för att skapa oligopol, men hävdade samtidigt att det moderna konsumtionssamhället aldrig skulle ha kunnat uppstå utan reklam och att en liberal marknadsekonomi var det bästa systemet för att garantera välstånd och utveckling.

I Människan i marknadsekonomin (1979), utgiven tillsammans med Hans Ingvar Hanson, förespråkade T ett paradigmskifte i synen på reklam: från ett enkelriktat masskommunikationsperspektiv till ett mer dialogbaserat förhållningssätt som lät producenter, marknadsförare och konsumenter samspela med varandra. I Det nollställda samhället (1981) tog T ett större grepp på det svenska samhället. T menade att marknad, politik och utbildning i Sverige inte längre svarade upp mot det moderna samhällets krav på konkurrens. Han förordade att Sverige omorganiserades till en federal stat enligt schweiziskt mönster samt att statliga monopol avvecklades och togs över av marknadskrafterna. En sådan omdaning skulle skapa större frihet och mer aktivt deltagande i det politiska livet.

Utanför yrket närde T ett intresse för skönlitteratur. Som ung publicerade han poesi i dagstidningar och i 40-talistanda en diktsamling, Tre hjärtan (1943). Senare återvände han till skönlitterärt skrivande med barnboken Alla hundarna (1975) och romanen Bäckahästen (1981), som utspelade sig under vikingatiden. T ägnade sig också åt innovationer, och skapade ett nytt bevattningssystem för trädgårdar. Trädgårdsskötsel var ett sätt för T att koppla av från den hektiska bransch han var verksam i.

Författare

 Michael Funke

Arkivuppgifter

Enstaka brev från T i LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Tre hjärtan. [Dikter.] Sthlm: Geber, 1943. 91 s. – Vårt konkurrenssamhälle och reklamen. [Sthlm: Svenska tidningsutgivareföreningen,] 1954. 24, [2] s, diagr. (Aktuellt från TU, 1). – Attention in advertising. Some criticism of the instinct and sentiment theory as a basis for advertising psychology with regard to the creation of attention. Gothenburg 1958. 144 s, ill. (Publication, The Institute for Marketing and Management Research [at the Gothenburg School of Economics]. B, 1). [Denna studie berör samma frågor som T:s otryckta licentiatavhandling Kritik av instinkts- och sentimentsbegreppet i reklamen (1955).] – Alla hundarna. [Omslag:] Berättare: G T. [Omslagets insida:] Illustratör: E Heffer. [Halmstad: Författaren; Distribution: Sthlm: Seelig, 1975. (Halmstad: Civiltr).] 67, [1] s, ill. [Barnbok.] – Människan i marknadsekonomin. Skiss till ett nytt tänkande i marknadsföring och kommunikation. 1. uppl. [Verso:] Malmö: LiberLäromedel, 1979. 120 s, ill. ([Omslag:] Bättre ledarskap). [Tillsammans med H I Hanson. Texten reviderades i samband med att boken översattes till engelska och G N Gordon tillkom som medförfattare: Man in focus. New approaches to commercial communications. New York: Hastings house, cop 1980. 175 s, diagr. (Communication arts books) (Humanistic studies in the communication arts).] – Bäckahästen. Vikingarnas liv och leverne på 800-talet. [Roman.] [Laholm:] Settern, 1981. 358, [7] s. – Det nollställda samhället. Debattskrift. [Laholm:] Settern, 1981. 65 s. ([Omslag:] Kritisk debatt, 1). [Med anvisningar för studiecirklar (s 56–64).]

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som använts som källa till biografitexten ovan: Influence models or consensus models in communications? ( Journal of advertising, vol 3, 1974, no 2, s 6–8).

Källor och litteratur

1 200 reklamexperter från 50 nationer på Stockholmskongress (DN 25 maj 1963); Annonsbyråernas förenings verksamhetsberättelser 1956– 67; T Björklund, Reklamen i svensk marknad 1920– 1965, 1–2 (1967); Byrålådan: ab Svenska telegrambyråns personaltidning: Jubileumsnummer: STB 100 år (1967); En konferens (Arbetet 4 aug 1955); [E Ekman,] Internationell samverkan kan ökas genom reklamen, av Emn (DN 28 maj 1963); S Ekström, Information fjärde faktorn i klassisk produktionsklöver (Arbetet, västsv editionen 16 jan 1967); R Fagerfjäll, Sjunde övertaget under kärva år (GHT 12 april 1973); M Funke, Regulating a controversy: inside stakeholder strategies and regime transition in the self-regulation of Swedish advertising 1950–1971 (2015); IAAkongress i Sverige 1963 (SvD 26 sept 1961); K E Lorentz, En liten krönika i ord och bild kring ab Svenska telegrambyrån 1867–1967 (1966); [L Luthander,] Han trivs med högvarv, av Luth (GHT 14 jan 1967); M Olson, STB såld: svenska byråer utlandsägda till 40 proc (DN 12 april 1973); R Rock, STB blir utlandsägd (SvD 12 april 1973); Sveriges största reklambyrå köps av utländsk jätte sedan statsföretag tackade nej (Expressen 11 april 1973); The Royal bachelors’ club 1769–1994 (1994); Vid styrelseval i IAA (GHT 25 juni 1961); Väd 1981 (1981). – Nekr:er i DN 19 febr, GP 20 febr o i SvD 19 o 20 febr 1982.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Göran Adolf Mauritz Tamm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35334, Svenskt biografiskt lexikon (art av Michael Funke), hämtad 2026-03-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35334
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Göran Adolf Mauritz Tamm, urn:sbl:35334, Svenskt biografiskt lexikon (art av Michael Funke), hämtad 2026-03-06.