Meriter

Seldinger (tidigare Svensson), Sven-Ivar, f 19 april 1921 i Mora, Kopp, d 19 febr 1998 där. Föräldrar: kamreraren Anders Ivar Svensson o Signe Vilhelmina Mattson. Studentex vid H a l i Falun 31 maj 39, inskr vid KI 40, MK 5 febr 43, ML där 21 juni 48, underläk vid olika sjukhus 28 juni 48–19 mars 49, vid Karolinska sjukhusets (KS) röntgendiagnostiska avd 1 april 49–31 juli 53 o 1 sept 62–30 nov 66, förste underläk 1 sept 53–31 aug 62, tf överläk där periodvis 54–63, underläk vid Röda korsets sjukhus' röntgendiagnostiska avd 1 sept 56–30 juni 57, vid Radiumhemmets allm avd 1 jan 65–17 april 66, vid KS:s neuroradiologiska avd 18 april–30 nov 66, disp vid KI 20 maj 66, MD där 31 maj 66, bitr överläk vid Ekmanska sjukhusets i Gbg röntgenavd 1 dec 66–31 dec 67, specialistkompetens i röntgendiagnostik 25 jan 67, doc i röntgendiagnostik vid GU 9 maj (tilltr 30 juni) 67, överläk vid Mora lasaretts röntgenavd 1 jan 68–86, Theodore and Jean Castele professor of radiology, Case Western University, Cleveland, Ohio, USA, 91. – Med hedersdr vid UU 30 maj 84, led av ett flertal utl vetensk sällsk.

G 13 nov 1948 i Sthlm, Matt, m Britt-Lis Erlandsson, f 3 febr 1920 i Värnamo, dtr till smedarbetaren Janne E o Ruth Elvira Dahl.

Biografi

S föddes i Mora och förblev djupt rotad i hemmiljön. Efter att i 20 år ha tjänstgjort vid universitetssjukhus lämnade han den akademiska tillvaron och återvände till sin födelseby, där hans förfäder bott sedan långliga tider. Från moderns familj kom flera av de urmakare som gjorde Moraklockor. Den skäggige urmakare som plirar emot oss på Anders Zorns målning Djos Mats var S:s morfars far. Zorn har själv kommenterat sitt verk och sagt om den avbildade att han var "ett av de tekniska genier som i flera generationer drev Mora mekaniska verkstad." S:s morfar övertog och drev denna verkstad, som S ofta besökte under pojkåren. Den finmekaniska talangen och traditionen kom uppenbarligen att föras vidare till S.

Hela sin grundläggande utbildning fick S i Dalarna, först i Mora och sedan på gymnasiet i Falun. Han gjorde tidigt ett djupt intryck genom sin självständighet, intelligens och, ofta drastiska, formuleringskonst, omvittnad både av skolkamrater från Falu-tiden och kurskamrater under medicinaråren. Hans stilistiska förmåga kom honom att först tänka sig en framtid som journalist. Som 17-årig gymnasist hade han gjort en cykeltur i Tyskland och övernattat i ungdomshärbärgen. Därifrån hade han sänt en serie reportage, som publicerades i Mora tidning. Efter studentexamen tjänstgjorde han ett halvår som volontär vid denna tidning.

S sökte hösten 1940 in på såväl KTH som Kl. Han kom in på båda utbildningarna men valde att studera medicin. Efter att ha avlagt med lic-examen och uppehållit några kortare vikariat på kirurgiska avdelningar kom han att intressera sig för röntgendiagnostik. Under nästan två decennier hade han sitt verksamhetsfält på den nya universitetskliniken vid KS. 1966 disputerade han för med doktors-graden på en avhandling om röntgenundersökning av gallvägarna som kontrastfylldes med en av S införd teknik.

Redan 1952 som ung underläkare på KS kom S på sin geniala idé till en ny teknik att föra in en kateter (plastslang) i ett blodkärl sedan kärlet punkterats med en nål. I stället för att direkt föra in katetern i blodkärlet genom, punktionsnålen, förde S in en böjlig metall-ledare genom nålen och trädde sedan, när nålen avlägsnats, in katetern utanpå ledaren in i kärlet. Med S:s teknik kunde en kateter läggas in som var 50-100% vidare än en kateter som förs in direkt genom nålen. Därigenom förbättrades förutsättningarna radikalt för både diagnostiska (framför allt röntgenologiska) och behandlande (interventionella) ingrepp, ty enligt Poiseuilles lag för laminärt vätskeflöde innebar det drygt en femdubbling av flödet eller en förkortning av injektionstiden med 80%. Det betydde i många fall skillnaden mellan en urusel och en vällyckad röntgenundersökning av blodkärlen. Senare lärde man sig att över en ledare successivt föra in allt grövre, korta och koniskt formade plaströr, s k introducers, i kärlet. Det gjorde att katetrar med dubbla punktionsnålsdiametern kunde föras in i kärlet och ge ett upp till 16 gånger större flöde.

Med S:s teknik kunde angiografier (röntgenundersökningar av blodkärlen med kontrastvätska) utföras med betydligt större möjligheter att nå ett gott resultat, både med avseende på antalet lyckade undersökningar och med en minskad risk för komplikationer. Tidigare hade katetern införts sedan en kirurg blottlagt blodkärlet i ett öppet sår, där den grova punktionsnålen måste kvarlämnas under hela proceduren. Det blev nu enklare att under röntgengenomlysning föra in katetern till det kärl som skulle undersökas och att få patienten att inta ett lämpligt läge så att man kunde erhålla en lämplig projektion vid bildtagningen. Dessutom fick man tack vare Seldingertekniken möjligheter att genom kateterns vida lumen efter s k selektiv kateterisering, dvs införande av katetern i allt finare förgreningar, spruta in emboliserings-(tillstoppnings-)material i de blodkärl som försörjde tumörer och missbildningar. Den vägen kunde också cytostatika (cellgifter) injiceras och en lokal behandling av tumörer genomföras. På kateter-spetsen kunde man fästa löstagbara ballonger, som inte kunnat föras in direkt genom punktionsnålen, för att med dem vidga förträngda artärer.

S:s teknik (presenterad i Acta radiologi-ca 1953, s 368-376: Catheter replacement of the needle in percutaneous arterio-graphy, a new technique) har kommit till användning vid diagnostik och behandling av snart sagt alla organ i kroppen. Sel- dingertekniken lade grunden för den moderna "interventionella" radiologin. Den används vid ballongutvidgning av hjärtats kranskärl, vid tilltäppning av pulsåder-bräck i hjärnan (med hjälp av kateter införd i ljumsken), vid inläggning av stent (ett rörformat, självexpanderande metallnät avsett att hålla blodkärl eller gallvägar öppna), vid inläggning av katetrar i mag-tarmkanalen i och för nutrition, för drä-nage och stenextraktion i njurar och gallvägar, för dränage av varhålor (abscesser) och för selektiv cellgifts-(cytostatika-) behandling av tumörer av olika slag och vitt skilda lokalisationer.

S:s insats medförde omedelbart ett enormt uppsving för den selektiva kateteriseringen av kärlsystemet och i första hand för utvecklingen inom angiografin. Själv visade S under mitten av 1950-talet i en serie klassiska arbeten på möjligheterna att genom att införa en kateter i en pulsåder i ljumsken därifrån nå och selektivt undersöka bl a bisköldkörtlarnas (Acta radiol 1954, s 353-366), njurarnas (ibid 1956, s 15-20), leverns och mjältens kärlsystem (ibid 1957, s 93-96). Han visade också att hans teknik kunde användas till att kateterisera vena porta (leverns portåder; Acta chirurgica Scandinavica 130, 1965) för att mäta portatrycket och till att kateterisera och röntgenundersöka gallvägarna. Den senare insatsen ledde fram till S:s gradualavhandling.

Seldingertekniken togs snart upp av kardiologerna, som använde den för att göra tryckmätningar i hjärta och blodkärl. Tidigare hade inte sällan komplikationer tillstött; bl a kunde patienter efter kirur-gisk friläggning av en artär i armbågsvecket i och för införande av en kateter "förlora en arm". Redan ett decennium efter det att S publicerat sin metod fanns det inte en kardiolog, som inte använde sig av den för kärl- och hjärtkateteriseringar och så är alltjämt fallet (2002).

Seldingertekniken spreds snabbt över hela världen och under ett par år var S:s namn, om än inte just hans originalartikel, det mest citerade i den internationella vetenskapliga litteraturen. I en hyllningspublikation till S skriver radiologen H Abrams (i förf:s översättning) att "det råder inget tvivel om att S med sin insats verksamt bidrog till det världsrykte som sv röntgendiagnostik åtnjöt på 1950-talet. Till förändringen av angiografins plats i den diagnostiska medicinens scenario, från biroll till huvudroll, har förmodligen inget enskilt bidrag vägt tyngre än den av S utvecklade tekniken. Även om han förhöll sig blygsam till sin insats, fordrades det både fyndighet och kreativitet att leda angiografin in i en ny era och in på en ny arena. Utan S:s idé om sättet att lösa de fundamentala problemen inom kateteriseringstekniken skulle säkerligen många av de framsteg som idag betraktas som rutin i medicinen ha fördröjts."

Charles Dotter, allmänt betraktad som den store pionjären inom den interventionella radiologin, uttalade sig i ovannämnda publikation om S:s insats: "Det finns starka skäl att tro att denna teknik nu har hjälpt så många som 50 millioner patienter och bara förra året 6 millioner. Hur många onödiga kirurgingrepp, hur många 'kalla händer', hur mycket smärta, hur många infektioner har inte kunnat undvikas tack vare ett ögonblicks klarsyn från hans sida" (Dotter, förf:s översättn).

S är förmodligen den internationellt mest kände av alla de sv röntgenläkare som varit verksamma under den senare delen av 1900-talet. Hans berömmelse grundar sig framför allt på att han introducerat sin geniala metod för att i blodkärlen införa katetrar, dvs plastslangar, för såväl diagnostik, framför allt röntgenundersökning av blodkärlen, som behandling. - 1992 bildade sv radiologer Seldingersällskapet för Vaskulär och Interventionen radiologi.

Författare

Torgny Greitz

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Percutaneous catheterization of pe-ripheral arteries as a method for blood sampling (Scandinavian journal of clinical & laboratory investi-gation, vol 6, 1954, Oslo, s 217-221; tills med B. Ber-neus, A Carlsten & A. Holmgren). — Renal arteriogra-phy, as compared with renal puncture in the diagnosis of cysts and tumours (Société internationale d'urologie, congrés 10, Athénes 1955, vol 1-2, Athens 1955-56, s 331-334; tills med K Lindblom). -Pancreatic reflux in operative cholangiography in relation to pre- and postoperative pancreatic affection (Acta chirurgica Scandinavica, vol 114, Sthlm 1957, s 191-197). - Visualizadon of aortic and arterial occlu-sion by percutaneous puncture or catheterization of peripheral aneries (Angiology, thejournal of vascular diseases, vol 8,1957, Baltimore, Md, s 73-86). - Con-trast roentgenography in differential diagnosis be-tween perforated ulcer and acute pancreatitis (Acta chirurgica Scandinavica, 118, 1959, s 137-145; tills med A Bergkvist). - Arteriography of the extremities (Postgraduate medicine, vol 29, nr 3, Minneapolis 1961, 4:o, s A-47-54). - Roentgen television in prac-tice with special regard to puncture examinations. Sthlm 1962. 80 s. (Tills med P. Edholm, I. Fernström & K. Lindblom; Acta radiologica, Supplementum 216.) - Percutaneous transhepatic cholangiography; puncture of dilated and nondilated bile ducts under roentgen television control (Surgery, vol 52, St. Louis 1962,4:o, s 561-571; tills med O Arner & S Hagberg). - Pankreasdiagnostik (Medicinsk årsbok, 1962-63, Sthlm 1962, s 146-166, tills med H. Lagerlöf). - Sple-nic regulation of portal flow in man (Scandinavian journal of clinical & laboratory investigation, 15, 1963, s 380-387; tills med R. Sundblad). - Arteries of the extremities (Handbuch der medizinischen Radio-logie / Encyclopedia of medical radiology, Bd/vol 10. Röntgendiagnostik des Herzens und der Gefässe / Roentgen diagnosis of the heart and blood vessels, T/p 3 red v / ed by H. Vieten, Berlin ... New York 1964, 4:o, s 400-472). - Insertion of catheter by can-nula replacement (Vascular roentgenology, 1. Arteriography, phlebography, lymphography, ed by R A. Schobinger o F F. Ruzicka jr, New York & London 1964, 4:o, s 33-40). - Principles of percutaneous se-lective angiography (ibid, s 41-45; tills med P Edholm). - Selective arteriography of the thyrocervical trunk and internal mammary artery (ibid, s 287-290; d:o). - Measurement of portal pressure by percutaneous transhepatic puncture / Effect of phenylalanin2--lysine-vasopressin on portal pressure in man as mea-sured by percutaneous transhepatic puncture (Acta chirurgica Scandinavica, 130, 1965, s 206-212, 213-215; tills med O Arner, S Hagberg & R Sundblad). -Percutaneous transhepatic cholangiography. Akad avh [Kl]. Sthlm 1966. 133 s. (Acta radiologica, Suppl 253.) - Induced reduction of portal pressure and flow in man (Tijdschrift voor gastro-enterologie, jaarg/ deel 9, 1966, Antwerpen, s 456-465). - A leaf out of the history of angiography (Radiology: Faculty pro-ceedings of the VI European congress of radiology, Lisbon, Portugal, 31 may - 6 June 1987, ed: M. E. Sil-vestre, F Abecasis,J AVeiga-Pires, Amsterdam ... 1987, s 3-6; avsedd för Pioneers in angiography: the Portu-guese school of angiography ed by J. A. Veiga-Pires and R G. Grainger, 2. ed Boston 1987). - Personliga minnen av angiografiutvecklingen på 50-talet (S, Per-sonli-ga minnen ... & Arne Nilson, Seldingertekniken, en rapsodisk återblick i tid o rum, Lidingö 1993,4:o, s 1-8; efter föredr i Mälardalens röntgenklubbs sam-mantr i Eskilstuna 12 nov 1952). - Bidrag i Acta radiologica, 1953-54, 1956-57, 1961, o Nordisk medicin, 1956, 1958, 1961, 1962, 1964, båda Sthlm, 4:o; se bibliogr i American journal of roentgenology, 142, 1984, s 4; resebrev i Mora tidning 1938: 20 o 25/7, 3, 8, 12, 19 o 29/8, 5 o 12/9: En dalkarl ser Tyskland, 1-9 (pseud: Zum Wandervogel).

Källor och litteratur

Källor o litt: S:s personaldossié, Statens pensionsverk, Sundsvall.

H L Abrams, In the Swedish tradition (American journal of roentgenology, 142, 1984, Jan); T Doby, A tribute to S-IS (ibid); C T Dotter, Reflections (ibid); T Greitz, L Gyllensten, J-H Hedlund o L Röhl, S-I S (SvD 12 mars 1998); Stig Tjerneld, S-metoden: minnen o reflektioner (Sydsv medicinhist sällsk:s årsskr 1995).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven-Ivar Seldinger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5858, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny Greitz), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5858
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven-Ivar Seldinger, urn:sbl:5858, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny Greitz), hämtad 2024-11-09.