Åke Senning

Född:1915-12-14 – Rättviks församling, Dalarnas län
Död:2000-07-21 – Schweiz (i Zürich)

Läkare, Kirurg


Band 32 (2003-2006), sida 45.

Meriter

Senning, Åke, f 14 dec 1915 i Rättvik, Kopp, d 21 juli 2000 i Zurich, Schweiz. Föräldrar: distriktsveterinären John Erik David S o sjuksköterskan Elly Matilda Säfström. Studentex vid Uppsala ensk lärov 1 juni 35, inskr vid UU 22 jan 36, MK där 15 dec 38, inskr vid Kl vt 39, ML där 3 mars 44, innehade kortare underläk:för-ordnanden vid sjukhus bl a i Sthlm o Södertälje 21 mars 44–14 nov 47, rf o andre underläk vid Sabbatsbergs sjukhus' kir avd, Sthlm, 6 febr 48, förste underläk där 1 nov 52, vid thoraxkir avd där 1 sept 54–31 aug 57, disp vid Kl 29 sept 52, MD 29 maj 53, doc i experimentell thoraxkirurgi vid KI 17 febr 53, laborator i experimentell kirurgi där o förest för forskn:avd vid Karolinska sjukhusets thoraxklinik 25 april 58–27 jan 61, prof i allm kirurgi vid univ- o kantonsjukhuset i Zürich 60 (tilltr 1 april 61)–85. – Hedersled av ett stort antal utl med akad:er o sällsk.

G 19 aug 1942 i Sthlm, Engelbr, m Ulla-Britt Ronge, f 16 april 1918 i Fjällsjö, Vnl, dtr till jägmästaren Eric Wilhelm R (bd 30) o Gudrun Kristi Sönsteby.

Biografi

S var den äldste av fem barn. I början av 1920-talet flyttade familjen från Rättvik till Dala-Husby där S:s far blivit distriktsveterinär. Familjen blev sedan Dala-Husby trogen. Fadern var mångsidig; inte minst var han tekniskt intresserad och en tid ivrigt sysselsatt med att konstruera den perfekta motorcykeln. En Senningmotorcykel vann "6-dagars"-tävlingen i Sverige 1923. Kanske var det denna tekniska ådra som överfördes till S och bidrog till yrkesinriktning och senare yrkesmässiga, ofta tekniskt inriktade, framgångar.

Enligt en familjeuppgift planerade S för en teknisk utbildning men kom efter en sommar på motorcykel ute i Europa för sent för att söka till KTH och började i stället medicinska studier i Uppsala. S:s första medicinska inriktning var ortopedi, men 1948 kom han som assistent till Clarence Crafoord på Sabbatsbergs sjukhus för att bredda sina kirurgiska kunskaper. Hans intresse fångades snabbt av den nya kirurgiska inriktning, thoraxkirurgi, som Crafoord och hans medarbetare där utvecklade.

S fick i uppdrag av Crafoord att fortsätta arbetet med att utveckla en kliniskt användbar hjärtlungmaskin. Viking Olof Björk, en annan medarbetare till Crafoord, hade i samarbete med ingenjören Emil Andersson på företaget AGA redan konstruerat en tidig modell och sedan visat dess användbarhet genom att kunna försörja hjärnan på försöksdjur med syrsatt blod. Tillsammans med AGA-ingenjören P A Åstradsson modifierade och vidareutvecklade S hjärtlungmaskinen så att den fick ökad kapacitet och kunde räcka för att ta över blodcirkulation och syrgasutbyte hos en hel människa och inte enbart ett organ som hjärnan. Därmed öppnades också möjligheter till att utföra komplicerade operationer inuti ett isolerat och öppnat hjärta, medan hjärtlungmaskinen försörjde hela kroppen med syrsatt blod. Tack vare den nya konstruktionen kunde Crafoord och S i juli 1954 framgångsrikt operera och bota en 42-årig kvinna med en stor tumör (myxom) i hjärtats vänstra förmak. Detta var den andra lyckade operationen i världen med hjälp av hjärtlungmaskin, och den befäste Sthlms position som ett världscentrum för hjärtkirurgi. Hjärtlungmaskinen har sedan gjort sitt segertåg över världen och använts vid operation på många miljoner människor med svåra hjärtsjukdomar.

S blev i mitten av 1950-talet den ledande hjärtkirurgen i Sthlm såväl genom sin tekniska briljans som genom sin förmåga till nytt tänkande. Hans betydelse för utvecklingen både av den egna specialiteten och av närliggande specialiteter kan inte överskattas.

Medfödda hjärtmissbildningar hos barn var ett självklart mål för den tidiga hjärtkirurgin, eftersom annan effektiv behandling saknades. Som en följd av denna intresseinriktning kunde S 1956 framgångsrikt operera ett barn med s k totalt anomali lungvensåterflöde, och 1958 beskrev han sin epokgörande operationsteknik för s k transposition av de stora artärerna, en svår hjärtmissbildning som ledde till hög dödlighet redan hos spädbarn. Denna senare teknik som givits namn efter sin skapare, Sennings operation, var under många år den bästa för att kirurgiskt behandla missbildningen, innan metoden att direkt byta plats på aortan och lungartären tog överhand.

S:s tekniska intresse ledde honom att i samarbete med företaget Elema-Schönan-der utveckla apparatur för att både framkalla kammarflimmer (fibrillator) och att häva det (defibrillator). Apparaturen gav också möjlighet att driva hjärtat med regelbundna elektriska strömstötar (pace-maker) om det efter t ex en långdragen operation förlorat den egna rytmen. Denna pacemakerutrustning var nätdriven och kunde ej bäras runt av patienten eller användas under längre tid. Medvetet framkallat kammarflimmer använde S under hjärtoperationer för att stoppa hjärtats rytmiska sammandragningar, vilka kunde försvåra eller omöjliggöra en operation inuti hjärtat. Användning av kammarflimmer under hjärtoperation blev också ämnet för S:s doktorsavhandling 1952.

Hinder för den elektriska impulsspridningen från hjärtats förmak till hjärtkamrarna (hjärtblock) var en vanlig orsak till svimningar och plötslig död. Kirurgisk behandling av olika hjärtfel ledde likaså inte sällan till denna komplikation. Tillsammans med ingenjören dr Rune Elmquist på företaget Elema-Schönander hade S redan i två år utfört olika pacemakerexperiment då en kvinna sökte upp honom för att få hjälp för sin make som i sex månader legat på sjukhus på grund av hjärtblock och under de senaste tio dagarna blivit återupplivad 20 till 30 gånger om dagen. Mannens situation var ohållbar och Elmquist byggde snabbt ihop en liten pacemakerapparat och göt in elektronik och batteri i en plastdosa. På kvällen 8 okt 1958 opererade S in elektroder på mannens hjärta och anslöt dem till den lilla pacemakerdosan som placerades under huden på buken. Detta var första gången i medicinens historia som ett helt pacemaker-system med batteri, elektriska kretsar och hjärtelektroder, utan någon del utanför kroppen, kom till klinisk användning. Även om den första dosan bara fungerade i åtta timmar fick patienten nya dosor och levde tack vare sin pacemaker i över 40 år. Pacemakerbehandling har blivit en stor medicinsk framgång och har med tiden fått många nya användningsområden.

Det sena 1950-talet var en framgångsrik och nyskapande tid för hjärtkirurgin och inte minst för S personligen. Kranskärlsjukdomen med angina pectoris (kärlkramp i hjärtat) och hjärtinfarkt som möjliga följder fick sin del av intresset. I okt 1958 opererade S framgångsrikt en man genom kirurgisk vidgning av blockerade kransartärer. Våren 1958 utnämndes S till laborator och chef för det experimentalkirurgiska laboratoriet på den nyöppnade thoraxkirurgiska kliniken på Karolinska sjukhuset. Samtidigt fortsatte han med sina hjärtoperationer på den nya kliniken. På laboratoriet bedrevs en intensiv forskningsverksamhet av såväl svenska som gästande utländska kirurger. Där utvecklades t ex i samarbete med bl a Clarence Dennis från USA, en annan pionjär, en ny teknik (s k left heart bypass) för cirkulationsunderstöd av hjärtat utan att bröstkorgen behövde öppnas.

S:s många framgångar uppmärksammades internationellt, och 1961 tillträdde han professuren i allmän kirurgi i Zürich. Där fick han på nytt bygga upp en hjärtkirurgisk klinik med alla nödvändiga kring-specialiteter. I sin nya roll påskyndade han hjärtkirurgins utveckling i kontinentaleuropa, som vid den tiden låg långt efter USA och Sverige. S behöll sitt intresse för experimentell kirurgi och beskrev bl a nya metoder för klaffkirurgi. Han inledde ett njurtransplantationsprogram i Schweiz så tidigt som 1964 och utförde fyra år senare den första hjärttransplantationen i landet. Eftersom rättsläget rörande hjärttransplantation då var oklart hotades han under en tid med åtal för mord! Som professor i kirurgi hade S intresse också för kirurgisk behandling av kärlsjukdomar och speciellt för operation av njurartärstenoser. 1981 lyckades han kirurgiskt korrigera orsaken till en svår leversjukdom, Budd-Chiarisyndromet, genom att avlägsna förträngningar på levervenerna. S pensionerades från sin professur 1985 men förblev fortsatt kirurgiskt aktiv i ytterligare flera år.

Författare

Kjell Rådegran



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ventricular fibrillation during ext-racorporeal circuladon used as a method to prevent air-embolisms and to facilitate intracardiac operations. [Akad avh, Kl.] Sthlm 1952. 79 s. (Acta chirurgica Scandinavica, Supplementum 171.) - Artificial circulation (14. congrés de la Société internationale de chirurgie ... Paris, 23-29 sept 1951, Procés-verbaux Bruxelles 1952, s 1012-14; tills med C. Crafoord). -Elektrokardiographische Studien von Herzflimmern während kunstlichen Perfusion (Verhandlungen der Deutschen Gesellschaft fur Kreislaufforschung, 18. Tagung zu Bad Nauheim vom 18. bis 20. April 1952, Darmstadt 1952, s 97-100). - Extrakorporale Zirkula-tion (Organ-Transplantation. Bearb von E. F. Bern-stein [m fl] ... hrsg von F Largiadér, Stuttgart 1966, 4:o, s 114-122). - Geleitwort (Aktuelle Probleme in der Chirurgie Bd 13. R Gattiker, Anästhesie in der Herzchirurgie, Bern ... 1971, s 9 f; tills med G Hossli). - K. Die Transposition der grossen Arterien / L. Asso-ziierte Herzfehler bei kongenital korrigierter Transposition der grossen Arterien (Allgemeine und spezi-elle Operationslehre, 6: 2. Herz und herznahe Gefäs-se. Hrsg v H. G. Borst, W. Klinner, A. Senning, Berlin, Heidelberg, New York 1978, s 375-399, 401-411). -1 övrigt har endast kunnat beläggas senare medverkan i kongressacta, ofta ingående i tidskrifterna nedan men även fristående: 2. Henry Ford Hospital interna-tional symposium on cardiac surgery, Detroit, Mich, Oct 6-9, 1975, New York 1977, 20th biennal world congress of the international college of surgeons, Athens, Greece, 23-27 May 1976, Amsterdam 1977 (International congress series, no. 409), 1. Mediterra-nean conference on medical and biological engineer-ing, Sorrento, Italy, Sept 12-17,1977, Naples 1977, 3. international symposium on coronary heart disease, Frankfurt ... Febr 1978, Stuttgart 1978, 2. European pacemaker collegium, Brussels, Belgium, April 21-22, 1977, The Hague 1978, 8. world congress of cardiolo-gy, Tokyo 17-21 Sept 1978, Amsterdam 1979 (International congress series, 470), 9. international symposium on organic sulfur chemistry, Riga ...Jan 1-4,1980, Oxford ... 1981, Einthoven meeting on the history and properties of cardiology, Leiden university... Nov 1-2,1979, The Hague 1981, International conference to commemorate the lOth anniversary of the Greek human tissue bank ... Athens, Greece, May 25-30, 1980, Athens 1981, International symposium on he-modynamics and ventricular functions during exer-cise, Berlin ... Sept 13-15, 1979, Mahveh 1981, International symposium on coronary artery disease today ... Utrecht, 25-27 May 1981, Amsterdam, New York 1982 (International congress series, 557), Jointwork-shop of the European society of cardiology and the European society of cardiovascular surgery, Innsbruck, Austria, Oct 14-15, 1983, Berlin 1984,4. meeting of the International society for artificial organs, Kyotojapan, Nov 14-17,1983, Cleveland 1984, International symposium on return to work after coronary artery bypass surgery ... Rotenburg ... May 10-12, 1984, Berlin, New York 1985, 2. forum on peptides held in Nancy 2-6 May 1988, London, Paris 1989 o New York 1991; bidrag i: Acta chirurgica Scandinavi- ca, bd 87, 1942, 107, 1954, 109, 1955, 110-111, 1956, 112-113, 1957, 117-118, 1959, 120, 1960, 123, 1962, 125, 1963, 127, 1964, Sthlm, Nordisk medicin, 29, 1946, 54,1955,56,1956, 60, 1958, Sthlm, The American Heartjournal, 52, 1956, 65, 1963, Mosby, Boletin de la Sociedad de cirurgia del Uruguay, 1956, 1957, Montevideo, Minerva cardioangiologica Europea, 1956,1958, o Minerva cardioangiologica, 4, 1958, 25, 1977, Torino, Acta anaesthesiologica Scandinavica, 1958, Aarhus, (Svenska) Läkartidningen, 1958, 1967, Sthlm, Surgery, 43,1958,45,1959,59, 1966, 72,1972, S:t Louis, Annals of surgery, 148,1958,151,1960,156, 1962, 182, 1975, Philadelphia, A. M. A. Archives of surgery, 79, 1959, Chicago, Acta chirurgica Scandinavica, Supplement, 245, 1959, 356, 1966, Sthlm, Lang-enbecks Archiv för (klinische) Chirurgie 292, 1959, 308,1964, 313, 1965, 316, 1966, 319, 1967, 322, 1968, 325, 1969, 328, 1970, 329,1971, 332, 1972, 337, 1974, 347,1978,353,1980, 366,1985, Berlin, Thorax-chirurgie (und vaskuläre Chirurgie), 1959, 1960, 1966-68, 1971-72, 1974-75, 1978, Thoracic and car-diovascular surgeon, 1979-82, 1986, 1991 (Suppl 2), Stuttgart, Schweizerische medizinische Wochen-schrift, 1960,1962, 1970, 1973-74,1977-78,1980-86, 1989, Basel, The journal of thoracic and cardiovascu-lar surgery, 40, 1960, 41,1961, 54,1967, 65, 1973, 93, 1987, 95, 1988, 98, 1989,106, 1993, S:t Louis, Acta ra-diologica, 57, 1962, Sthlm, Acta physiologica Scandinavica, 55,1962, Sthlm, Bulletin de la Société internationale de chirurgie, 1962, Bruxelles, Therapeutische Umschau, 1962, 1973, 1978, 1980, Bern, Circulation research, 10,1962,48,1981, New York, Helvetica chirurgica acta, 1962-64, 1966-69, 1971-74, 1976-87, Basel, Cardiologia, 1963, 1964, forts: Cardiology, 1981, Basel, Deutsche medizinische Wochenschrift, 1963-66,1968, 1970,1974-75, Stuttgart, Transactions of the American society for artificial internal organs, 1963, 1978, 1982, Washington, Thejournal of cardio-vascular surgery, 1964, 1973, 1975-76, 1985, Torino, Malattie cardiovascolari, 1965, Firenze, Annales de chirurgie thoracique et cardio-vasculaire, 1966, Paris, Urologia internationalis, 21, 1966, Basel, Thrombosis et diathesis haemorrhagica, 21, 1966, Stuttgart, Acta chemica Scandinavica, 1967, 1983, 1989-90, Khvn, Zeitschrift fur die gesamte experimentelie Medizin, 142 o 143, 1967, Berlin, Deutsches medizinisches Journal, 1967, Berlin, Ergebnisse der Chirurgie und Orthopädie, 1968, Berlin, German Medical monthly, 1968, Stuttgart, Der Chirurg, 1969, 1971, 1973, Berlin, Medizinische Klinik, 1969, 1975, Munchen, Ver-handlungen der Deutschen Gesellschaft fiir Kreislauf-forschung, 1969-70, 1975-76, Darmstadt, Bulletin der Schweizerischen Akademie der medizinischen Wissenschaften, 1970, Basel, Zeitschrift fur Kreislauf-forschung, 1970, forts: ... fur Kardiologie, 1982, Darmstadt, Minerva medica, 1971, Torino, Vascular surgery, 1973, New York, Progress in surgery, 1973, Basel, Israel Journal of medical sciences, 1975, Jerusalem, Transplantation proceedings, 1976, New York, Arzneimittel-Forschung, 1976, Aulendorf, Der Intern-ist, 1977, Berlin, Chirurgisches Forum fiir experimen-telle und klinische Forschung, 1977,1979, Paris, Prax- is, 1977-78,1980, Bern, Revue d'oto-neuro-ophtalmo-logie, 1978, Paris, Acta chirurgica Belgica, 1978, Brussels, Artificial organs, 1978, Cleveland, Ohio, British Heart journal, 1978-79, 42, 1979, London, Annales de chirurgie, 33, 1979, Paris, The New England journal of medicine, 301, 1979, Boston, Mass, The annals of thoracic surgery, 28, 1979, 34, 1982, Boston, Mass, World journal of surgery, 1979, 1983, New York, Bio-medical mass spectrometry, 1980, London, Head and neck surgery, 1980, Boston, Coeur, revue de cardiolo-gie medico-chirurgicale, 1980, Paris, Otolaryngology and head and neck surgery, 88, 1980, Rochester, Minn, Contact dermatitis, 1980, 1982-83, Khvn, ROEFO: Fortschritte auf dem Gebiete der Roentgen-strahlen und der Nuklearmedizin, 137, 1982, 139, 1983, Stuttgart, European heart journal, 1980, 1982, 1983, 1985, 1987, 3 Suppl A, 1982, 4 Suppl F, 1983, London, American journal of surgery, 145, 1983, New York, Radiology, 152,1984, Easton, Pa, Cardiovascular and interventional radiology, 1985, Berlin,Journal of hepatology, 1986, Amsterdam, The American journal of gastroenterology, 81, 1986, New York, Revue médi-cale de la Suisse romande, 106, 1986, Lausanne, Cir-culation, 80, 1989, Dallas, Tx, European journal of cardio-thoracic surgery, 1989, Berlin, Journal of phar-maceutical sciences, 1991, Washington, D. C., Brain research reviews, 19,1994, Amsterdam.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 25 april 1958, nr 2, o 27 jan 1961, nr 2; Med:styr:s arkiv, läkarematr XVI, nr 379; allt i RA.

S Bjuvstedt, Han ger dödsdömda hopp (S-T 29 sept 1965); KI:s hist 1910-1960,1:2 (1960); P Olsson o K Rådegran, nekr över S (Sv cardiologi 2001; även i DN o SvD 29juli 2000); Väd 1999; Västmanlands-Dala nation i Uppsala 1932-1942 (1942).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Åke Senning, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Rådegran), hämtad 2019-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5863
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Åke Senning, urn:sbl:5863, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Rådegran), hämtad 2019-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se