Anders Larsson (Anders målare)

Född:1510omkr – Nyköpings stad, Södermanlands län
Död:1586 – Växjö landsförsamling, Kronobergs län (på Kronobergs slott)

Målare


Band 01 (1918), sida 652.

Meriter

Anders Larsson, vanligen kallad Anders målare eller mäster Anders, f. omkr. 1510 i Nyköping, d 1586 på Kronobergs slott vid Växjö. Föräldrar: borgaren i Nyköping Lars Andersson och Brita Eriksdotter Soop till Blekhem i Törns- falls socken.

Biografi

A. blev efter läroår och säkerligen även utländska resor konterfejare och dekorationsmålare i Gustav Vasas tjänst. Redan 1541 omtalas han i åtskilliga räkenskaper, utför 1548 rumsdekorationer på Gripsholm och har sedan 1550 anställning på Stockholms slott vid där pågående dekorations arbeten. I likhet med många andra av den nordiska renässansens målare och bildhuggare övergick han snart även till arkitekturen och prövade sina krafter ej blott på »schampluner» till arkitektoniska detaljer utan även på vidlyftiga slottsbyggnads- och befästningsplaner, fick 1561 i uppdrag att övervaka byggnadsarbetena vid slottet, domkyrkan och stadsbefästningarna i Reval, utarbetade 1562 ritningar till och ledde befästningsarbetena vid Weissenstein, Pernau och Viborg, uppgjorde en i konung Eriks instruktion för riksstyrelsen 1563 omtalad »schamplun» till ombyggnad av Svartsjö slott, förordnades 1566 till fältbyggmästare hos hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg, då denne av Erik XIV erhöll högsta befälet i Västergötland, samt blev 1567 K. byggmästare på Stockholms och Svartsjö slott; måste 1573 »för sjukdoms och ålders skull» träda tillbaka från ledningen av arbetena å Stockholms slott, men var även sedermera flitigt anlitad.

A. ärvde efter sin moder någon förmögenhet, och hans släktförbindelser visa, att han tillhörde borgerskapets bättre lottade kretsar; hans syster, Elin Larsdotter, gifte sig med borgmästaren i Nyköping Anders Persson, och dessas dotter Anna blev gift med borgmästaren Bengt Nilsson Skytte och moder till Johan Skytte. Hans egen ställning markeras av Johan III: s brev 26 aug. 1571, som ger honom befallning på Stockholms och Svartsjö slott »över alla ämbetsmän, som äro snickare, svarvare, murmästare, timmermän och alla andra»; ungefär samtida avlöningslängder visa dock, att han ingalunda i anseende och social betydelse kunde mäta sig med bröderna Pahr [P 1, P 2, P 3 o P 4], Villem Boy eller andra utländska arkitekter i Johan III: s tjänst. Att döma av dennes byggnadsbrev har han emellertid utvecklat en livlig verksamhet. I Stockholm inskränka sig ej uppdragen till slottet. Enligt »punkter och artiklar till Stockholms borgare» 5 febr. 1573 skall t. ex. efter A:s' »schampluner» uppsättas »spetsar», dvs. tornspiror på rådhuset och stadsporten mot Södermalm. I ett brev av 8 maj 1573 uttryckte Johan sitt misshag över att borgarna låtit vitputsa Storkyrkan. A. skulle genast beställa om, att den åter vart röd men cirklarna på tornet vita — ett intressant vittnesbörd om konungens smak och stilenlighetsprinciper. S:t Gertruds gillestuga förvandlade A. på Johans befallning och enligt hans detaljerade föreskrifter i brev av 18 jan. 1578 till en enskeppig, valvövertäckt kyrka, för finska och tyska, sedermera blott tyska församlingen; den har emellertid senare ombyggts. — Svartsjö slotts ombyggnad fortsattes även under Johan III. Ej blott den förstorade rektangulära byggnaden med sitt nya, östra rundtorn utan även det stora södra kupoltornet var A:s' verk; i brev av 15 jan. 1572 ger konungen instruktioner, som, jämförda med planen, visa, att de övre våningarna uppförts med tillhjälp av inre strävpelare, som anslöto sig till omgivande murcylinder. Bland övriga slott, för vilka A. varit verksam, må nämnas det nu försvunna Arnö, det äldre Strömsholm — inbyggt i det Tessinska slottet — samt Kronoberg i Småland, till vilket senare »fasta hus» han 1585 förflyttades men där han redan året därpå slutade sina dagar.

Då föga eller nästan intet återstår, som kunnat konstateras tillhöra A:s' arkitektoniska gärning, målningsarbeten eller dekorationsskulpturer, undandrar sig hans verksamhet åtminstone tills vidare ett stilkritiskt bedömande. Det är egentligen blott genom skrivna källor eller genom senare planer och avbildningar, vi känna hans verk.

Författare

A. Hahr



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Stockholms slotts räkenskaper 1558—159*2 (fragmentariska), slottsarkivet; Svartsjö slotts räkenskaper under Erik XIV:s och Johan III: s tid, kammararkivet; Gustaf I: s registratur; Konung Johan III: s byggnads-och befästningsföretag. Bref ur riksregistraturet 1568—1592, medd. af V. Granlund (Hist. bibliotek, 1, 1875); Aug. Hahr, Studier i Johan III: s renässans, 1—2 (1907', 10).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Larsson (Anders målare), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5773, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Hahr), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5773
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Larsson (Anders målare), urn:sbl:5773, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Hahr), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se