J Oskar Andersson

Född:1844-05-20
Död:1891-01-06

Mekaniker


Band 01 (1918), sida 716.

Meriter

Andersson, Johan Oskar, f. 20 maj 1844 i Trollhättan, d 6 jan. 1891 vid Älvvik. Föräldrar: bruksförvaltaren Samuel Andersson och Johanna Gustava Ekström. Intogs i Vänersborgs h... elementarläroverk 1854; avlade studentexamen i Uppsala 4 dec 1862; inskrevs vid universitetet 8 dec. s. å. och vid teknologiska institutet 5 sept. 1863; avlade avgångsexamen därifrån 7 juni 1866; företog en 15 månaders utländsk studieresa 1869—70 och studerade därunder såväl vid école polytechnique i Paris som vid de tekniska högskolorna i Karlsruhe. juli 1870 Och i Zürich aug.—dec. s. å.; företog utländska studieresor till England, sommaren 1871, till skandinaviska industriutställningen i Köpenhamn sommaren 1872, till världsutställningen i Wien sommaren: 1873 samt till olika världsutställningar 1883, 1888 och 1889. Nivellörselev vid Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsbyggnad sommaren 1864; nivellör och ritare vid Dalslands kanal i 1 ½ månad sommaren 1865; filare och ritare vid Nydqvist och Holms mekaniska verkstad i Trollhättan okt. 1866—jan. 1868; praktiserade vid Rosendahls fabrikers aktiebolag 2% månad 1869; vik. lärare i mekanisk teknologi vid teknologiska institutet 20 dec: 1870; lärare i den del av samma ämne, som omfattade spinning: och vävning, pappersfabrikation samt glas- och lergodstillverkning 7 jan. 1871; vik. lärare i geodesi och topografi därstädes 27 mars s. å.; anmodad att granska svenska pappersartiklar, som skulle exponeras vid årets utställning i London, 1872; lärare i1 geodesi och topografi vid teknologiska institutet 2 maj 1872—30 juni 1877; svenska statens ombud vid garnnumreringskongressén i, Bruxelles 1874; sekreterare, i svenska slöjdföreningen 1877; tekniskt biträde hos generaltullstyrelsen s. å.; juryman vid världsutställningen i Paris sommaren 1878 och vid lantbruks- och industriutställningen i Malmö sommaren 1881; avgav 1882 till Lenningska donationens utredningsmän begärt utlåtande angående behövligheten av en högre vävskola i Norrköping och utsågs, sedan 300,000 kronor för ändamålet erhållits, till ledamot i kommittén för uppgörande av förslag till byggnad, under-visningsplan samt stadgar för skolan; anmodad att medverka vid organisationen av undervisningen i metallslöjd vid Kungsholms folkskola 1884; assistent vid K. patentbyrån 1 jan. 1885—31 aug. 1888; anmodad att såsom tekniker adjungera vid arbetarförsäkringskommittén 1885; professor i mekanisk teknologi vid tekniska högskolan 26 juni s. å.

Gift 6 sept. 1881 med Cecilia Gustafsson, f. 10 febr. 1855, dotter till konsistorienotarien i Visby Hans Peter Gustafsson.

Biografi

Betecknande för mångsidigheten av A:s tekniska begåvning är, att han började sin lärarverksamhet vid teknologiska institutet samtidigt i två så vitt skilda ämnen som mekanisk teknologi samt geodesi och topografi. I det senare, för institutet nya ämnet blev A. den förste läraren, men han lämnade det längre fram för att odelat ägna sig åt den mekaniska teknologin, vilket ämne, efter att sedan år 1871 ha varit fördelat på två lärarbefattningar, 1885 åter förenades under A. Dennes huvudsträvan såsom lärare och författare var att höja den mekaniska teknologin från att såsom dittills vara enbart beskrivande till att bliva en på vetenskaplig grund lagd förklaring av råämnenas mekaniska förädling. Han ogillade också det vanliga skarpa särskiljandet mellan mekanisk och kemisk teknologi och ville ersätta den. förra benämningen med någon lämpligare, exempelvis »formförändringsprocessernäs teknologi» (Tekn. tidskr. 1879). Ett utomordentligt arbete nedlade han på det systematiska ordnandet av tekniska högskolans mekanisk-teknologiska samlingar, vilka före honom befunno sig i ett mycket oordnat skick. Under senare åren av sin levnad var A. ivrigt sysselsatt med utarbetandet av en stor teknologisk lärobok, till vilken han hade samlat ett betydande material, då döden genom olyckshändelse (drunkning under en skridskofärd) avbröt, hans verksamhet vid fyrtisex års ålder. Det förnämsta av de arbeten i teknologi, han hann utgiva, är det år 1880 publicerade »Väfnadskonstens grunder». A:s försynta och anspråkslösa väsen,, parat med gedigna tekniska kunskaper och en ej vanlig framställningsförmåga, hans arbetsamhet och hans stora hjälpsamhet mot yngre ingenjörer förskaffade honom en aktad ställning icke blott, vid högskolan utan ock i utomstående tekniska kretsar. Inom svenska teknologföreningen, till vars utveckling han verksamt, bidrog, tilldelades honom talrika förtroendeuppdrag, bl. a. såsom föreningens ordförande åren 1880—83 och såsom ordförande inom avdelningen för mekanik 1890—91 m. m. Även inom svenska slöjdföreningen utförde han ett betydande arbete både såsom dess sekreterare under nio år och genom sakrika föredrag och avhandlingar på det teknisk-konstindustriella området.

Författare

P. Henriques.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Internationella utställningen i London 1871 (Illustr. tekn. tidn. Arg. 1, 1871, s.- 161—162, 273—275, 289—290, 305—306). — Om mätning med distansmätare (ibid, s. 330—-333). — Grafisk lösning af några praktiska problem (ibid, s. 346—348, 355—356, 371—372, 380—381, 395— 396, 403—404; även sep. Sthm 1872. 42 s.). — Grafisk beräkning af areor å tvärprofiler (Tekn. tidskr. Arg. 2, 1872, s. 43—44, 76—77). — Hvad är nödvändigt, för att den tekniska undervisningen i Sverige skall blifva fruktbärande? (ibid, s. 73—75). — Resumé öfver några vanligen förekommande mätningar å fältet utan användning af instrumenter (ibid, s. 83—84, 99—100). — Stakning af en kurva vid försvårade terrängförhållanden (ibid, s. 113). — Om massnivelering (ibid, s. 278—280, 300 -(- pl. 18). — Diagram för beräkning af massiva, ihåliga och korsformiga bäraxlar, torsionsaxlar samt belastade torsionsaxlar och deras vigter. Sthm 1873. 1 pl. [Litogr. tryck.] — Världsexpositionen i Wien 1873. Textilindustrien. 'Pappersindustrien (Tekn. tidskr. Arg. 4, 1874,= s. 3—4, 25—28, 49—50 + pl. 3 o. 9). — Resumé öfver den inter-nationela trådnumreringskongressens verksamhet och hittills fattade beslut (ibid, Årg. 5, 1875, s. 1—5). — Om Amslers polarplanimeter och Ljungströms cirkelplanimeter (ibid, s. 101—104, 127—128 + pl. 12, 14). — Redogörelse för den internationela trådnumreringskongressens tredje och sista sammankomst i Turin 1875 (ibid. Arg. 6, 1876, s. 8—9). — Allmänna skildringar af' några viktigare företeelser inom industrien (ibid, s. 172— 173, 196—198). — Bör Sverige deltaga i verldsutställningen i Paris 1878? (ibid, s. 241—242). — Geodetisk mätningskunskap. Sthm 1876. (4), 236 s., 9 pl. — Kautschuk och guttaperka (Tekn. tidskr, Årg. 7, 1877, s. 40—42, 64—68, 87—90). — Verldsutställningen i Paris 1878. Pappers- och boktrycks-industrierna. Textilindustrien (ibid, Årg. 8, 1878, s. 241—244, 265 —266; utdrag ur reseberättelse). — Karl Karmårsch f (ibid, Årg. 9, 1879, s. 25—26). — Om undervisningen i teknologi (ibid, s. 49—54). — I hvad mån kan sv. slöjdföreningen medverka till slöjdundervisningens och hus- slöjdens utveckling? Föredrag. Sthm 1879. 13 s. (Meddel. fr. sv. slöjdfören, 3.) — Vafnadskonstens grunder. Sthm 1880. (6), 127 s, 25 pl. (Meddel. fr. sv. slöjdfören, 5; belönad med guldmedalj vid lantbruks- och industriutställningen i Malmö år 1881; även i norsk översättning, Kristiania 1882.) — Om nationela svagheters och fördomars inflytande på våra industriela förhållanden. Föredrag. Sthm, 1881. 12 s. — I frågan om praktisk utbildning af elever vid och utexaminerade från Tekniska högskolan (Tekn. tidskr. Arg. 11, 1881, s. 175—179; tills. m. H. Lilliehöök och E. Storckenfeldt; kommittébetänkande). — Om fabriksarbetarens skydd i sanitärt hänseende och mot olyckshändelser. Föredrag. Sthm 1882. 23 s. (Meddel. fr. sv. slöjdfören, 10.) — Teckningar till kursen i teknologi föreläst vid Kongl. tekn. högskolan 1882. Sthm u. å. 76 pl. [Litogr, tryck.j — Försök till analys af svarf- och hyfvelstål för metaller (Tekn. tidskr. Arg. 13, 1883, s. 13—18 + pl. 3). — Hvilka äro de vigtigaste förutsättningarna för framgång på den tekniska banan, och hvilka inre och yttre missförhållanden har i vårt land en ung man att öfvervinna för att nå en framgångsrik utveckling på denna bana? (ibid. Arg. 14, 1884, s. 1—3). — Strödda meddelanden om Japans industri (Meddel. fr. sv. slöjdfören. år 1884, s. 101—134). — Jonas Alströmer (Tekn. tidskr. Arg. 15, 1885, s. 1—8). — Undervisningen i metallslöjd vid Kungsholms folkskola (Meddel. fr. sv. slöjdfören. år 1885, s. 21—29). —¦ Meddelanden från verldsutställningen i Paris 1889 (Tekn. tidskr. Arg. 19, 1889, s. 191—194, 232—234). Öfversigt af några inom den mindre metallmanufakturen förekommande formgifnings-sätt, som grunda sig på metallernas smid- eller tänjbarhet (Meddel. fr. -sv. slöjdfören. år 1890, s. 37—64). — Referat av diskussionsinlägg och littera-turanm. i Tekn. tidskr. (1877, 78, 82—84, 86, 87).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 26 juni 1885 (meritförteckn.), RA; tekn. högskolans handlingar; anteckningar av professorskan Cecilia Andersson; nekrolog i Tekn. tidskr. Arg. 21, 1891.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Oskar Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5813, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Henriques.), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5813
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Oskar Andersson, urn:sbl:5813, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Henriques.), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se