Clas Alströmer

Född:1736-08-09 – Alingsås stadsförsamling, Älvsborgs län
Död:1794-03-05 – Tölö församling, Hallands län (på Gåsevadholm)

Godsägare, Protokollsekreterare


Band 01 (1918), sida 567.

Meriter

3. Clas Alströmer, den föregåendes broder, f. 9 aug. 1736 i Alingsås, d 5 mars 1794 på Gåsevadsbolm. Student i Uppsala 2 maj 1750; företog resor i Sverige 1753 och i utlandet 1760—64; schäferikiommissarie 29 juni 1762; assessor i kommerskollegium 13 febr. 1770; protokollssekreterare i justitie-revisionen 27 juni s. å.; erhöll avsked med kansliråds titel 18 juli s. å.; friherre 27 dec. 1778. LVA 1768 (preses 1770); LVVS 1774; LFS 1776.

Gift 6 dec. 1770 med Sara Katarina. Sahlgren, f. 8 maj 1748, d 16 dec. 1818, dotter till direktören Niklas Sahlgren.

Biografi

I likhet med sina syskon åtnjöt A. en omsorgsfull uppfostran. Redan vid fjorton års ålder sändes han till Uppsala med sina bröder, och därjämte bereddes honom i enlighet med faderns höga uppskattning av resor som bildningsmedel tillfälle att genom egna iakttagelser lära känna en stor del av södra Sverige. Vid den fördelning av sin verksamhet, som Jonas Alströmer gjorde mellan sina söner, föll det på Klas' lott att övertaga lantbruket: Höjentorp, sätet för schäferiskolan, Berga och. Nolhaga ställdes under hans vård; särskilt fåraveln ägnade han ett ingående intresse. För att förvärva den fördjupade naturvetenskapliga bildning, som han snart fann behövlig för sin levnadsbana, återtog han emellertid 1757 under Linné och Wallerius sina studier i Uppsala; T. Bergman och Solander voro bland hans kamrater där. Utbildningens slutpunkt blev den utrikes resa, som A. för att studera lantbruk, handel och hantverk anträdde 1760 med Spanien som första mål. Från Cadiz fortsattes resan, till häst; under femton månader genomströvades landet. Därefter ställdes färden till Italien, Frankrike, England och Nederländerna. Tack vare rekommendationer från Linné mottogs han av vetenskapsmännen som deras jämlike och biblioteken öppnades för honom. Under resan skrev han brev till Linné, röjande god uppfattning, iakttagelseförmåga, utpräglat sinne för detaljuppgifter och ett träffsäkert, ofta nog skarpt omdöme även om vetenskapens celebriteter. Något sinne för den äldre kulturen i de trakter, han besökte, ådagalägger han ej: om Sevilla heter det blott, att »staden annars är full av götiska, romerska, moriska och heliga efterlämningar», och om han i Italien såg på »antikviteter», var det endast ett nödtvunget offer åt »moden». Det är naturvetenskapliga, särskilt botaniska, och praktiska intressen, som dominera. Till. Linné sände han frön och växter i stort antal; ett nytt släkte bär också efter honom namnet Alstroemeria. De praktiskt-ekonomiska studierna trängde dock de naturvetenskapliga tillbaka, kanske mer än A. önskat. Vinsten av resan för dess egentliga syfte kan endast delvis bedömas, då större delen av de vidlyftiga anteckningar, A. förde, gått förlorade. — Före sin hemkomst utnämndes A. (1762) i enlighet med ständernas tillstyrkan till kommissarie i kommerskollegium, dock utan lön, med uppgift att hava överinseende över schäferierna i Götaland och schäferiskolan i Alingsås, men redan 1765 indrogs schäferistaten av ständerna. A. kvarstannade emellertid i Stockholm till år 1767, då han flyttade till Göteborg; 1770 ingick han där i sin svärfaders, direktören Niklas Sahlgrens, stora handelsfirma. Då hans hälsa redan vid denna tid var ganska bruten, torde hans inflytande på affärens skötsel varit ringa; den ledande ställningen i firman behöll Sahlgren till sin död och därefter övergick den till Patrik Alströmer. Ehuru A. tog säte på riddarhuset och synes ha anslutit sig till hattpartiet, spelade han ingen politisk roll; 1769 erhöll han plats i tulldeputationen..

Då A. 25 apr. 1770 nedlade presidiet i vetenskapsakademin, höll han ett på iakttagelser under den stora utländska resan grundat tal om »den fin-ulliga fårafveln», en ingående framställning av den spanska fåraveln och de metoder, som användes för den finulliga rasens bibehållande; han uttalade sig även om egenskapers ärftlighet. Hans starka intresse för naturvetenskapliga spörsmål, särskilt avi praktisk art, fann uttryck bl. a. i hans brevväxling med vetenskapsakademins sekreterare Wargentin och Wilcke; även med A. Afzelius, P. A. Gadd, E. G. Lidbeck, A. J. Retzius och K. P. Thunberg låg han i korrespondens. Men varken impulser från dessa förbindelser eller hans samlingar av växter och andra naturalieföremål förde honom till någon mera betydande vetenskaplig produktion. I vetenskapsakademin meddelade han blott några smärre rön, såsom om en »bottertprovare» och om en sorts lampveke (1784). 1783 experimenterade han med att göra bränntorv av sågspån och »blåler». Hans egen och hans svärfader N. Sahlgrens frikostighet gåvo honom storartade tillfällen att arbeta för sina idéer. Sahlgren donerade bl. a. 1773 till vetenskapsakademin en summa för lanthushållningens befrämjande, och A. ägnade mycken uppmärksamhet åt den användning, dessa medel erhöllo. I enlighet med donators föreskrift ägde han att uppge ämnen för de pristävlingar, som utlystes. Han granskade även inkomna tävlingsskrifter och föreslog anslag av fonden; så erhöll Torbern Bergman understöd för studier i jordbrukskemi. Tack vare A. kom en annan av svärfaderns donationer, en gåva till Göteborgs stad, att användas till skapandet av det sjukhus, som ännu i sitt namn bär vittne om Sahlgrens frikostighet. Det barnhus, som A., likaledes med av svärfadern donerade medel, organiserade vid Östad nära Alingsås, fick ej den betydelse, han ämnat. Som ett exempel på hans personliga mecenatskap må nämnas, att han bekostade den yngre Linnés utländska resa 1781—82. De Linnéanska samlingarna, som hembjödos åt honom, inlöste han emellertid ej, och hans försök att på annat sätt bevara dem åt Sverige ledde ej till resultat. — Ivrigast intresserade sig A. för lanthushållningen och särskilt boskapsskötseln. Han införde boskap från Holland; ett försök att förvärva shetlandsfår slog däremot fel. Stora summor uppoffrade han på mossodlingar, sjösänkningar, fullkomnande av åkerbruksredskapen och annat dylikt. Landsvägen utefter sjön Aspen, som han anlade, utgör en erinran om det oegennyttiga sätt, varpå han använde sin förmögenhet. Sedan den Sahlgrenska firman nödgats inställa sina betalningar, drog sig A. 1785 tillbaka till sin egendom Gåsevadsholm. Där tillbragte han sin tid med egendomens skötsel och studier i sitt värdefulla bibliotek och sina samlingar. I kraft och begåvning torde A. ha stått tillbaka för sina bröder, och åtminstone i yngre år synes han i lynne och uppträdande ha röjt mindre lyckliga egenheter. — Ett icke obetydligt antal skrivelser till A. finnes bland de Alströmerska papperen.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beskrifning på en sällsam babian, Simia mormon (VA Handl., Vol. 27, 1766, s. 138—147). — Korta anmärkningar wid Samtalet emellan en resande och en Stockholms-bo angående wäxel-bristen. Sthm 1769. 4: o: 7 s: [Anon.; inlägg i skriftväxling med J. G. Rothman.] — Memorial til höglofl. ridderskapet och adelen . .., til swar på . . . herr Thure Rudbecks rörande han-dels-balancecontoiret; i anledning af riksens höglofl. ständers tull-deputations betänkande af d. 2 oct. 1769. Sthm 1769. 4: o 12 s. — Tal om den fin-ulliga får-afveln. Sthm 1770. 110 s. (VA Praesidietal d. 25 apr. 1770.) — Beskrifning på svenska slok-granen (Pinus viminalis) (VA Handl., Vol. 38, 1777, s. /310— 317). — Fåreskötslen på Färöarne, sådan som den beskrifwes uti framledne hr Lucas Jacobson Debes Färoä s. Färoa reserata, Kiöpenhaffn 1673, jämförd med tyska öfwersätl;ningen af år 1757 (Hushålln. journal, dec. 1779, s. 9—28). — Sätt att plantera lärke-trädet och silfwer-furun (ibid., juli 1782, s. 501—509). — Beskrifning på den botten-profvaren, som blifvit nyttjad i bohuslänska skärgården år 1783 (VA Nya handl., T. 5, 1784, s. 155—158). — Försök med bandformige lampe-vekar, som ej röka (ibid., s. 187—193). — A. har därjämte ur sin korrespondens lämnat följ. meddelanden i VA: Djuret Vivérra putorius, beskrifvet uti bref til... herr Clas Alströmer, dat. d. 6 oct. 1767, en las Minas de la Montuosa vid Pamplona i America, af Joseph Celestino Mutis (VA Handl., Vol. 31, 1770, s. 67— 77; övers.). — Pera arborea, et nytt örfte-slägte ifrån America, beskrifvet af J. Celestino Mutis (VA Nya handl., T. 5, 1784, s. 299—301). — Beskrifning på nio slags nässlor (Urtica), hvilka nyligen på Jamaica blifvit uptäkte och beskrifne af med. candidaten herr Ol. Svartz (ibid., T. 6, 1785, s. 28—36). — Se även Götheborgska wet. och witt. samh. handl., Wet. afd., St. 1, 1778, s. 56.

Källor och litteratur

Källor: Registr.;, RA (fullm.); Alströmerska brevsamlingen, UB; brev från A. till P. Wargentin och J. C. Wilcke, VA:s bibliotek; Bref och skrifvel-ser af och till Carl von Linné, 1: 3 (1909); -J. A. Almquist, Kommerskollegium (1912—15); C. A. Brolén, Om Alströmerska bref samlingen i Upsala universitets bibliotek (1917); P. Dubb, Åminnelsetal i VA 1 juni 1796 (1796).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Clas Alströmer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2018-05-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5730
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Clas Alströmer, urn:sbl:5730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2018-05-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se