F. Akrel. Silhuett. Statens hist. museum (Museiverket). Helsingfors.

Fredrik Akrel

Född:1748-05-27 – Öja församling (D-län), Södermanlands län
Död:1804-11-06

Gravör


Band 01 (1918), sida 345.

Meriter

1. Fredrik (tidigare Fredric) Akrel, f. 27 maj 1748 i Öja församling i Strängnäs stift, d 6 nov. 1804. Föräldrar: kyrkoherden Per Acrelius och Katarina Elisabet Carstén. Studerade vid gymnasiet i Strängnäs och kom sedan till Uppsala, varest han blev student 28 jan. 1768; åtnjöt där undervisning i gravyrkonsten, av kartografen Anders Åkerman; företog efter ett par års vistelse i Stockholm 1773—74 en studieresa till Paris; erhöll efter hemkomsten anställning hos gravören Erik Karl Bergquist; gravör hos vetenskapsakademin 30 juli 1778; blev 1779 föreståndare för den av kosmografiska sällskapet i Uppsala upprättade globverkstaden, då denna efter den ovannämnde A. Åkermans död (1778) överflyttades till Stockholm och ställdes under vetenskapsakademins inseende. LFrKA 1803.

Gift 15 okt. 1777 med Kristina Bergquist, f. 27 sept. 1760, d 19 mars 1797. Dotter till A:s principal, gravören E. K. Bergquist, och syster till sedermera presidenten K. E. Lagerheim.

Biografi

A. anslöt sig i sin kalla och klara gravstickelkonst till den franska smak, vilken hade sin ledande representant i den då som lärare vid konstakademins gravyrskola verksamme Per Floding. Ehuru han aldrig blev dennes direkte lärjunge, är han att betrakta som en fortsättare av den Flodingska gravyrstilen; hans studietid i Paris blev ej av större betydelse för hans utveckling på grund av bristen på medel och svårigheten att få någon anställning.

Vid sidan av sina arbeten för vetenskapliga institutioner var A. verksam som illustratör och som porträttgravör. Illustrationer, »prospekter», byggnader m. m. av hans hand finnas i »Museum Carlsonianum» (1786–89), i den på 1790-talet utkommande tidskriften Journalisten, i P. A. Wallmarks dikt »Handen», i U. von Troils »Bref rörande en resa till Island 1772» (1777), i Kr. Humbles översättning av Klopstocks »Messias» (1789). Ett bland hans tidigast daterade blad, »Upsala stads utseende från södra sidan», en ytterst klen etsning, är ett exempel på hans »prospekter». Bland större porträttserier av A. märkas dels hans läkarporträtt i S. A. Hedins »Wetenskapshandlingar för läkare», dels en serie lantmarskalksporträtt, bland vilka det mest bekanta är det, som framställer Karl Gustav Tessin. Av hans svenska porträtt må för övrigt nämnas Gustav III, Linné (efter Per Krafft d. ä.), P. Wargentin (efter Fr. Bränder), Jakob. Serenius, Johan Ihre, Sven Anders Hedin (färggravyr efter Kornelius Höjer), D. Klöcker Ehrenstrahl (profilporträtt), K. F. Mennander (efter Per Krafft d. ä.). Han har även stuckit porträtt av några mera bemärkta utlänningar; de tekniskt duktigaste av dessa äro bilderna av Ludvig XVI, en liten cirkelrund medaljong i färg från 1795, Benjamin Franklin och Jakob Cook.

Slätstruken och hård hantverksmässighet karaktäriserar A: s flesta gravyrer, men i hans mest kärleksfullt utarbetade porträtt kan man spåra något av mjukheten hos bröderna Martins gravyrkonst — en antydan om det engelska inflytandet påv svensk konst under slutet av 1700-talet. Betydelse har A. mera på grund av sin stora produktion än genom konstnärliga kvaliteter. I högre grad än Floding arbetade han med etsning, som han dock så gott som alltid överarbetade med gravstickel och torrnål. — I nationalmuseums gravyrsamling finnas över 250 blad av A: s hand.

Författare

E. Wettergren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Handskriven katalog över A:s verk i nationalmuseum av L. Looström; Gahm-Perssons biograf, samlingar, UB (Konstnärer, vol. 2, sign. X. 220); E. W. Dahlgren, Kungl. sv. vetenskapsakademien. Personförteckningar 1739—1915 (1915); L. Looström, Den sv. konstakademien 1735—1835 (1887—91); uppsatser i Nord. familjebok (av C. Eichhorn, översedd av O. Granberg) samt i Thieme-Beckers Kunstlerlexikon. .



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Akrel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5639, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Wettergren.), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5639
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Akrel, urn:sbl:5639, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Wettergren.), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se