Meriter

Alin, Svante, f. 19 maj 1852 i Skarstads socken. Föräldrar: hemmansägaren Sven Pettersson och Johanna Svensdotter. Intogs ht. 1870 i och genomgick Fjellstedtska skolan i Uppsala; avlade mogenhetsexamen vid Uppsala privata elementarläroverk 31 maj 1876; student i Uppsala ht. s. å.; avlade teoretisk teologisk examen 15 sept. 1879 och praktisk teologisk examen 13 dec. s. å.; prästvigd 21 dec. s. å.; avlade pastoralexamen i Skara 3 maj 1881. V. komminister i Varv, Skåra stift, 22 dec. 1879; komministersadjunkt i Sandhem 3 febr. 1880; ånyo v. komminister i Varv 13 mars s. å.; komminister i Fågelås 4 aug. 1884 med tillträde 1 maj 1886; v. komminister därstädes 1 maj 1885; kyrkoherde i Sventorp 11 nov. 1887 (tillträdde 1889); prost 23 juni 1903. Teol. doktor 31 okt. 1917.

Gift 23 apr. 1880 med Emilia Augusta Egnell, f. 25 dec. 1840 i Vreta kloster, d. 24 apr. 1913, dotter till lantbrukaren Johan Egnell å Glansta samt änka efter lantbrukaren Adolf Fredrik Bruun.

Biografi

A. har länge både genom kritiska inlägg och positiva förslag verksamt främjat arbetet för en reviderad kyrkopsalmbok. Hans principfasta intresse för denna angelägenhet har städse varit starkt dogmatiskt betonat, vilket ock framgår av hans 1903 utgivna provpsalmbok, som beträffande uteslutningar av den Wallinska psalmbokens nummer är det radikalaste bland hittills framlagda revisionsförsök. A. har i förordet till nämnda förslag klarlagt sin ställning till kraven på »vidhjärtenhet, humanitet, frihet från dogmer och allt vad det heter» med följande ord: »Så långt en kristlig psalmbok kan ha antydda egenskaper i överensstämmelse med Guds ord, bör den visst äga dem, men icke står det i vår makt att efter gottfinnande göra något i denna sak.» Har befogenheten av den stränghet, varmed A. enligt nyss anförda norm ansett sig böra beskära det Wallinska psalmmaterialet, blivit föremål för bestämda gensagor, så ha däremot hans insatser som produktiv psalmist rönt ett ganska odelat erkännande, även från håll, där man icke delat hans allmänna grundsyn på revisionsproblemet. Både i sitt eget förslag och i kommittéförslagen av 1911, 1914 och 1917 är han företrädd med ett antal psalmer, för vilkas karaktär J. A. Eklund funnit ett adekvat uttryck, när han hos dem vitsordat »det pastoralt skolade omdömet, den flärdlösa enkelheten, det gamla svenska allvarskynnet». A:s psalmstil anknyter sig närmast till den äldre luterska psalmens traditioner och utmärker sig för både biblisk konkretion och osökt folklighet. Att han tillika kan nå en mäktig poetisk verkan, därom vittnar exempelvis hans av sublim lyftning präglade reformationshymn »Framfaren är natten», som av flera vittnesgilla bedömare räknas till vår nyare psalmlyriks bästa vinningar. Utom sina hymnologiska och poetiska skrifter har A. publicerat åtskilliga kyrkliga och teologiska inlägg, som företräda en utpräglat ortodox observans.

Författare

E. N. Söderberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord med anledning af samfundets pro fide et christianismo senaste werksamhet. Skara 1884. Ils. — Jesu Christi herrliga uppenbarelse. Predikan på 24: de söndagen efter trefaldighet 1884. Skövde 1885. 16 s. — Om dopet. Skövde 1886. 18 s. 7:e uppl. Skövde 1916. 39 s. — Om andlig tillväxt och Tillflykten i nöden. Föredrag och predikan vid prestsällskapsmötet i Skara d. 7 och 8 juli 1886. Hjo 1886. 31 s. — Bestämmer regeringsformen svenska kyrkans lära? Några tankar i anledning af den ifrågasatta ändringen al' kyrkolagen kap. 1 § 1. Af S. A. Skövde 1892. 33 s. — Kyrkliga frågor. 1. Bekännelsefrågan. Skövde 1893. 39 s. 2. Handboksfrågan. Skövde 1893. 17 s. 3. Psalmboksfrågan. Skövde 1897. 157 s. — Den tro som öfvervinner världen. Predikan vid prestsällskapsmötet i Skara 1894. Skara 1895. 19 s. — Jesus välsignar barnen. Predikan i Skara domkyrka. Skara 1896. 16 s. (Sep. ur Prestmötet i Skara 1896.) — Berättigade kraf [i dopfrågan] (Ny eckles.-tidn., Årg. 8, 1898, N:o 10). — Ett ord till försvar för vår katekes (ibid., Arg. 9, 1899, N:o 11, 13, 14). — Om andens verksamhet i församlingen (Föredrag vid Skara stifts prästsällsk. sammanträde 1901, Skara 1901, s. 1—8). — Psalmboksförslag. Lund 1903. X, 292 s. — Syndernas förlåtelse. Oration (Prästmötet i Skara 1908 [tr. 1909], s. 83—108). — Minnesteckning öfver biskopen . .. Ernst Jakob Keijser (ibid., s. 109—129). — Återlösarens lof. Andliga sånger. Af S. A. Skövde 1909. 62 s. — »Credo sanctorum communionem.» Inledningsföfedrag vid kontraktsmöte (Nya dagl. allehanda—Vårt lands bihang för kyrka och skola, 1909, N:o 36). — Minne från Gustaf Adolfs-festen i Sventorps kyrka d. 6 nov. 1911. Skövde 1911. 12 s. — Granskning af 1911 års psalmboksförslag af Psälmboksvän (Göteborgs stifts-tidn. 1912, N:o 18—21). — »Dualism» i psalmboksfrågan (Sv. kyrkotidn., Årg. 9, 1913, N:o 10—12). — Anteckningar vid läsningen af nya testamentets senaste öfversättning af En röst ur församlingen. Skövde 1915. 30 s. — Till ungdomen. Vid en sextonårings begrafning. Gtbg 1915. 8 s. (Dikt.) — Emigranterna. Gtbg 1916. 47 s. (Diktcykel.) — Martin Luther och jubelåret. Två dikter. Skövde 1917. 15 s. — Uppsatser om bibelns inspiration, om kyrkoceremonier m. m. i Göteborgs stifts-tidn. för 1908 o. följ. år, erinringar rörande Luther och reformationen ibid. 1917; psalmer i original och översättn. i flera psalmboksförslag; psalmer, andliga sånger och andra dikter i Vårt land, Sv. kyrkotidn., Göteborgs stifts-tidn., Sv. kyrkans missionstidn. och Vestgöta korrespondenten.

Källor och litteratur

Källor: H. Th. Ohlsson, Biografisk matrikel öfver svenska kyrkans prästerskap 1914; J. A. Eklund, Vår kyrkopsalm (1915); personliga anteckningar.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Svante Alin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5668, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. N. Söderberg.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5668
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Svante Alin, urn:sbl:5668, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. N. Söderberg.), hämtad 2024-04-25.