Meriter

5. Carl August Adlersparre, f. 7 juni 1810 i Kristinehamn, d 5 maj 1862 i Stockholm. Föräldrar: se Adlersparre 2. Kadett vid Karlberg 17 febr. .1823; fänrik vid Svea livgarde 13 dec. 1828; avlade officersexamen vid samma regemente 25 dec. s. å.; underlöjtnant vid Värmlands fältjägarregemente 30 mars 1833; greve vid faderns död, 23 sept. 1835; kammarherre 1 dec. 1838; löjtnant 30 juni 1841; erhöll avsked 28 nov. 1845.

Gift 28 sept. 1848 med Charlotte Aurore Jeanette, von Platen, f. 27 apr. 1821, d 19 mars 1853, dotter till generaladjutanten Achates Karl von Platen.

Biografi

A. hade ärvt faderns högtflygande sinne och drömde om en lysande litterär bana. Tjuguårig, utgav han »Ungdoms-dikter», som visa, att hans främsta lärare varit Tegnér och Stagnelius. Året därpå (1831) fick han hedersomnämnande i svenska akademin för poemet »Albano» – ett namn, som han sedermera använde som pseudonym. Stycket, vilket liksom åtskilliga andra av yngre datum röjde inflytande från Byron, omarbetades av A., ingavs ånyo som tävlingsskrift i akademin 1834 och fick då andra priset. Oförtrutet fortsatte han sin uppvaktning hos akademin, men denna blev aldrig riktigt nöjd med hans alster – de äro typisk efterklangsdiktning. A. å sin sida torde ej heller varit belåten med det måttliga erkännande, hans flit uppnådde: hedersomnämnande 1831 och 1840 och andra pris 1834, 1836, 1839, 1842 och 1843.

Personligen och brevledes satte sig A. i förbindelse med våra litterära märkesmän, de äldre Franzén, Tegnér, Geijer och Agardh, såväl som yngre: Thomander, Grafström m. fl. Han sökte förena dem i en tidskrift med det fäderneärvda namnet Läsning i blandade ämnen, men efter fem häften avstannade företaget, som icke rönt mycket bifall. På ett par resor till Paris och Italien (1837–38 och 1840) uppvaktade A. Oehlenschläger m. fl. danska och en del tyska och franska storheter. För övrigt vistades han omväxlande på sitt gods Gustavsvik i Värmland och i Stockholm.

Då B. E. Malmström i Frey skarpt recenserat A:s »Smärre samlade dikter» 1841 – han uppvisade bl. a. A:s okunnighet i grammatiken och kallade honom en »vanmäktig dilettant» – svarade denne med en skrift »Det unga Sverige», vari Malmströms »Ariadne» kritiserades, medan flera andra unga poeter lovordades. A. fick emellertid gensvar i ett nytt häfte med samma titel, där det skämtades med hans svagheter; såsom författare uppgivas Blanche, Mellin och andra Stockholmspublicister.

Sedan några försök med romantiserade historiska berättelser ej heller slagit riktigt väl ut, övergick A. till historiskt-politiskt författarskap. Han uppträdde i den bekanta striden mellan Fryxell och Geijer till förmån för den senare, vilken han annars i sina brev gärna gav ett och annat hugg. A: s största arbete blev de »Tidstaflor» (fem delar om tillsammans bortåt 1,200 sidor), i vilka han lämnade ett försvar för sin dyrkade faders politiska gärning såväl vid revolutionen 1809 som efter denna. A. sökte mestadels iakttaga en aktningsvärd opartiskhet och meddelade åtskilliga otryckta brev och handlingar av intresse, men någon verklig utredning av förhållandena åstadkom han icke.

I politiskt avseende tycks A. icke alltid ha visat klar färg. I sin brevväxling med Tegnér och Franzén antydde han i ofta skarpa ord sin missbelåtenhet med den nya tiden men uppträdde åtminstone fram på 1840-talet på den liberala sidan. Enligt Blanche skall han särskilt hava arbetat på att avskaffa prygelstraffet och biskopsdömet – med biskoparna sökte han ju dock att stå på bästa fot. Någon betydande roll spelade A. icke på riddarhuset.

Ett verk av bestående värde återstår att nämna: A:s minnesteckningar av »bortgångne samtida». A. hade efter hand förvärvat en rik samling såväl personliga minnen som brev och manuskript av framstående män, och dessa använde han här på ett sätt, som visar både pietet och omdöme. I sitt uppträdande skall A. också hava ådagalagt mycken välvilja och förvärvat många vänner. Hans sista år synas hava varit präglade av ett missmod, som helt naturligt växte upp ur den allt starkare känslan av att hans högt spända förhoppningar icke motsvarades av hans förmåga. – A:s efterlämnade papper och ganska betydande samlingar av handskrifter och autografer splittrades efter hans död. Några volymer av intresse särskilt för Georg Adlersparres historia kommo till Lunds universitetsbibliotek. Ett fåtal brev av A. finnas i Uppsala universitetsbibliotek.

Författare

O. Sylwan.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ungdomsdikter. Sthm 1830. II, 66 s. — Gustaf Adolfs död den 6 inov. 1632. Historisk dikt af förf. till »Ett ord i stormen», »Thorgny» m. fl. poémer i Sk. correspondenten. Lund 1834. 48 s. (Innehåller även Thorgny på allshärjartinget.) — Blommor från södern. Karlstad 1838. 19 s. (Anon.) — Hugo. En romantisk dikt, belönad af Sv. akad. 1839. Karlstad 1840. (4), 30 s. — Läsning i blandade ämnen. Ny serie. H. 1—4. Karlstad och Sthm 1839. (8), 72; (4), 108; (4), 72; 80 s. H. 5. Bihang. Karlstad 1840. (8), 77 s. H. 1. Ny uppl. Sthm 1839. [Följdskrift: F. Kalling, En liten räfst med utg. af ny serie Läsning i blandade ämnen. Örebro 1839.] — Dante Alighieri eller frihetens skald. Romantiska tidstaflor af Albano. (Nytt läsebibliotek 1840 —41.) Sthm 1841. 12: o 108 s. — Ludvig XV eller favoritväldet. Romantiska tidstaflor af Albano. Sthm 1841. 12: o 158 s. — Smärre samlade dikter. D. 1. Karlstad 1841. (8), 160 s. — Det unga Sverige. H. 1. Sthm 1841. 22 s. (Anon.) [Följdskrift: Det unga Sverige. H. 2. Sthm 1841. 20 s.] — Anna Montford. Romantisk berättelse af Albano. Sthm 1842. 12: o 45 s. — Skizzer och reseminnen samlade af Albano. D. 1. Sthm 1844. 12: o (4), 179 s. — Till konung Oscar på dess kröningsdag. Sång af Albano. Sthm 1844. 4: o 7 s. — Martyren. Romantiska tidstaflor af Albano. Sthm 1845. 12: o 153 s. — Anders Fryxell såsom politisk och historisk skriftställare. Sthm 1846. 12: o 39 s. (Anon.; med anledn. av Fryxells skrift Om aristokratfördömandet i svenska historien.) — Smärre skizzer af Albano. D. 1—2. Sthm 1849—50. 12: o 235, 132 s. — 1809 års revolution och dess män. Tidstaflor. D. 1—2. Sthm 1849. 186, 183 s. — 1809 och 1810. Tidstaflor. D. 1—3. Sthm 1850. 239, 290, 267 s. (Jämte föregående även med ny omslagstitel: Tidstaflor. D. 1—5.) — Erinringar vid »Grefve Magnus Björnstjernas Anteckningar». Sthm 1853. (2), 179 s. — Vid Carl XIV Johans minnesstod den 4 nov. 1854. Örebro 1854. 4: o 7 s. — Tonerna. Fantasimålning af Albano. Sthm 1856. 8 s. — Idealet. Sång. Prisbelönad af Sv. akad. Sthm 1857. 16 s. — Anteckningar om bortgångne samtida. D. 1—3. Sthm 1859—62. (4), 283; (4), 376; (4), 282 s. (1: Tegnér, Geijer, Agardh, Ehrengranat, Wickenberg, Wahlbom, L. Hjortsberg; 2: Oscar I, Gen. Vegesack, C. af Forssell, S. Norling, W. von Braun; 3: B. B. von Platen, J. A. Sandels, Th. Petré, Emil Roberg.) — Grefve Karl August Adlersparres utländska resa 1837—1838. (Brev, publicerade i sammandrag och bearbetning av S. J. Kardell i Östersundsposten 1900.) — Dessutom bidrag till Winterblommor för 1833, Nordstjernan (1844), Album för skön konst (1848) samt till tidningarna Skånska correspondenten, Aftonbladet, Göteborgs handels- och sjöfartstidning, Stockholms Figaro och Kapten Puff.

Källor och litteratur

Källor: Krigsexp. diarier, RA; Aug. Blanche, Minnesbilder (1872); G. Ljunggren, Sv. akademiens historia, 2 (1886); W. Ridderstad, »Gula gardet» 1526—1903 (1903); Anna Maria Roos, Ett gammalt familjearkiv (1909), s. 297 o. följ.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl August Adlersparre, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5562, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Sylwan.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5562
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl August Adlersparre, urn:sbl:5562, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Sylwan.), hämtad 2024-04-19.