Jöran Adlersteen

Född:1640omkr
Död:1713-03-10

Landshövding, Generalkrigskommissarie, Riksbankstjänsteman


Band 01 (1918), sida 194.

Meriter

Adlersteen, Jöran (före adlandet Piehlman), f. omkr. 1640 i Stockholm, d 10 mars 1713. Son till en handlande i Stockholm vid namn Piehlman. Generalbokhållare i kammarkollegium 1666; myntbokhållare i banken 1668–69; kamrerare vid generalguvernementet i Skåne 4 dec. 1679; adlad 17 aug. 1681 (introducerad 1682); medlem av reduktionskommissionen i Skåne 1687; generalkrigskommissarie 26 juli 1700; landshövding i Blekinge län 20 aug. 1706; friherre 1707.

Gift 1) med Anna Askelöf, dotter till proviantmästaren Nils Persson Askelöf; 2) med Maria Ehrenberg, d 1713, dotter till lagmannen Gilius Giliusson, adlad Ehrenberg.

Biografi

Efter att ha varit bokhållare på flera köpmanskontor i Stockholm antogs A., som gjort sig känd som skicklig bokhållare, även kunnig i det italienska bokhålleriet, till tjänsteman i kammarkollegium och i banken; från sistnämnda tjänst avskedades han emellertid på grund av försumlighet. År 1680 medföljde A. Johan Gyllenstierna på dennes ambassad till Köpenhamn, varvid det föll på hans lott att föra förhandlingar rörande en myntkonvention; resultatet av dessa blev traktaten av 29 apr. 1680, däri bl. a. bestämdes, att myntet skulle vara av lika skrot och korn och gälla i båda länderna. Även underhandlingarna om Wismars evakuation leddes av A. I den skånska reduktionskommissionen, som jämte A. bestod av Lindhielm, nedlade A. ett omfattande arbete. I sitt förvar hade A. efter svärfadern lagmannen Ehrenberg Lunds kapitelarkiv. De utdrag ur arkivalierna, som A. gjorde för reduktionsarbetet, visade sig dock ej vara pålitliga. A. stod under 1680-talet i spänt förhållande till Ascheberg, som en gång förklarade, att A. mera åstundade att befalla än arbeta. Under 1690-talet hade han i uppdrag att företaga en ny skattläggning inom det skånska guvernementet. Han lät emellertid ej reva eller »geometrice avtaga» hemmanen utan företog själv resor, tog hemmanen och de olika ägorna i besiktning och lät bönderna »sig själva skatta» samt skattlade hemmanen på grund av de uppgifter, han så inhämtat. De protokoll, han förde vid dessa förrättningar, voro helt summariska, beskrivning av hemmanen till åker och äng gjordes ej, Hans skattläggningsmetod gillades enligt hans egen uppgift av generalguvernören Ascheberg, men den blev föremål för en ingående prövning i kammarkollegium 1694, varvid även landshövding Lindhielm och den nyutnämnde guvernören Otto Vellingk närvoro, och underkändes. Genom K. brev 5 febr. 1694 uppdrogs åt Vellingk att föranstalta ny skattläggning, varvid A:s arbete skulle jämföras med tidigare jordrovning, tiondesättning och indelningsverk. Såsom generalkrigskommissarie under det stora nordiska kriget inlade A. betydande förtjänster. Truppernas överförande till Östersjöprovinserna 1700–01 ombesörjdes till stor del av honom. I Polen vållade hans hårdhänta utskrivning av varor stark förbittring. Enligt uppgift i Kulms »Acta domus Culmensis congregationis missionis», där »Adleristeins» utpressningar omtalas, skall han ha sagt sig vara sänd av Gud, »ut sacerdotes et nobilitatem sicut diabolus torqueat». Såsom landshövding verkade A. 1709–10 för Blekings försvar mot danskarna. Vid utrustandet av Stenbocks expedition till Pommern 1713 inlade han likaledes förtjänster. A. försökte sig även som industriidkare, anlade 1691 vid Blekmossa i N. Åsbo ett glasbruk.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Adelsbrevet, riksregistr. (fullm.), skrivelser till K. M:t och till C. Piper (kanslipresidentens arkiv) samt H. Brulins anteckningar och utdrag ur förteckningar över utländska arkiv och Fr. Silfverstolpes handskrivna biografiska anteckningar om riksbankens tjänstemän, allt i RA; kammarkollegiets prot. 1694; S. L. Gahm-Persson, Kongl. stadgar ang. Swea rikes landt-milice, 3 (1798); A. Cronholm, Skånes historia och beskrifning, 2 (1851).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöran Adlersteen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5569, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5569
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöran Adlersteen, urn:sbl:5569, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se