Meriter

Amnéus, Axel Johan, f. i Gudmundrå 14 febr. 1833, d 6 dec. 1881. Föräldrar: dv. adjunkten, sedermera kyrkoherden Anders Johan Amnéus och Anna Lovisa Orstadius. Genomgick trivialskolan på Frösö och övre klasserna av Östersunds h. elementarläroverk; student i Uppsala 18 nov. 1851; med. fil. kand. 13 dec. 1856; med. kand. 14 dec. 1861; amanuens vid medicinska kliniken i Uppsala 1 okt. 1863–1 juli 1864 och. vid obstetriska kliniken därstädes 1 juli 1864–1 apr. 1865; med. lic. 29 mars 1865; disp. 31 maj s. å.; med. doktor 1 juni s. å.; företog stipendieresa för rättsmedicinska studier till Wien, Paris och Berlin dec. 1866–aug. 1867. Tf. läkare vid Löwenströmska lasarettet 1 maj 1865; ord. läkare därstädes 16 okt. s. å.; transporterad till lasaretts- och kurhusläkare i Borås 9 apr. 1868; stadsfullmäktig därstädes 1870; av vederbörande sundhetsnämnd föreslagen och förordad till förste stadsläkartjänsten i Stockholm 29 mars s. å.; idkade läkarpraktik i London, huvudsakligen bland skandinaviska sjöfarande 1874–75; andre stadsläkare i Göteborg 24 febr. 1876.

Gift 29 apr. 1870 med Anna Herta Matilda Wilander, f. 20 maj 1851, dotter till professorn med. doktor Nils August Wilander i Stockholm.

Biografi

Inom ramen av dessa yttre konturer gömde sig ett liv av energiskt arbete, i synnerhet inom de områden, som speciellt intresserade A. Redan tidigt gjorde han sig bemärkt genom sina rättsmedicinska studier, särskilt över historiskt viktiga frågor. Visserligen väckte ej alla hans skrifter odelat bifall utan gåvo tvärtom anledning till skarpa och ej oberättigade protester. Få läkare torde hava A:s förmåga att göra sig avhållna och ingiva förtroende hos sina patienter. Åt allmänna angelägenheter ägnade han sig ock med iver. Med outtröttligt nit arbetade han för höjande av läkarkårens ställning, i synnerhet i ekonomiskt hänseende, och särskilt strävade han för bildande av en pensionskassa för läkaränkor.

Författare

J. Kjellberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten : Om kronprinsen Karl Augusts dödssätt och' de rättsmedicinska hufvudpunk-terna af rättegången mot Rossi. Upps. 1865. 63 s. (Graduaiavh.; även i utvidgad form i UUÅ 1866. 88 s.) [Ett utförligt referat jämte kritik i Hygiea, Arg. 29, 1867, s. 116—133, gav anledn. till genmäle av A. ibid., Årg. 30, 1868, s. 93—96.] — Frans Josef Anton Rossi (Ny illustr. tidn., 1868, N: o 7). — Ett fall af atresia vaginae (Upsala läkarefören. förh., Bd 4, 1868—69, s. 64—65). — Om general C. von Döbelns blessvr (ibid., s. 291—300 + 1 pl.)-.'— Om analkontraktur och' fissur (Wester-götlands och Smålands läkarefören. forhandl., H. 3, 1869, s. 50—54). — Gustaf II Adolfs kyller och skjortor i slaget vid Lützen (ibid., H. 12, 1879, s. 14—23; omtr. i Eira, Årg. 2, 1878, s. 728 —738). — Om Gustaf II Adolfs död (Hist. bibliotek, D. 6, 1879, s. 1—491 -|- 1 karta; även sep.). — Blef Erik XIV på Johan III:s befallning mördad med gift? Rättsmedicinsk undersökning (Eira, Årg. 4, 1880, s. 417—431). [Upp- satsen framkallade ett genmäle av A. G. Ahlqvist ibid., s. 539—o43, varpa följde svar av A. ibid., s. 631—633.] — Den 30 november 1718 (Hist. tidskr., Årg. 12, 1892, s. 86—102; utdrag ur en ofullbordad uppsats om Karl XII:s död). — Smärre uppsatser i tidskr. Eira (1877—81), av vars redaktion A. även under dessa år var medlem.

Källor och litteratur

Källor: Sundhetskollegiets (medicinalstyrelsens) inkomna handl. 1865 (meritförteckn.); RA; nekrolog i Eira 1881; A. och H. Amnéus, Anteckningar om släkten Amnéus (1900); A. H. Wistrand, A. T. Bruzelius och C. Edling, Sveriges läkarehistoria, N. F., 1 (1873).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Johan Amnéus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5755, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Kjellberg.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5755
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Johan Amnéus, urn:sbl:5755, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Kjellberg.), hämtad 2024-04-25.