Meriter

2. Euphrosyne Abrahamson, f. Leman, den föregåendes hustru, f. 24 mars 1836 i Stockholm, d 7 febr. 1869. Föräldrar: handlanden John Leman och Emma Jacobson. Vid sexton års ålder elev av sångaren och sångläraren, sedermera professorn Julius Günther; uppträdde 1855 efter tre års utbildning vid en av Günther å K. teatern anordnad konsert; debuterade 16 maj s. å. å operan som Pamina i »Trollflöjten»; avböjde av operans styrelse erbjudet engagemang och begav sig till Paris, där hon under tre års studier fullbordade sin utbildning hos professor G. L. Duprez; uppträdde samtidigt vid olika tillfällen dels å soaréer i Parisersalongerna och i flera kyrkor, dels offentligt i Paris och i franska landsortsstäder; anställd såsom »prima donna assoluta» vid K. operan i Madrid, där hon debuterade okt. 1858 som donna Elvira i Verdis opera »Ernani»; övergick till italienska operan i Wien och uppträdde där första gången 1 apr. 1859 såsom Adalgisa i Bellinis opera »Norma»; lämnade på grund av sitt giftermål scenen på hösten s. å. LMA 1868.

Biografi

E. L. visade tidigt vokala och musikaliska anlag. Hennes debut på operan i Stockholm var en ovanlig framgång; i Paris, där hon fick tillfälle att uppträda bl. a. tillsammans med den världsbekanta Pauline Viardot-Garcia och vid en soaré å »italienska operan», vid vilken den berömda skådespelerskan Adelaide Ristori medverkade, erhöll hon i pressen starka lovord för sin »stämmas bredd och behag» samt för »det dramatiska uttrycket i sång och spel». Hon uppmärksammades och uppmuntrades av ett flertal stora konstnärer, bland dem fru Yiardot och tonsättarna Rossini och Verdi. I Madrid vann hon en glänsande framgång. Redan efter hennes första framträdande därstädes förespådde man henne en bana liknande Jenny Linds, och i pressen yttrades bl. a., att »det var en av dessa framgångar, som äro epokgörande på teatern» samt, att »man ej bevittnat en dylik entusiasm hos åhörarna på K. teatern i Madrid alltsedan signora Pencos uppträdande». Utom i redan nämnda partier uppträdde hon i Madrid såsom Gilda i Verdis opera »Rigoletto», i Wien' såsom Cherubin i Mozarts »Figaros bröllop». — Efter sitt giftermål tillhörde fru A. privatlivet, även om hon vid åtskilliga tillfällen lät höra sig inför offentligheten, såsom vid några av Harmoniska sällskapet i Stockholm givna konserter. I Göteborg, där hon och hennes man voro bosatta, gjorde hon en anmärkningsvärd insats i musiklivet, i det att hon dels medverkade vid konserter, dels anordnade dylika, såsom de, vilka 1865 och 1868 gåvos av hennes lärare Günther och tonsättaren Ivar Hallström, varvid programmen upptogo bl. a. Hallströms körverk »Blommornas undran» och »Herr Hjalmar och skön Ingrid» samt arior, sjungna av fru A.

Fru A. var i Göteborg synnerligen uppburen som sångerska och avhållen som personlighet.. I egenskap av en förmögen mans hustru utövade hon även en omfattande välgörenhet; på makarnas egendom Vänhem utanför staden upprättade hon en liten slöjdskola för traktens barn, vilket torde hava givit idén till den slöjdskola i stor stil, som hennes make sedermera upprättade å sin egendom Nääs. Till hugfästande av hennes minne överlämnade han några månader efter hennes död till musikaliska akademin en donation — under namn av »Fru Euphrosyne Abrahamsons gåvofond» — å 25,000 kr., varav räntan skulle utgå till en eller flera av musikkonservatoriets sångelever, och genom vilken »välgörande konststiftelse» testator ville, såsom det heter i donationsbrevet, »giva ett sant uttryck både åt andan av hennes sköna konst och åt böjelserna hos hennes ädla hjärta».

Författare

Karl Valentin.

Källor och litteratur

Källor: För utarbetandet har till förf:s disposition välvilligt ställts till förfogande ett antal i fru Jeanette Rubensons, född Leman, ägo befintliga brev från fru A. till föräldrahemmet.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Euphrosyne Abrahamson (f. Leman), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5498, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Valentin.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5498
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Euphrosyne Abrahamson (f. Leman), urn:sbl:5498, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Valentin.), hämtad 2024-04-25.