Meriter

7. Ernst Bernhard Almquist, den föregåendes broder, f. 10 aug. 1852 i Skogs-Tibble. Student i Uppsala 15 juni 1870; med. fil. kand. 31 maj 1871; med. kand. 28 maj 1875; med. lic. 18 maj 1881; disp. 29 apr. 1882; med. doktor 30 maj s. å.; företog en resa för likenologiska forskningar i Norrland 1873 samt en resa till Frankrike, Tyskland och Danmark 1882–83, varunder han bl. a. studerade bakteriologi hos Pasteur; idkade studier hos Robert Koch 1888 och 1903; har dessutom företagit flera utländska resor för studier och deltagande i kongresser. Amanuens vid farmakologiska samlingarna i Uppsala 1873 och 1874; läkare i Hofors 20 maj–20 juli 1876 och 3 maj–3 juli 1877; läkare å fartyget Vega under A. E. Nordenskiölds forskningsfärd kring Asien 11 maj 1878—18 febr. 1880; amanuens och underläkare vid serafimerlasarettet 1 okt. 1880–21 dec. 1881; sundhetsinspektör i Stockholm 1 febr. 1882; stadsläkare i Göteborg 30 nov. s. å.; stadsfullmäktig i Göteborg 1885–91 samt ledamot av allmänna folkskolestyrelsen (1888–91) och av flera kommittéer med hygieniskt ändamål därstädes; professor i allmän hälsovårdslära vid karolinska institutet 11 dec. 1891; inspektör och sakkunnigt biträde hos läroverksöverstyrelsen och inspektör hos folkskoleöverstyrelsen 1914; erhöll avsked från professuren 27 juli 1917. KorrespLÖS 1880; RVO s. å.; LVVS 1885; RNO 1901; innehar dessutom utländska ordnar.

Gift 1) 10 nov. 1880 med Maria Katarina Sofia Elisabet von Rosen, f. 29 sept. 1839, ,f 22 juni 1915, dotter till riksbaronen Friedrich von Rosen, chef för kommittén för den tyska kolonisationen i Sydryssland; 2) 6 juni 1916 med Gerda Troili-Petersson, f. 24 maj 1878, dotter till majoren och disponenten Peter Petersson.

Biografi

Redan i barndomen väcktes A:s intresse att iakttaga den organiska naturen. I ungdomen började han sina biologiska studier över högre växter, som han ännu fortsätter, samt företog, särskilt under Vegaresan, forskningar över lavvegetationer. Som underläkare å serafimerlasarettet gjorde han sina första studier över tyfusbakterien, vilken ännu är föremål för hans forskning. Nästan omedelbart efter avslutandet av de medicinska examina specialiserade sig A. på hygienen. Som förste stadsläkare i Göteborg samlade och bearbetade han direkta iakttagelser över många olika farsoter och deras sätt att sprida sig. De äldre statistiska och topografiska metoderna för epidemiforskning har han fullständigat och tillämpat med biologens blick för betydelsen av de sjukdomsalstrande mikroorganismernas livsvillkor. I kyrkoarkiven och särskilt i dödböckerna fann han rikliga upplysningar om gångna tiders epidemier. Den viktiga lagen, att koleran inom landet huvudsakligen följer vattenvägarna, upptäckte han genom att sammanställa iakttagelser från alla svenska koleraepidemier under 1800-talet. Som professor i hygien har A. utfört viktiga bakteriologiska forskningar, bl.a. över tyfus-, kolera- och dysenteribakterierna, särskilt deras biologi utanför människokroppen, samt har sökt och funnit förut okända livskraftiga former av dessa bakterier. A: s skrifter visa, att hans verksamhet som hygieniker är mycket omfattande. Inom det epidemiologisk-bakteriologiska området hava de härskande, ensidigt mekaniska teorierna, som ej beakta bakteriernas utvecklingsmöjligheter och förändringar utanför kroppen, ej tillfredsställt honom. Han har här själv bildat skola, och många äro de impulser till vetenskapligt arbete, som utgått från honom. Belysande för epidemiologins historia äro A:s arbeten över Linné. A. påpekar, att dennes verklighetssinne, hans iakttagelser och deduktioner förde honom till en uppfattning om smittornas natur, som står vår tids nära. Ärftlighetsforskningen har i hög grad intresserat A. Hans strävan att utvidga vår kunskap på detta område framträder såväl i hans arbeten över bakterier och högre växter, speciellt Capsella bursa pastoris, som i hans personlighetsstudie över skalden K. J. L. Almquist. De för tillfället allmänt bearbetade idéerna hava mindre – sysselsatt A. Han har i regel fullföljt sina egna uppslag med egna metoder, och det gemensamma föremålet för hans olikartade forskningar har så gott som alltid varit »livet», ej energin. — Över den av A. på Vegaresan hopbragta lavsamlingen har doktor William Nyländer utgivit fyra utförliga arbeten. En avdelning är under bearbetning. Ett minne av A:s deltagande i samma resa är namnet på några öar utanför Taimyrviken på Sibiriens nordkust (94 grader östlig bredd), som efter honom uppkallats Almquists öar.

Författare

Gerda Troili-Petersson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nyheter om drogernas härkomst. Föredrag (Upsala läkare-fören. forhandl., Bd 8, 1872—73, s. 542—551). — Om lim och galla (ibid., Bd 9, 1873—74, s. 319—324). — Lichenologiska iakttagelser på Sibiriens nordkust (VA Öfversigt, Årg. 36, 1879, N: o 9, s. 29.-59; omtr. i Vega-expeditionens vetensk. iakttagelser, Bd 1, 1882, s. 195—222). — Studier öfver tschuktschernasfärgsinne (VA Öfversigt, Årg. 36, 1879, N:o 9, s. 61—69; omtr. i Vega-expeditionens vetensk. iakttagelser, Bd 1, 1882, s. 185—194; även på tyska i Breslauer ärztl. Zeitschr., 1880). — Helso- och sjukvården: under Nordenskiöldska ishafsexpeditionen (Tidskr. i militär helsovård, Bd 5, 1880, s. 249—267; omtr. i Vega-expeditionens vetensk. iakttagelser, Bd 1, 1882, s. 161:—183). — Resebref till medicinska föreningen (Hygiea, Bd 42, 1880, s. 163—168). — Tyfoidfeberns bakterie. 1* Sthm 1882. 30 s., 1 pl. (Gradualavh.; även i Nord. med. arkiv, Bd 14, 1882, N:o 10. 31 s., 1 pl.) — Om luftvexlingsanordningarna inom hufvudstadens skolor. Sthm 1882. VIII, 66 s. (Bihang till Stockholms stads helsovårdsnämnds årsberättelse 1882, N:o 1; tills, med O. E. Westin.) — Hygieniska notiser från Paris (Hygiea, Bd 45, 1883, s. 32—47). — Metoder att odla och färga bakterier. Reseanteckningar (ibid., s. 226—262). — Studier i renhållningsfrågan (ibid., s. 473—507). — Försök att betrakta tyfoidfeberns uppträdande och utbred-ningssätt från botanisk synpunkt (ibid., Bd 46, 1884, s. 375—404). — Om difteriens uppträdande i Sverige och några lärdomar, hemtade ur sjukdomens historia (Eira, Arg. 8, 1884, s. 533—544, 568—575). — Hygieniska studier i kyrkoarkiven (ibid., s. 673—692). — Om studiet att hämma våra farsoter och särskildt koleran (ibid., Årg. 9, 1885, s. 143—158; föredrag). — Uber die Ausbreitungsweise von Diphtherie und Croup. Gtbg [tr. Merse-burg] 1885. XII, 178 s., 1 karta. — Wie entstehen unsere Masernepidemien? Warum hören sie auf? Gtbg 1885. 80 s., 1 karta. • (Göteborgs K. vet.- o. vitt.-samh. handl., N. F., H. 20, N: o 2.) — Någr-a sidor af den svenska sjuklig-hetsstatistikens betydelse (Forhandl. vid l:a allm. sv. läkaremötet i Jönköping 1885 [tr. Gtbg 1886], s. 129—136). — Thatsächliches und kritisches zur Ausbreitungsweise der Cholera. Gtbg [tr. Merseburg] 1886. VIII, 60 s. — Om koleran enligt svensk erfarenhet, om sjukdomens sätt att sprida sig och smitta samt medlen mot dess spridning. Föredrag. Gtbg 1886. 28 s., 1 karta. — Om epidemiologi ens metoder. Föredrag å naturforskaremötet i Kristiania 1886 (Eira, Årg. 10, 1886, s. 561—580). — Die Lichenenvegetation der Kusten des Beringsmeeres (Vega-expeditionens vetensk. iakttagelser, Bd 4, 1887, s. 509—541). — Om Göteborgs nya epidemisjukhus (Eira, Arg. 11, 1887, s. 157—175). — Das Verhalten von; Typhoidfieber, Diphtherie und Cholera im selben Hause während einer längeren Zeit-periode (Zeitschr. f. Hygiene, Bd 2, 1887, s. 1—14). — Einige Bemerkungen uber die Methoden der Choleraforschung (ibid., Bd 3, 1888, s. 281—286). — Ueber abnehmende Sterblichkeit und ihre veranlassenden Ursachen (ibid., Bd 4, 1888, s. 1—18). [Arbetet recenserades av prof. E. Heyman i Hygiea 1888, s. 623—632, varpå följde genmäle av A. ibid., s. 780—788.] — Ueber Einfluss von Jahreszeit und Witterung auf das Auftreten von Infections-krankheiten mit besonderer Berucksichtigung der localen Epidemien (Zeitschr. f. Hygiene, Bd 5, 1889, s. 1—66). — Dödsorsakerna i Göteborg 1861—85 CGöteborgs helsovårdsnämnds årsberättelse, 1888, s. 81—93). — I Göteborg gångbara sjukdomaT 1756—1885 (ibid.," 1889, s. 83—109). — Einige Erfahruhgen uber Verschleppung von Typhusgift durch Milch (Deutsche Vierteljahrschr. f. öffentl. Gesundheitspflege, Bd 21, 1889, s. 327 —337). — Ett och annat rörande skolhygien (Verdandi, Arg. 8, 1890, s. 1—10). — Neue Erfahrungen iiber Nervenfieb&r und Milchwirthschaft. (Zeitschr. f. Hygiene, Bd 8, 1890, s. 137—142.) — Untersuchungen iiber einige Bacterien-gattungen mit Mycelien (ibid., s. 189—197 -4- pl. VI). — tlber die Haupt-momente der Aetiologie des Abdominaltyphus. Vortrag (Sammlung klin. Vorträge, begr. von Rich. von Volkmann, N. F., N:o 5, 1890, s. 57—76). — Om fördelarne af offentliga slagthus och de vilkor, som, der sådant finnes, böra fästas vid införande af kött från andra håll. Föreläsning (Hygiea, Bd 52, 1890, s. 561—585). — Om tyfoidfeberns stegring i städer, som under åratal varit mer eller mindre tyfusfria. Föredrag (ibid., s. 730— —738; även på tyska i Wiener mediz. Wochenschr., 1890). — Befolkningsförhållanden i Göteborg 1776—1885 m. m. Gtbg 1891. 38 s. (Även utg. som bihang till Göteborgs helsovårdsnämnds årsberättelse, 1890.) — Om Göteborgs arbetarebostäder (Tekn. samf. handl., Gtbg 1891, N: o 5. 52 s., 11 pl.) — Ein Detail, die Aetiologie des Abdominaltyphus betreffend (Zeitschr. f. Hygiene, Bd 10, 1891, s. 163—166). — Pemphigus neonatorum, bacterio-logisch und epidemiologisch beleuchtet (ibid., s. 253—266). — Zur Vegetation Japans, mit besonderer Berucksichtigung der Lichenen (Bot. Jahr-biicher, Bd 14, 1891, s. 221—229). — Om Göteborgs renhållningssystem (Hygiea, Bd 54, 1892, s. 1.—19). — Kort öfversigt öfver allmänna helsovårdens historiska utveckling med särskildt afseende fäst på Sverige (ibid., s. 129— 155). — Om koleran, dess sätt att utbreda sig och dess sätt att smittat Sthm 1893. 31 s. (Svenska spörsmål, 6.) —¦ Zur Biologie der Typhusbakterie und der Escherich'schen Bakterie (Zeitschr. f. Hygiene, Bd 15, 1893, s. 283—290). — Något om njutningsmedel med särskildt afseende på spritdryckerna. Sthm 1895. 14 s. (Skrifter utg. af sv. nykterhetssällsk., 1895: 2.) — Lärobok i skolhygien för seminarier, skolråd, lärare m. fl. Sthm 1896. 80 s. 2: a omarb. uppl. Sthm 1910. 90 s. — Allmän hälsovårdslära med särskildt afseende på svenska förhållanden. Sthm 1897. XIV, 806 s. — Om helsovårdsstadgans tillkomst (Sv. läkaresällsk. forhandl., 1897, s. 222— 225). — Några ord om missbruk af sprithaltiga drycker samt en undersökning af sprithalten i'maltdrycker. Sthm 1897. 15 s. (Skrifter utg. af sv. nykterhetssällsk., 1897: 4.) — Ueber eine Méthode, das specifische Gewicht von Bakterien und anderen Körperchen zu bestimmen (Zeitschr. f. Hygiene etc, Bd 28, 1898, s. 321—330). — Föreläsningar hållna... för Sophiahemmets sjuksköterskeelever. 4. Hygien. Sthm 1898. (4), 58 s. 4: e uppl. Sthm 1915. (4), 63 s. — Om undervisningen i hygien i de skandinaviska länderna. Fyra föredrag vid naturforskaremötet i Stockholm 1898 [av E. Almquist, Axel Holst, L. W. Fagerlund och N. P. Schierbeck]. Sthm 1898. 40 s. — Zur Phagocytese (Zeitschr. f. Hygiene etc, Bd 31, 1899, s. 507 —512 -|- pl. V). — Om importerad lump från sanitär synpunkt. Sthm 1899. 22 s. — Om två biologiska bakterier (Sv. läkaresällsk. forhandl., 1899, s. 75—77). — Biologiska studier öfver Geranium bohemicum L. (Bot. notiser, 1899, s. 81—85.) — Tre föredrag för studenter. Af J. Bergman, E. Almquist och E. Wretlind. Sthm 1899. 95 s., 12 portr. (Skrifter utg. af studenternas helnykterhetssällsk., 1.) — Arsenikhaltiga tapeter och kläder samt mögel-floran i våra bostäder (Hälsovårdsfören. i Stockholm forhandl., Årg. 19—20, 1899—1900, s. 124—128). — Om borrbrunnar och om godt dricksvatten (Almanack för år 1900, s. 30—40). — Förslag till yttrande .. . rörande inrättandet af en statsmedicinsk anstalt. Sthm 1900. 14 s. [På uppdrag avgivet till karolinska institutets lärarkollegium av A. samt A. H. A. Key-Åberg och S. Jolin.] — Mikroorganismerna i praktiska lifvet. Bakteriologiens utveckling och nutida ståndpunkt. (Tills, med Gerda Troili-Petersson.) Sthm 1901. 184 s., 3 portr. — Spritens inflytande på arbetet enligt Kraspelinska skolans undersökningar. Sthm 1901. 31 s. (Skrifter utg. af sv. nykterhetssällsk., 1901 : 4.) — Om spritdryckernas verkan. Föredrag för ungdomen. Sthm 1902. 16 s. (Ibid., 1902: 3.) — Hälsovårdslärans framsteg under senaste åren. Sthm 1902. 103 s. — Neue Entwickelungsformen des Choleraspirills und der Typhusbakterie (Centralbl. f. Bakteriologie, Abt. I, Bd 37, 1904, s. 18—23). — Zum Programm der Mässigkeitsbewegung (Hygien. Rundschau, Bd 14, 1904, s. 553—558). — Quantitative Desinfektionsversuche (Centralbl. f. Bakteriologie, Abt. I, Bd 39, 1905, s. 477—482; tills, med Gerda Troili-Petersson). — Om paratyfus och tyfusliknande bakterier (Allm. sv. läkaretidn., 1905, s. 225—232). — Nykterhetsarbetet och sedligheten. Sthm 1905. 14 s. (Skrifter utg. af sv. sällsk. för nykterhet o. folkuppfostran, 1905 : 4.) — Cultur von pathogenen Bakterien in Diingerstoffen (Zeitschr. f. Hygiene etc, Bd 52, 1906, s. 179—198). — Förhållandet mellan man och kvinna ur hygienisk synpunkt. Sthm 1906. 24 s. (Ibid., 1906: 4.) Ny bearb. uppl. Sthm 1913. 27 s. — Studien fiber die Capsella bursa pastoris (L.). Sthm 1907. 4: o 91 s. (Acta horti Bergiani, Bd 4, N:o 6.) — Ei.nige Ursachen der Abnahme der Schwindsuchtsterblichkeit in den schwedischen Städten (Hygien. Rundschauj,, Bd 17; 1907, s. 87—-92). — Möderne Typhusbekämpfung (Bericht iiber den XIV. internat. Kongress f. Hygiene u. Demographie, Berlin 1907, T. 2 [tr. 1908], s. 1126—1130). — Våra dagars tyfusbekämpande (Hygien, tidskr., Bd 1, 1908, s. 3—17). — Om förenklad luftväxling i skolrum (ibid., s. 48—54). — Om våra tre tuberkelbakterier (ibid., s. 209—218). — Om erfarenheter vid bekämpandet af koppepidemier i Sverige (Forhandl. vid sv. läkaresällsk. sammankomster år 1908, s. 231—235). — Om Linné som hygieniker (Hygiea, Festband 1908, N:o 29. 58 s.). — Neue Tatsachen zur Biologie der. Typhusbacteriie (Centralbl. f. Bakteriologie, Abt. I, Bd 45, 1908, s. 491—495). — Studien uber das Verhalten einiger patogenen Mikroorganismen bei niedriger Temperatur (ibid., Bd 48, "1908, s. 175—186). — Vor der Choleragefahr (Hygien. Rundschau, Bd 19, 1909, s. 1—4). — Linné und die Mikroorganismen (Zeitschr. f. Hygiene etc, Bd 63, 19.09,, s. 151—176). — Hygieniska institutionen (Karolinska ,med.-kir. institutets historia,-' D. 3, 1910, s. 453—461). — Studien iiber filtrierbare Formen in Typhuskulturen (Centralbl. f. Bakteriologie, Abt. I, Bd 60, 1911, s. 167—174). -r Om ärftligheten (Hygien, tidskr., Bd 4, 1911, s. 91—124). — Ärftlighetslagarna ,och deras betydelse för samhälle och rashygien. Sthm 1912. VIII, 118 s. -— Lungsotens förekomst i Sveriges städer 1861—1910 (Hygien, tidskr., Bd 6, 1913, s. 109—125; även på tyska i An die XV. internat. Tuberkulose-konferenz Zur jubiläumsfeier. Berlin 1913. Sthm 1913).'— C. j. L. Almquist. Studier över personligheten. Sthm 1914. IX, 250 s. t- Några grundsatser-vid tillsättning af våra hygieniska professurer (Hygien, tidskr., Bd 7, 1914, sJ.97—112). — Cerebrospinalmeningiten i Sverige (ibid., Bd 8, 1915, s. 1—15). —'v Studier öfver svenska etiologiska litteraturen rörande våra epidemier, smittsjukdomar och parasiter (ibid., s. 16—78). — Wuchsformen, Fruktifikation und Variation der Typhusbakterie (Zeitschr. f. Hygiene etc, Bd 83, 1916, sy~l«-18 -|- pl. I—V). — Linnés Vererbungsforschungen (Bot. Jahrbucher, Bd 55* 1917, s.' 1—18). — Patogena bakteriers omdaning vid saprofytiskt växande (Sv. läkäresällsk. handl., Bd 22, 1917, s. 7—15). — Socialt arbete och biologiens lagar (Hygien, tidskr., Bd 10, 1917, s. 35—69). — Linnés lag för organismernas konstans (ibid., s. 97—113). — Om svenska rasens bestånd (ibid:, s. 172—189). — Hygiene, soziale Arbeit und die biologischen Gesetze (Centralbl. f. Bakteriologie, Abt. I, Bd 81, 1918, s. 139—160). — Studien iiber Biqlogie und Wuchsformen der Diphtheriebakterie (Zeitschr. f. Hygiene fete, Bd 85, 1918, s. 347—358 -f pl. IV—VI; tills, med G. Koraen). — Artiklar i Nord. familjebok, 2: a uppl., samt ett flertal smärre bidrag i olika publikationer.

Utgivit: Förhandlingar vid hälsovårdsföreningerts i Stockholm sammankomster 1895—1900. — Hygienisk tidskrift. Kvartalsskrift för'... allmänna hälsovården, fr. o. m. Bd 1, 1908. (Tills, med F. Block och G. Koraen.)

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 11 dec. 1891 (meritförteckn.); J. A. Almquistiana (1892); A. J. Bruzelius, Svensk läkare-matrikel, 1—2 Karolinska inst. årsredogörelser.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst B Almquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5700, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerda Troili-Petersson.), hämtad 2024-11-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5700
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst B Almquist, urn:sbl:5700, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerda Troili-Petersson.), hämtad 2024-11-10.