Meriter

Sjöbeck, Edvard Mårten, f 19 sept 1886 i Khvn, Sankt Matthaeus, d 6 nov 1976 i Helsingborg, Maria. Föräldrar: köpmannen Alexander Vitalis S o Anna Lovisa Andersson. Mogenhetsex vid H a l i Malmö 12 dec 07, inskr vid LU vt 08–vt 09, e skrivbiträde vid Järnvägsstyr, Malmö, 1 okt 09, e o kontorsskrivare där 1 okt 11, kontorsskrivare med placeringar i Malmö, Norrköping, Nässjö, Helsingborg o Sthlm 1 nov 14–30 juni 37, notarie (byråsekr) med placeringar i Sthlm o Helsingborg 1 juli 37–1 okt 52, erhöll uppdrag att utarbeta statsbanornas landskapsböcker sept 27, allt inom Järnvägsstyr. – Fil hedersdr vid LU 31 maj 50.

G 10 maj 1916(–59) i Lund m Anna Augusta Olsson, f 3 jan 1890 där, d 26 sept 1972 i Helsingborg, Maria, dtr till pigan Bengta Olsdtr.

Biografi

Mårten S föddes i Khvn, där fadern var verksam som vin- och spritimportör, men han växte upp och gick i skola i Ängelholm, Helsingborg och Malmö. Redan som barn utvecklade S sitt botaniska in- tresse och under skolåren startade han en botanisk utbytesförening. Själv inriktade han sig på det stora och komplicerade björnbärssläktet. Även ornitologin fängslade honom, och han ägnade sig åt fågel-skådning på olika platser runt om i Skåne.

1907 firades 200-årsjubileet av Linnés födelse, vilket föranledde VA att dela ut en medalj till den elev som hade de bästa botaniska kunskaperna vid varje läroverk i landet. S erhöll medaljen på sin skola. S å avlade han mogenhetsexamen och började därefter studera botanik och geologi vid LU. I samband med faderns död 1909 fick han dock avbryta studierna. Istället påbörjade han en mångårig anställning vid Järnvägsstyrelsen.

Under ledig tid strövade S på botaniska och ornitologiska exkursioner i olika områden kring hemstaden Helsingborg och på så sätt lärde han redan på 1910-talet känna nordvästra Skånes kulturlandskap. I en artikel i Fauna och flora 1920, Iakttagelser rörande floran o fågelfaunan i Vallåkradalen, redovisade han resultaten av ett 30-tal exkursioner längs Rååns dalgång. Artikeln är illustrerad med ett par foton tagna av S själv, och den kom att bli inledningen till ett mer än 50-årigt författarskap.

1922 deltog S i en tiodagars kurs i folklivsforskning vid Tomelilla folkhögskola, arrangerad av Carl Wilhelm v Sydow och Åke Campbell vid LU:s folkminnesarkiv. S beskrev långt i efterhand kursen som en "milstolpe" som fick honom att "rikta blicken på bonden". Kursen ledde också till att en livslång vänskap mellan S och Campbell inleddes. Deras ömsesidiga kunskaps- och idéutbyte, som var särskilt intensivt under 1920-talet då Campbell ännu var verksam i Lund, påverkade bådas vetenskapliga utveckling och forskningsresultat.

1922 inledde också S några års kulturhistoriskt fältarbete på den skånska landsbygden på uppdrag av dels Helsingborgs museum, dels Folklivsarkivet i Lund. Arbetet gick ut på att dokumentera ålderdomlig bebyggelse i ord och bild. Runt om i landet arbetade kulturhistoriska "expeditioner" utsända av Sigurd Erixon vid NordM, och det var i dennes anda som S verkade när han i avlägsna trakter av Skåne sökte efter de ålderdomligaste och märkligaste byggnadsdetaljerna, hägnads-typerna och andra kulturyttringar. Den dåtida etnologin uppvisade många likheter med botaniken i sin strävan att dokumentera, systematisera och typologisera kulturfenomen, något som säkerligen underlättade för S att bli kulturhistorisk fältarbetare. Uppdragen med byggnadshistorisk dokumentation utförde S vid sidan av sitt ordinarie arbete som tjänsteman vid Järnvägsstyrelsen, som måste ha visat stor förståelse för hans bisysslor.

S:s dokumentationsverksamhet resulterade i foton av hög klass, noggranna byggnadsuppmätningar samt noteringar om bl a seder, bruk och talesätt. Materialet använde han som underlag för ett antal artiklar om skånska byggnadstraditioner, publicerade under 1920-talet bl a i Folktankar och folkminnen och i Rig. Vidare skrev S ett stort antal artiklar i Helsingborgs dagblad och Sydsv dagbladet om kulturhistoriska förhållanden i Skåne, som tog sin utgångspunkt i erfarenheterna från fältarbetena. I några artiklar pläderade han för ett förbättrat naturskyddsarbete, exemplifierat med rådande förhållanden på olika platser i Skåne. Det genomgående temat var hur "det gamla" höll på att ge vika för den nya tidens företeelser. Till största delen är dock det arkivmaterial som S:s kulturhistoriska dokumentationsverksamhet avsatte ännu (2003) opublicerat. Efter 1927 sysslade han inte mer med byggnadshistorisk dokumentation. Hans verksamhet och författarskap ändrade då inriktning till att omfatta kulturlandskapet som helhet.

Begreppen natur och kultur och deras innehåll och tillämpning var något som kom att engagera S från 1920-talet och under resten av hans liv. Inledningsvis och under lång tid framöver stod lövängen i fokus för hans intresse. I början av sin publicistiska gärning delade han den dåtida normalvetenskapens uppfattning att den sydsv lövängen var ett stycke vild natur vars fortbestånd bäst säkrades genom naturvårdande insatser som inte omfattade någon hävd. Hans kulturhistoriska fältarbeten fick honom dock att inse att lövängen var en kulturprodukt, som var beroende av människans insatser för att bevaras. Dessa slutsatser publicerades i artikeln Bondskogar, deras vård och utnyttjande, i Skånska folkminnesföreningens årsbok 1927. Där beskriver S hur böndernas månghundraåriga nyttjande av ängs- och betesmarker både i öppen mark och i skog skapat det som av S:s samtid uppfattades som vacker natur, ett begrepp som var främmande för landsbygdens invånare. Artikeln innebar en indirekt polemik mot naturvårdens främste företrädare, Rutger Sernander (ovan). När uppsatsen 1966 åter publicerades skrev Lars-Gunnar Romell (bd 30) i ett kommenterande förord att det var denna artikel som bröt "botanismens välde" inom det sv naturskyddet och landskapsvården.

1926 publicerades S:s första järnvägsbok, Handledning vid utflykter i norra och centrala Skåne, utgiven av Hälsingborgs-Hässleholms järnvägar. Aret därpå fick han av Järnvägsstyrelsen i uppdrag att utarbeta en handbok med förslag till vandringsturer från statsbanornas stationer i Skåne. Färdigställd 1928 blev denna volym den första i en hel svit av resehandböcker om sv landskap. Böckerna, som behandlar historia, natur och kultur inom respektive landskap, blev mycket populära och trycktes i stora upplagor. De är rikt illustrerade med foton av hög teknisk och estetisk kvalitet, tagna av S själv. Prosan är driven och ibland slagfärdig genom hans förmåga att i några få meningar fånga karaktären hos en ort eller ett område. Serien kom att omfatta 15 landskap, behandlade i lika många böcker utgivna 1928-53.

I arbetet med landskapsböckerna gick S mycket noggrant tillväga. Han studerade olika källskrifter, där framförallt Linné är ständigt återkommande, liksom andra klassiska verk. Därefter reste han runt en sommar i det aktuella landskapet, gjorde egna iakttagelser och noteringar och fotograferade – i allmänhet tog han 500-600 fotografier i varje landskap. Sedan ägnade han vintern åt skrivande, och på våren låg boken färdig. Förutom de landskapsbundna böckerna författade S ytterligare ett antal skrifter som utgick från järnvägarna; bl a beskrev han Inlandsbanan och järnvägen Kiruna-Narvik. Genom arbetet med järnvägsböckerna fick S en enastående kunskap om det sv kulturlandskapets karaktärsdrag och utveckling.

S har tilldelats flera skilda yrkestitlar men själv föredrog han att kallas markhistoriker. I artikeln Allmänningen Kulla Fälad: en studie i Hälsingborgslandskapets bebyggelsehistoria (1947) demonstrerade han sin markhistoriska metod. Artikeln, som behandlar Kullahalvön i nordvästra Skåne, var resultatet av många års arbete både i fält och i olika arkiv. Floran inom olika växtlokaler blev för S historiska dokument, jämställda med både skriftliga historiska källor och andra informationsgivare, t ex byggnadsskick, äldre lantmäterikartor och ortnamn. Tillsammans berättar de olika källorna om områdets historia och om dess tillstånd under 1700-talet, före skiftesreformerna, då landskapet tedde sig helt annorlunda än under S:s samtid. S visade både i denna artikel, och i flera andra, hur inte bara markens beskaffenhet utan i lika hög grad markanvändningen påverkat florans sammansättning och att det var människans ingrepp och påverkan som format landskapet och dess växtlighet.

S:s engagemang i naturvårdsfrågor var starkt under hela livet, och han efterlyste ständigt ett bättre historiskt kunnande hos dem som var satta att förvalta naturvårdsområdena. I synnerhet tillståndet på Kullaberg, på nära avstånd från hemstaden och en av naturvårdens tidiga klassiska lokaler, följde han noga och han var ofta kritisk mot de åtgärder som vidtogs där. S:s egen idé om hur Kullaberg borde hävdas var radikal: Utgående från 1700-talets kartmaterial föreslog han att den skog som tillåtits växa upp under 1900-talet borde huggas ned för att ett återskapande av äldre fäladsmarker skulle bli möjligt.

Efter sin pensionering fortsatte S oförtrutet att arbeta, med att inventera flora i fält, med arkivstudier och med ett mycket produktivt skrivande. På äldre dagar var det särskilt arbetet med att jämföra uppgifterna i Lunds stifts landebok från 1569 med 1700-talets lantmäterikartor och med samtida vegetationsförhållanden som upptog hans tid. I samband med pensioneringen gjorde han sig av med stora delar av det material som hans långa verksamhet givit upphov till, något som har inneburit att det finns vissa luckor i bl a den mycket välordnade korrespondensen. S:s herbarium innehåller främst material från Skåne, men även andra landskap, t ex Öland, är representerade. Materialet är ordnat enligt ekologiska principer, där alla arter från samma växtlokal har samlats och hållits samman. Det utgör därmed en osedvanligt god källa för den som vill följa förändringarna över tiden i florans sammansättning inom en enskild lokal.

Resonemangen i S:s böcker och artiklar är alltid framförda med en övertygande argumentation och präglas av väl underbyggda fakta, men i hans korrespondens finns många exempel på hur han rådgör och diskuterar med andra fackmän kring sina slutsatser innan han ger dem offentlighet. Åke Campbell spelade härvid en stor roll, och speciellt Lars-Gunnar Romell påverkade S - och vice versa. Det mesta som S skrev under 1950-talet skickades till Romell i manusform för kommentarer och rättelser, och av korrespondensen dem emellan framgår att S alltid tog till sig Romells påpekanden.

S var inte knuten till något akademiskt lärosäte, och det faktum att han inte hämmades av en universitetsinstitutions givna ramar är kanske förklaringen till hans framgång som forskare och skriftställare. Han hade en osedvanlig bredd i sin bildning och lyckades som få andra förena olika vetenskaper till en lyckosam syntes där ny kunskap om markens och hävdens historia kunde vinnas. 

Författare

Karin Gustavsson

Arkivuppgifter

Huvuddelen av S:s efterlämnade papper i LUB (ca 100 vol: konc, excerpter, material till publikationer, ms, brev, foton, kartor, tryck m m); andra delar i Helsingborgs museum, Folklivsarkivet i Lund (hos båda by- o gårdsinventeringar), Botan museet, Lund (herbarier) o i ATA (foton).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Iakttagelser rörande floran o. fågelfaunan i Vallåkradalen (Skåne) (Fauna och flora, årg 15, 1920, Upps s 263-272). - Om Orobanche major (L) Fr. i Hälsingborgstrakten (ibid, 16, 1921, s 155-162). - Exteriörer av gamla bondgårdar inom Luggude härad (Skåne) ([Årsbok utg av Föreningen Skånskt folkminnesarkiv, årg 1.] Skånska folkminnen, saml o utg av folkminneskursen i Tomelilla 1922, [Lund, tr] Sthlm 1923, [omsl,] s 1-20; även i Folkminnen och folktankar ... red: C. W. v. Sydow, bd 9,1922, Sthlm 1923, s 97-116; även sep, 20 s). - Kan den för hembygden intresserade skåningen bidraga till utforskandet av den skånska allmogens byggnadskultur? Några synpunkter o önskemål ... (Föreningen [omsl:] Årsbok, [2. Skånska folkminnen.] Skånskt bondeliv utg genom Sigfrid Svensson, 1924, [Lund, tr] Klippan, s 60-65). - Bidrag till kännedomen om utkragande och flätade gavelrösten i den skånska korsvirkesgården (Folkminnen o folktankar 10, 1923, tr 1924, s 109-121). - Skånska gärdesgårdar. Ett bidr dll kunskapen om deras former o utbredning (Rig, bd 8,1925, Sthlm, 4:o, s 73-93). - Handledning vid utflykter i norra och centrala Skåne. [Omsl: På resa och vandring i...] Utg av Hälsingborg-Hässleholms järnvägar. Naturbeskrivningen [s 1-82] förf. Hälsingborg 1926. 89 s. - Bondskogar, deras vård och utnyttjande. Boskapsbete, lövtäkt, slätter o gagnsvirkesav-verkning inom Brönnestads, N. Mellbys o Häglinge socknar i Västra Göinge härad (Skånska folkminnesföreningen, Årsbok, [4,] 1927. Skånska folkminnen ... utg av Dav. Jakobson, [Lund, tr] Ystad, s 36-62). - Om gavlar i skånska allmogebyggnader (Hälsingborgs museum, Årsskrift, 1928, Hälsingborg, s 53-78). - Skåne. En landskaplig orientering vid betraktandet av Skåne från statsbanornas tåg o under utfärder. På uppdrag av Kungl. Järnvägsstyrelsen utarb. Sthlm 1928.187 s, 1 kartbl. 2. fullst omarb uppl:... orientering på uppdrag ... [Omsl: Färdvägar och vandringsstigar utgående från statsbanorna.] 1936. 334 s, 1 kartbl. (Statsbanornas landskapsböcker [omsl].) - Östergötland. En ... [Omsl: d:o.] Sthlm 1929.213 s, 1 kartbl. - Kulturlandskap och allmogebebyggelse i Skåne (Hem i Sverige, tidskr för den sv egnahemsrörelsen .... årg 22, 1929, Sthlm, 4:o, nr 3, s 6-10). - Allmoge- och herrgårdsbebyggelse i Östergötland (ibid, nr 12, s 11-17). - Småland. En landskaplig ... [Omsl: Färdvägar ...] Sthlm 1930. 229 s, 1 kartbl. 2. fullst omarb uppl: Småland-Öland. En ... orientering på uppdrag ... [Omsl: Färdvägar ... från järnvägarna.] 1946. 347 s, 1 kartbl. (Statsbanornas landskapsböcker.) - Halland. En ... [Omsl: d:o.] Sthlm 1931. 229 s, 1 kartbl. 2. uppl s å. -Skånes äldre städer. Några förutsättningar för deras uppkomst (Skåningarnas jul, 1931, Hälsingborg, 4:o, s 21-23). - Det äldre kulturlandskapet i Sydsverige. Några synpunkter vid studiet av vegetationen (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 29, 1931, Sthlm, s 45-73). — Lövängen och dess betydelse för det sydsvenska bylandskapets uppkomst och utveckling (ibid, 30, 1932, s 132-160). - Löväng och trädgård. Några förutsättningar för den sv trädgårdens utveckling (Nordiska museet och Skansens årsbok Fataburen, 1932, Sthlm, s 59-74). - Bohuslän och Göteborg. En landskaplig orientering på uppdrag ... [Omsl: Färdvägar... statsbanorna.] Sthlm 1932. 227 s, 1 kartbl. - Västergödand. En ... [Omsl: d:o.] Sthlm 1933. 232 s, 1 kartbl. - Göteborg Småland Karlskrona. Kortfattad beskrivn över turistleden utarb. Gbg 1933. 31 s, 1 karta på omsl. - Lövängskulturen i Sydsverige. Dess uppkomst, utveckling o tillbakagång (Ymer, årg 53, 1933, Sthlm, s 33-66). - Den försvinnande ljungheden (STFÅ, 1933, Sthlm, s 84-103). - "Pilträd plantera åboerne flitigt — " Några anteckningar om pilodlingen i Sydsverige (Fataburen, 1934, s 47-66). -Värmland. En landskaplig ... [Omsl: Färdvägar ...] Sthlm 1934. 242 s, 1 kartbl. - Närke. En ... Sthlm 1935. 237 s, 1 kartbl. (Statsbanornas landskapsböcker.) - Sveriges nordligaste järnväg. Kiruna - Fjäll-övergången - Narvik. Sthlm 1935. 4:o. 28 s. [Undert.] Övers: Kiruna. Passagen over Fjasldene. Narvik. Sveriges nordligste Jernbane. Sthlm 1936. 18 s. [Undert.] ([SJ,] Publikation Nr. A 164.) Kiruna. The passage over the mountain region. Narvik. Sweden's nor-thernmost railway. Sthlm 1936. 18 s. [Undert.] ([SJ,] Publication No. A 165.) - Människans förhållande till den naturliga växtligheten (L Faxén m fl, Vi och vår natur, Sthlm 1935, 4:o, s 83-102). - Vägbyggnader och landskapsvård (Årsbok för hembygdsvård, 1935, Lund, 4:o, s 128-142). - Runt Vättern. Sthlm 1936. 15 s. Ny uppl 1939. (SJ Reklam Pbr 198/38.) Övers: Sverige: Vättern rundt. Sthlm 1936.15 s. Nyt Oplag 1939. (SJ Reklame Pbr Nr 199/38.) - Sveriges badstrand: Västkusten. Sthlm 1936. 4:o. 21 s. Ny uppl 1939. (SJ reklam Pbr 200/38.) Overs: Sveriges Badestrand: Vest-kysten. Sthlm 1936.21 s. Nyt Oplag 1939. (SJ Reklame Pbr 200/38.) - Sydsvensk ängsodling före skiftena (Svenska kulturbilder, under red av S Erixon & S Wallin, N F, bd 3 (d 5 o 6), Sthlm 1936, 4:o, s 119-140). -Naturen och bygden (En bok om Skåne ... red av G. Carlquist, d 2, Malmö 1936, 4:o, s 149-169). - Skåne som turistland (ibid, 2, 1937, s 207-220). - Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen (Nordens kalender, 1938, [Sthlm, tr] Oslo [1937], 4:o, s 181-190). - Natur och bebyggelse omkring Inlandsbanan: bilder o text (Inlandsbanesystemet, [utarb av tjänstemän inom Kjärnvägsstyrelsens byggnadsbyrå,] Sthlm 1937, s 34-67). [Ny utg, ngt omarb:] Inlandsbanan. Natur och bebyggelse. [Omsl: Utg av Statens järnvägar.] Sthlm 1938. 39 s. - Stockholm-Oslo. [Inre titel:] Kort beskrivning av järnvägssträckan Stockholm-Oslo. Sthlm 1938. 23 s. [Undert: M. S.] - Norr om polcirkeln med Sveriges nordligaste järnväg. Sthlm 1938. ["Bilder och text... 1935." Undert.] Ny tr s å. (28) s. Ny tr [= uppl] 1946. (32) s. Dansk övers: Nord for Po-larcirkelen med Sveriges nordligste Jernbane, Ny tr [!] Sthlm 1939, (28) s. [Undert.] - Forntidsnaturen och nutidslandskapet i Sverige (Naturen och vi, 1938, Sthlm, 4:o, nr 2, s 6-9, 32 f). - Gästrikland Hälsingland. En landskaplig ... [Omsl: Färdvägar ...] Sthlm 1939. 274 s, 1 kartbl. - Vegetation och bebyggelsehistoria. En hist studie av den självsådda hed- o ängsflo-ran i Allerums, Fleninge o Kroppa socknar (Kring Kärnan, Hälsingborgs museums årsskrift, 1939 [= ... publikation 1], Hälsingborg, s 133-161). - Östergötlands natur (Svenska gods och gårdar, d 19. Sydvästra Östergötland, Uddevalla 1940,4:o, s 9-20). - Sambandet mellan vegetation och bebyggelse i Södermanland (Sörmlandsbygden, årg 9, 1940, Nyköping, s 69-78). - Södermanland. En landskaplig ... [Omsl: Färdvägar ... från järnvägarna.] Sthlm 1941. 329 s, 1 kartbl. (Statsbanornas landskapsböcker.) 2. uppl s å. -Heden, lövängen och trädgården - sydsv växtlighet i hist belysning (Lustgården, Föreningen för dendrolo-gi och parkvård, Årsskrift, årg 23, 1942, Sthlm, s 1-15). - Lär känna Din bygd (En bok om Småland. Red av S Bock, Sthlm 1943, 4:o, s 484-496). - Från kusten och sanden till skogen och heden (Halland, kusdandet gränslandet framtidslandet, red: F Ström, A Sandklef, T Åberg, Halmstad 1945, 4:o, s 48-72, 1 färgpl). - Den självsådda floran och vår kultur (Saga och sed, GAAA, 1943 [= bd 2, 1933-47: 3], Upps 1945, s 64-70). - Utbredningen i Sydsverige av topp-beskuren lind och ask samt dessa träds förhållande till den äldre odlingen (Värendsbygder, 1946, [Alvesta, tr] Moheda [omsl], s 13-30). - Det skånska landskapets förändringar under den historiska tiden (Natur i Skåne. Under red av B Hanström o K Curry-Lindahl, [Sthlm, tr] Gbg 1947, 4:o, 39-46). - Allmänningen Kulla fälad. En studie i Hälsingborgslandskapets be-byggelsehist (Kring Kärnan, Hälsingborgs ... publikation 3, Hälsingborg 1947, s 7-107,1 pl-bl). - Iakttagelser rörande den bebyggelsehistoriska utvecklingen omkring den forna Kafjärden i Södermanland (Forn-vännen, årg 42, 1947, Sthlm 230-247). - En utomståendes syn på Uppland (Natur i Uppland. Under red av S Hörstadius o K C-L... Gbg 1948, s 34-41). - Uppland. En landskaplig ... [Omsl: Färdvägar ...] Sthlm 1948. 362 s, 1 kartbl. (Statsbanornas landskapsböck- er.) - Bleking. En ... [Omsl: d:o ...] Sthlm 1950. 364 s, 1 kartbl. (D:o.) - Hur bonden danat Småland (Natur i Småland. Under red av A Eklundh o K C-L Gbg 1950, 4:o, s 39-44). - Sydsmålands ljungryar (ibid, s 297-307). - Västgötabondens storverk (Natur i Västergötland. Under red av P O Swanberg o K C-L Gbg 1951, 4:o, s 45-56). - Mälar- och Hjälmarbygden. Hur ett stycke Sörmlandsnatur formats av kulturen (Natur i Södermanland. Under red av S Bergman o K C-L Gbg 1952, 4:o, s 168-183). - Utarmning och livsutrymme i det förhistoriska och medeltida landskapet. Ett diskussionsinlägg. Småland (Småländska kulturbilder: Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund, 25, 1952, Jönköping, s 7-30). -Dalsland. En landskaplig ... [Omsl: Färdvägar ..,] Sthlm 1953. 250 s, 1 kartbl. (Statsbanornas landskapsböcker.) - Studier i Smålands odling (Småland. Under red av H Schiller, Sthlm 1953,4:o, s 174-182, 2 pl-bl). - Smålands kommunikationer. En hist, topografisk återblick (ibid, s 262-268, 1 pl-bl). - Nordvästra Skånes naturbetingelser och kultursamband. En studie av odlingen fram till 1600-talets mitt (Stenkol och lera, skildringar kring Höganäsbolagets o dess föregångares verksamhet.... 1,... intill 1658, Upps 1953, s 174-216). - Dalboslätten. Hur ett stycke dalslandsna-tur formats av kulturen (Natur i Dalsland. Under red av N-G Karvik o KC-L[Sthlm, tr] Upps 1953,4:o, s 263-270). - Blekingenaturens kulturhistoria belyst år 1569 (Natur i Blekinge. Under red av H Wachtmeister o K C-L Sthlm 1957, 4:o, s 40-55). - Landskapets odlingsarv. Agrarhist synpunkter (Natur i Västmanland. Under red av B Waldén o K C-L Sthlm 1958, 4:o, s 42-46). - Hallands natur år 1569 (Halland, Vår bygd, årg 42, 1958, Halmstad, s 14-30). - "Naturen" betraktad som odling (Natur i Bohuslän. Under red av C Skottsberg o K C-L ... Sthlm 1959, 4:o, s 65-75). -Skånes natur år 1569 (Vårt vackra land. Strövtåg .... huvudred: J Nihlén, Gbg 1960, 4:o, s 320-354). - Natur och odling inom området för 1700-talets skånska stenkolsarbeten (Stenkol och lera, 3. Skånska stenkolsverket 1737-1786, Upps 1963, s 9-24). - Ylles hed och andra allmänningar i Rönnebergs härad. En markhist studie (Skrifter utg av Föreningen Landskronatraktens natur, 5. Öresundskust... red av E Sjöbeck, Landskrona 1966, s 108-137). - Hur såg landskapet ut och hur fungerade växtligheten under forntiden och medeltiden? (J Nihlén, Landskapsvård: vår tid formar landskapet. Utg i samb med Samfundets för hembygdsvård femtioårsjubileum [Sthlm, tr] Borås 1966, s 223-245). - Det sydsvenska landskapets historia och vård. Landskrona 1973. XII, 121 s. (Skrifter utg av Fören Landskronatraktens natur, 6.) - Helsingborgslandskapet belyst av dess markhistoria (Helsingborgs historia, d 5. Perioden 1718-1852, 1, Helsingborg 1979, 4:o, s 13-48). - Bidr i bl a: Sveriges natur, 1922, 1923, 1926, 1930, 1934, 1964, 1966, Sthlm, o Tidskrift för hembygdsvård, 1928, 1937, 1938, Lund, 4:o, [båda 1939-42 ersatta av:] Bygd och natur, tidskr för hembygdsvård o naturskydd, 1939, 1942, 1949, 1953, Sthlm, 4:o, Skånes natur, 1961-66, 1968, Malmö, titlar se ovan anf arb 1973, s X-XII; vidare bl a Helsingborgs Dagblad 1920: 7/3, 1921: 30/10, 1923: 25/11, 3 o 16/12, 1924: 10, 17 o 24/2, 16 o 23/3, 13/4, 4, 22 o 25/5, 5/10, 7, 14 o 21/12, 1925: 8/3, 19/4, 3 o 17/5, 5/7, 2/8, 15/11, 13/12, 1926: 3/1, 9/5, 27/6, 12/9, 21/11, 1928: 12/12, 1939: 26/2, 1941: 8/5, 1944: 16/12, 1955: 27 o 28/4, 1959: 4/12,1960:17/1, 28/2,10 o 24/4, 3/7,4 o 25/9,17 o 20/11,1961:15/1, SDS 1924: 20/4,1925: 25/1,1926: 18 o 21/11, 1927: 24/12, 1928: 24/3, 1938: 22/5, 1943: 20/9, 1953: 11/10. 

Källor och litteratur

Källor o litt: S:s personalakt vid Järnvägsstyr, SJ:s arkiv, RA.

L Gren, M S: fotografier av ett svunnet kulturlandskap (1998); WNarvelo, M S; Skånes Linné (Skånes natur 1987, nr 1); K Gustavsson, M S:s kulturhist fältarbeten (Rig 2000, nr 3); dens, Med 20 kilo på pakethållaren: M S som utforskare av natur o kultur (Kring Kärnan, 2001); N Malmer, M S:s skrifter o deras betydelse (M S, Det sydsv landskapets hist o vård, 1973); P Meurling, I M S:s spår längs skånska banor (Från fästig till bredband, 2000); (J O Olsson] Jolo, Han kartlägger sv 1600-tal (DN 30 nov 1958); L-G Romell, Botanismens besegrare (Sveriges natur 1966); SMoK. 

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Mårten Sjöbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5971, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Gustavsson), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5971
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Mårten Sjöbeck, urn:sbl:5971, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karin Gustavsson), hämtad 2024-04-27.