J. S. Ahlgren.Silhuett. Statens hist. museum (Museiverket), Helsingfors

Johan Samuel Ahlgren

Född:1764-12-10 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1816-08-12 – Stockholms stad, Stockholms län

Skådespelare, Teaterdirektör


Band 01 (1918), sida 305.

Meriter

Ahlgren, Johan Samuel, f. 10 dec. 1764 i Stockholm, d 12 aug. 1816. Föräldrar: kamreraren Lars Ahlgren och Elisabet Fredrika Fredriksson. E. o. kanslist i amiralitetskollegiet; extra ordinarie i överståthållarämbetet för politiärenden; v. auditör; anställd vid den under A. F. Ristelis ledning nyinrättade och 1788 till kunglig förvandlade teatern, där han 18 dec. 1787 debuterade som Silfverankar i »Det oskyldiga bedrägeriet» (kontrakt 14 okt. 1789); erhöll hovkvartermästares titel 9 dec. 1792 men berövades densamma i sept. 1794; tillika avskedad från K, teatern; anställd vid Munkbroteatern; ånyo engagerad vid K. teatern 11 aug. 1796; ordningsman där 1798–1810; anlade 1802 en spelkortsfabrik, som han dock 1806 med förlust måste sälja; styresman för dramatiska scenen 1 apr. 1812; avgick som skådespelare 1 apr. 1815.

Gift 20 juni 1793 med Karolina Albertina Griberg, f. 14 maj 1772, t 25 apr. 1824.

Biografi

A. hade en ståtlig figur, som han förstod att föra väl, samt ett vackert, välljudande organ och fick snart sådana maktpåliggande uppgifter som titelrollerna i »Helmfelt», »Sune jarl» och »Soliman den andre». Enligt tidens franska smak använde han ett starkt spelsätt och slog kanske efter moderna begrepp emellanåt över, men Gustav III fann behag i hans framställningar och satte stort värde på honom, och från den stora publikens sida rönte han städse mycket erkännande. Allt detta gav emellertid riklig näring åt hans fåfänga och egenkärlek, och i sina yngre år var han en stor bråkmakare samt låg i oavbruten fejd med såväl förmän som kamrater. Då han för sina skådespelarförtjänster erhöll hovkvartermästartiteln, steg denna utmärkelse honom så åt huvudet, att han ansåg sig nästan jämbördig med sin chef, friherre Klas Rålamb, svarade honom sturskt och näsvist vid en ordväxling i sept. 1794 samt utmanade honom på duell efter spektaklet. Prinsen-regenten befallde då, att A. skulle arresteras och föras till slottshögvakten, fullmakten fråntogs honom, och han förklarades ovärdig kvarstå vid den kungliga scenen. Han övergick nu till Munkbroteatern påföljande vår och utförde där åtskilliga betydande karaktärer, såsom titelrollerna i »Öfverlöparen» och »Beverlei» samt den. manliga huvudpersonen i »Montrose och Amelie». Av gunst och nåd fick han sedan återkomma till K. teatern, blev en mycket stadgad och respektabel man samt fungerade jämte Hjortsberg och Widerberg som ordningsman vid teatern 1798–1810; på denna post utmärkte han sig för noggrannhet och arbetsamhet. och utnämndes 1 apr. 1812 till styresman för dramatiska scenen. Han har för teatern översatt åtskilliga pjäser från franskan, bl. a. Monvels fyraaktsdram »Klosteroffren». Bland A:s många stora roller kan utom de redan nämnda erinras om titelrollerna i »Gengis Chan», »Grefven af Walltron», »Den okände sonen», »Den landsförviste», »Ingiald Illråda», »Den svartsjuke neapolitanaren», »Mahomet», Johan Gyllenstierna i »Siri Brahe», Axel Oxenstierna i »Drottning Christina», baron Wärnhjelm i »De okände», lord Fellamar i »Tom Jones», Robert Smith i »Indianerne i England», Franval i »Abbé de l'Epée», Yngve i »Oden», Appius i »Virginia», konung Leonidas i »Chelonid», Zamoski i »Den polska grufvan» och Gustav Vasa i »Svante Sture». Journalen yttrar 1809 om hans framställning av Axel Oxenstierna, att han förlänade rollen all den värma och värdighet, som den fordrar. Bernhard von Beskow kallar honom för en av scenens prydnader, säger sig aldrig kunna förgäta honom som Oxenstierna och prisar hans vördnadsbjudande allvar och »den innerliga faderskänsla, varmed han ömsom förkrossade, ömsom upplyfte den store Gustav Adolfs dotter». Sedan A. lämnat sin verksamhet såsom skådespelare vid den dramatiska scenen, kvarstod han dock såsom dess styresman till sin död, som inträffade under hans sommarvistelse på Djurgårdsbrunn.

Författare

N. Personne.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Kloster-offren. Dram i fyra akter af Monvel. Sthm 1797. 9*8 s. (Övers.) Handskrifter: Översättningarna Den förstkommande, komedi i 3 akter av Vial; Henrik den femtes ungdomsår, komedi i 3 akter av Duval; Henrik cleri fjerde, lyrisk dram i 3 akter av Farmian de Rozoy; I grefvens tid kom han, komedi i 3 akter; Natur och skyldighet, dram i 5 akter av Pelletier; Den okände välgöraren, dram i 3 akter av Pilhes.

Källor och litteratur

Källor: Kamreraren Lars Ahlgrens bouppteckning 1782, Stockholms rådhusarkiv; den samtida tidningspressen; 1700-talets memoarlitteratur; Bref rörande teatern under Gustaf -1788—1792, utg. af E. Lewenhaupt (1891—94); B. von Beskow, Lefnadsminnen (1870); F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866); N. Personne, Sv. teatern, 1—3 (1913—15). — Se i övrigt: J. Flodmark, Stenborgska skådebanorna (1893) jämte tillägg i förf: s exemplar.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Samuel Ahlgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5614, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Personne.), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5614
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Samuel Ahlgren, urn:sbl:5614, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Personne.), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se