Gustaf R Abelin

Född:1819-05-17 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1903-09-19 – Kvillinge församling, Östergötlands län (på Björnsnäs)

Arméofficer, General


Band 01 (1918), sida 5.
Se pdf av tryck.

Meriter

2. Gustaf Rudolf Abelin, den föregåendes broder, f. 17 maj 1819 i Linköping, d 19 sept. 1903 på Björnsnäs. Volontär vid första livgrenadjärregementet 4 mars 1837; student i Uppsala 13 mars 1838; furir vid nämnda regemente 11 maj s. å.; avlade officersexamen 6 mars 1839 efter att hava genomgått J. A. Hazelius' privata kurs för unga officerares bildande; underlöjtnant vid Närkes regemente 12 juli s. å.; kommenderad till gymnastiska centralinstitutet 1840 och 1846; löjtnant i regementet 3 dec. 1846; regementskvartermästare 15 maj 1850; kapten i regementet 2 nov. 1855; överstelöjtnant och förste major vid södra skånska infanteriregementet 9 juli 1862; ledamot av kommittén för avgivande av förslag till särskild strafflag och disciplinär stadga för armén 13 okt. 1863, vilken kommitté inkom med sina förslag 23 juli 1864 samt jan.–juni 1867 ånyo sammanträdde för granskning av förslag till rättegångslag för krigsmakten; ledamot av svensk-norska kommittén för avgivande av förslag till gemensam modell för snabbskjutande bakladdningsgevär 25 okt. 1866–12 apr. 1867; överste och chef för norra skånska infanteriregementet 15 mars 1867; generalmajor i armén samt statsråd och chef för lantförsvarsdepartementet 5 juli s. å.; ledamot av riksdagens första kammare 1871 urt.–98; erhöll avsked från statsrådsämbetet 5 dec. 1871; generallöjtnant i armén s. d.; generalbefälhavare i andra militärdistriktet 12 juli 1872; ledamot av kommittén för granskande av inom generalstaben utarbetat förslag till ny härordning 3 okt. 1873–14 apr. 1874 samt av den 2 okt. 1874 förordnade kommittén för granskning av övergångsförslag till ny härordning, vilken i dec. s. å. avgav utlåtande rörande förslag till värnpliktslag och i mars 1875 huvudbetänkande; ordförande i direktionen för Göta kanalverk 11 sept. 1885; erhöll avsked från sin generalbefälhavarbefattning 25 nov. 1887 och ur generalitetets reserv 19 jan. 1900; RSO 1863; LKrVA 1867; KSO 1868; KmstKSO 1869; RoKavKMO 1886; erhöll dessutom ett flertal utländska ordnar.

Gift 25 juli 1863 med Charlotta Emerentia Karolina Zethelius, f. 28 maj 1841, dotter till brukspatronen Karl Zethelius.

Biografi

A. gjorde sig redan tidigt bemärkt inom flera områden. Såsom regementskvartermästare ansågs han oöverträfflig på grund av författningskunskap och stor arbetsförmåga. Hans djärvhet och skicklighet som ryttare var känd i vida kretsar och ådrog honom vid ett storläger å Ladugårdsgärdet Karl XV: s uppmärksamhet. Vid sidan av sin militära tjänst och sina energiskt bedrivna fackstudier fann A. tillfälle att såsom gymnastiklärare vid Karolinska läroverket i Örebro nedlägga ett banbrytande arbete på skolungdomens fysiska och militära uppfostran. Gevär anskaffades frivilligt av lärjungarnas målsmän, som lagt märke till den goda hållning, lystring och det levande intresse, som A. lyckats bibringa ungdomen. Skolans uniform infördes på A: s föranstaltande.

A. ställdes emellertid snart inför större uppgifter. Efter en även enligt nutida förhållanden ovanligt hastig befordran inom regementsofficersgraden togs han från år 1863 i anspråk för kommittéuppdrag, bl. a. rörande nya krigslagar, som genom mildrande av straffbestämmelserna skulle minska allmogens motvilja mot värnpliktens utsträckning. Vid denna tidpunkt hade frågan om lantförsvarets ordnande blivit aktuell på grund av de omstörtande politiska tilldragelserna i Europa och böndernas strävan att använda sin genom representationsreformen vunna maktställning för att från jorden avlyfta indelningsverkets bördor. 1867 års riksdag begärde, att K. M:t ville låta utarbeta ett härordningsförslag, enligt vilket armén skulle bestå av stam, innefattande befäl och trupp, samt beväring, och samtidigt överväga. möjligheten av att i ersättning för värnpliktens utsträckning lindra eller ock avlösa samt jämväl på andra samhällsklasser fördela det på rote- och rusthållarna vilande besväret. Med detta program trädde riksdagen i opposition mot konungen, som väl delade principen om stamtruppernas bibehållande och ställde sig avvisande mot tanken på en ren värnpliktsarmé men ej ville vara med om någon rubbning av indelningsverket. Efter 1867 års riksdags slut inkallade Karl XV A., som lyckats förvärva hans personliga vänskap, i statsrådet för att såsom krigsminister genomföra hans härordningsprinciper. Den förelagda uppgiften överensstämde fullständigt med A: s egna åsikter. Han var den ivrigaste och trognaste anhängare av indelningsverket, »denna underbara institution, i vilken icke allenast varje regemente, varje kompani, nej, där snart sagt varje rote äger sin egen historia»; i trontalet vid 1868 års riksdag betecknades också indelningsverkets orubbade bibehållande som det billigaste och rättvisaste medlet att bilda en i alla avseenden god stamtrupp. Något härordningsförslag kunde emellertid helt naturligt ej föreläggas denna riksdag. Och det såg ett ögonblick ut, som om A. ej skulle få föra uppdraget till slut. Han led nederlag i en anslagsfråga, den s. k. laboratoriefrågan, och då han hade skäl att tillskriva sjöministern von Platens hållning denna motgång, begärde han avsked. Han ansågs dock »i detta ögonblick snart sagt omistlig» (De Geer), och det blev von Platen, som fick lämna statsrådet.

Till 1869 års riksdag hade A. i minsta enskildheter utarbetat sin Organisationsplan, ett digert band om 400 sidor jämte ett lika vidlyftigt häfte bilagor, men då de övriga statsråden betvivlade möjligheten att vinna riksdagens bifall till förslaget i dess helhet, begärde man nu endast, att värnpliktstiden skulle utsträckas från fem till tjugu år och de beväringsskyldigas övning till sextio dagar; i gengäld erbjödos vissa lindringar för rust- och rotehållarna. I verkligheten var emellertid den Abelinska organisationsplanens läge i riksdagen hopplöst på grund av motsatsen mellan regeringen och lantmannapartiet i fråga om indelningsverket. Regeringsförslaget föll, och då A. vid riksdagen 1871 framlade en modifikation av sin plan, gick det på samma sätt. Sedan även ett försök att vid en urtima riksdag år 1871 genomdriva härordningsförslaget strandat trots det allvarliga utrikespolitiska läget, återstod för A. endast att draga sig tillbaka. Han återgick till sitt regemente, som han dock efter ett halvår lämnade för att övertaga befälet över andra militärdistriktet. Under sin statsrådstid hade A. genomfört åtskilliga reformer, bl. a. borttagandet av »rangregementenas» rang 12 maj 1870, en åtgärd, som naturligtvis å vissa håll väckte missnöje men i allmänhet hälsades med tillfredsställelse. Vidare må nämnas inrättandet av en till Karlsborg förlagd underbefälsskola för hela det indelta infanteriet, till vilken han lyckades erhålla anslag vid 1869 års riksdag. — Såsom kårchef vid större fälttjänstövningar tjänstgjorde A. 1874 och 1884, var 1884 beordrad att följa en större manöver i Tyskland och fungerade 1883 som ordförande för krigsbefälet. I 1873—74 års försvarskommittéer avgav han i flera punkter reservation mot huvudbetänkandet och uttalade sig bl. a. för uttagande av underbefäl genom kommendering hellre än genom lottning. I tjugusju år tillhörde A. riksdagens första kammare såsom representant för Östergötlands län. Härunder tog han verksam del i alla militära frågor och var medlem av försvarsutskotten 1875, 1877, 1878 och. 1883. Han anslöt sig till den Reuterswärdska gruppen; 1895 insattes han i hemliga utskottet. I Göta kanalbolags direktion fungerade A. som ordförande 1881—1901. Vid avskedet ur krigstjänsten gavs honom genom särskild armédagorder ett offentligt erkännande av K. M:t.

Författare

S. Drakenberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Några upplysningar angående milis-systemet i Schweitz en svensk officer. Sthm 1867. 78 s. —[— 1 tab. (Anon.)

Källor och litteratur

Källor: Militaria: ansökn. och meritförteckn., RA; egenh tjänsteförteckn. i familjens ägo; KrVA Tidskr. 1869; KrVA Handl. 1903 (nekrolog); L. De Geer, Minnen (1892); K. Fr. Karlson, Blad ur Örebro skolas historia (1871-1900). Se i övrigt: Ny illustr. tidning 12 okt. 1867; Vikingen 31 dec. 1887; Stockh. dagblad 17 maj 1899



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf R Abelin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5491, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Drakenberg.), hämtad 2017-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5491
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf R Abelin, urn:sbl:5491, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Drakenberg.), hämtad 2017-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se