S Anders Sjöberg

Född:1926-05-31 – Ovansjö församling, Gävleborgs län
Död:1990-08-30 – Täby församling (AB-län), Stockholms län

Slavist


Band 32 (2003-2006), sida 303.

Meriter

Sjöberg, Sven Anders, f 31 maj 1926 i Ovansjö, Gävl, d 30 augusti 1990 i Täby, Sth. Föräldrar: kyrkoherden Paul Efraim S o FM Signe Konstantia Allgulander. Studentex vid Nya elementarskolan i Sthlm 4 juni 45, extra skrivbiträde hos Statens livsmedelskommission 12 juni 45–12 jan 46, inskr vid StH 4 febr 46, kontorist o kontorsskrivare vid Försvarsväsendets radioanstalt (FRA) periodvis 7 juni 47–31 dec 52, e o amanuens 1 jan 53, byråsekr 1 okt 56, förste byråsekr 1 okt 57–1 juli 59, allt vid FRA, inskr vid UU 24 sept 47, FK vid StH 22 juni 49, FL 15 sept 55, bitr lär i slaviska språk 1 juli 58, extra univ:lektor i ryska 1 juli 60, disp 11 april 64, doc i slaviska språk 26 maj 64, FD 29 maj 64, tf prof 1 sept–15 dec 64, e o doc 1 jan 65, prof i slaviska språk från 6 okt (tilltr 1 nov) 67, dekanus i språkvetensk sektionen 69–72, allt vid StH (från 1 juli 60 StU), sv representant i den internat associationen av lär i ryska språket o litt:en (MAPRJAL) från 70, led av styr för Kursverksamheten vid StU 84, ordf där från 87, ordf i stiftelsen Internat skolorna från 87.

G 21 okt 1950 i Sthlm, Osc, m tandläkaren Stina Maria Lidén, f 26 dec 1927 i Gudmundrå, Vnl, dtr till trafikinspektören Arvid Peter Konrad L o Anny Kristina Levander.

Biografi

Anders S växte upp i Frösunda i Uppland där hans far tillträdde som kyrkoherde 1929. I dessa trakter hade S sina djupaste rötter. Som 20 år gammal student började han läsa slaviska språk vid StH. Sina högre slavistiska studier genomförde han med Max Vasmer och Peeter Arumaa som handledare. Han disputerade på avhandlingen Synonymous use of synthetical and analytical rection in Old Church Slavonic verbs. 1967 efterträdde han Arumaa på professuren i slaviska språk vid StU, en tjänst som han uppehöll till sin bortgång.

Under 1960-talet, den period när S steg i graderna från biträdande lärare vid högskolans ryska institut till egen professur, utvidgades den från början blygsamma institudonen mycket hasdgt, vilket hade ett samband med "tövädret" i den ryska kulturen, de första sputnikarna och en större öppenhet i relationerna mellan väst och Sovjetunionen. I denna uppbyggnad kom S med sin stora administrativa kapacitet att spela en central roll. Studentantalet växte och personalen utvidgades, varvid S skapade ett kompetent och väl sam- mansvetsat kollektiv. Ryska institutet blev Slaviska institutionen vid StU och sedermera Institutionen för slaviska och baltiska språk med tre professurer, två docenturer, ett antal lektorat och fullt utbud av grund- och forskarutbildning i slaviska språk. StU drog nytta av S:s kompetens när det gällde administration och ekonomi, i det att han engagerades som dekanus.

De goda möjligheterna till ökade kontakter med de socialistiska slaviska länderna medförde att S redan 1960 organiserade den första studieresan för Sthlms studenter till Leningrad och Moskva. Under hela sin tid som docent och professor uppehöll han vidsträckta internationella förbindelser, och institutionen gästades ofta av prominenta slavister från öst och väst. Detta hade en grundläggande betydelse för forskningsklimatet på institutionen.

S:s avhandling behandlade syntaktiska fenomen i fornkyrkoslaviska texter, översatta från grekiskan. S jämför den grekiska förlagans verbrektion och den fornkyrkoslaviska översättningen och studerar i vilken grad grekiskan påverkat översättarens val av konstruktion. Undersökningen gjordes med statistiska metoder och var därmed ett pionjärarbete inom sv slavistik. Sådana metoder tillämpade han sedermera även på annat slaviskt material.

Som forskare var S i första hand filolog, med intresse för språkets äldre epoker. Han återvände gång efter annan i sina artiklar till kyrkslaviska, fornryska och olika språkhistoriska problem men hade också djupa insikter i historia och kulturhistoria med stor förmåga att placera de analyserade problemen i ett kulturhistoriskt sammanhang. Liksom han i sin avhandling sysslade med problem som hör ihop med översättning, kom han även i fortsättningen att intressera sig för olika aspekter på de första slaviska översättarnas arbete. Han ledde t ex i bevis att lexikaliska varianter i de äldsta bevarade slaviska handskrifterna kan förklaras med att man, precis som i Västeuropa, arbetade i skriptorier. Även andra områden som berör översättning på slavisk botten i äldre tid var föremål för S:s intresse. Han behandlade en polsk och en västrysk 1500-talsöversättning av legenden Historia Trium Regum och diskuterade dessa översättningars proveniens och inbördes förhållande. Han spårade också en latinsk översättning av en slavisk grammatik (förvarad i RA) och lyckades fastställa förlagan.

Andra områden, för vilka S under alla år starkt intresserade sig, var förknippade med Sveriges historiska förbindelser med det ryska riket. Dessa intressen omfattade även det speciella och mycket rika forskningsområdet äldre sv slavistik, där han gjorde viktiga insatser. Under stormaktstiden hade Sverige genom sina erövringar i öster fått en mängd ortodoxa undersåtar, som visserligen var garanterade religionsfrihet men som man ändå gärna ville omvända till lutherdomen. För att göra missionsarbetet möjligt beslöt Gustav II Adolf att låta översätta Luthers lilla katekes till ryska. Ryska var vid denna tid inte det självklara skriftspråket i Ryssland, allra minst för religiösa texter - kyrkslaviska betraktades som högspråk, det användes i gudstjänsterna och alla litterära texter skrevs på detta språk. Katekesen var däremot en av de första böcker som överhuvudtaget trycktes på ryska och den gavs ut i Sthlm 1628; den första ryskspråkiga bok som trycktes i Ryssland utkom först 1649. I ett par artiklar behandlade S de första ryskspråkiga utgåvor som producerades i det ryska tryckeriet i Sthlm under förra hälften av 1600-talet, katekesen och den s k Alfabetum Rutenorum. Vidare skrev han om de s k rysstolkarna som var verksamma i Sverige vid denna tid och involverade i utgivningen av katekesen.

Tack vare de historiska förbindelserna med Ryssland finns i sv bibliotek och arkiv slaviska, inte minst ryska, samlingar som hör till de mest värdefulla utanför den slaviska världen. Där finns ca 160 pergamentsfragment av ryskt kyrkslaviskt ursprung, tagna ur ungefär 40 olika handskrifter med bibeltexter. Handskrifterna har troligen rövats i Ryssland i samband med de svensk-ryska krigen under andra hälften av 1500-talet och första hälften av 1600-talet. Pergamenten har använts som pärmar till förvaltningsdokument från Gustav I:s tid och framåt. S lade ner ett stort arbete på att inventera och identifiera alla dessa kyrkslaviska pergamentsfragment, varvid han samarbetade även med ryska paleografer. Han publicerade också ett antal artiklar, där vissa fragment placeras in i ett större sammanhang i relation till andra textredaktioner, och där de sv fragmenten ofta visar sig höra till de äldsta varianterna. På grundval av detta material initierade S ett projekt i tre delar, som avsåg att ge ut samtliga fragment med vetenskaplig kommentar. De första två delarna publicerades som doktorsavhandlingar av forskare vid institutionen, medan den tredje delen, som S själv planerade att ge ut, endast fanns i utkast vid hans plötsliga bortgång.

Ett annat huvudområde för S:s vetenskapliga intresse var Ockupationsarkivet från Novgorod, en samling dokument från tiden för den sv ockupationen av Novgorod 1611–17. Dokumenten, som förvaras i RA och omfattar ca 35 000 sidor handskriven text, utgör ett nästan komplett arkiv för staden Novgorod med omnejd för ockupationsåren. Detta material fördes via Baltikum till Sverige av fältmarskalken Jakob De la Gardie (bd 10), under ockupationen ståthållare i staden. Det är det största ryska stadsarkiv från denna tid som bevarats till våra dagar. Där återfinns bl a uppbörds-och skatteböcker, jordförläningsböcker, proviantböcker för leveranser till sv trupper och till fästningar i Novgorodområdet, liksom kontrakt av olika slag, suppliker, rättegångsprotokoll och borgensförbindelser. Det ger en bild av den ekonomiska, sociala, kulturella och språkliga situationen i Novgorod under den sv ockupationen.

S utnyttjade Novgorodmaterial i åtskilliga av sina artiklar, där han dels sysslade med språkliga fenomen, dels berörde stadens kulturhistoria, sådan den framträder i texterna. Han behandlade t ex räkenskaperna för Novgorods bastubad och hur dessa återspeglar tillståndet i staden under ockupationsperioden. I flera studier uppmärksammade han en viktig ämbetsman och historiker, Ivan Timofeev, verksam i Novgorod under den aktuella perioden. Under S:s handledarskap publicerades två doktorsavhandlingar som byggde på materialet, och vidare forskningsprojekt initierades.

S var filologiskt mycket bildad och uppslagsrik i sina arbeten. Ofta hade han idéer som gav nya och dittills obeaktade perspektiv på det undersökta materialet, något som gällde bl a hans behandling av Historia Trium Regum. S analyserade också den fornryska inskriften på ett litet kors som påträffats på S:t Clemenskyrkogården i Visby, varvid han på ett övertygande sätt kunde vederlägga tidigare tolkningsförsök och även sätta inskriften i samband med Gotlands och Rysslands tidigaste förbindelser under medeltiden.

Den mest originella av S:s framlagda hypoteser gällde dock identiteten hos den uppländske runristaren Öpir Ofeigr, som var verksam på 1000-talet. I en artikel från 1982 ville han göra denne runristare identisk med en präst, Upir' Lichoj, som i början av 1000-talet levde i Novgorod. S menade att denne var av skandinaviskt ursprung och att han i samband med politiska händelser i Novgorod återvände till sitt hemland Sverige och etablerade sig som runristare. Som grund för sin hypotes lade S noggranna studier av de två områdenas historia under nämnda tid, liksom även analys av de två namnformerna, deras fonetik och semantik, men också vissa drag hos Öpirs runstenar som kan antas tyda på ett ortodoxt kyrkligt inflytande. S:s artikel väckte en livlig diskussion, både i Sverige och utomlands, både bland slavister och nordister. Hur det förhåller sig med identiteten hos Öpir Ofeigr är dock ännu inte klarlagt.

S befann sig vid sin hastiga bortgång i en mycket skapande period. Utöver sin planerade utgåva av de ryska pergamentsfragmenten hade han planer på att utarbeta ett större verk om djaken Ivan Timofeev från Novgorod och dennes krönika. Vidare planerade han en kommenterad utgåva av den tidigt tryckta ryska boken, Luthers lilla katekes från 1628.

Författare

Barbro Nilsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om bruket av genitiv-, adjektiv- och dativattribut i Codex Suprasliensis vid översättning av grekiskt genitivattribut. [Sthlm 1954.] 4:o [duplic].54 bl. - Den nya upplagan av Stilla flyter Don (Filologiska meddelanden från Ryska institutet vid Stockholms högskola, 1954, [Sthlm,] 4:o [duplic], nr 2, bl 5-8). -Maskinell översättning (ibid, 1957, nr 1, bl 1-5). - Synonymous use of synthetical and analytical rection in Old Church Slavonic verbs. Inaugural diss [StU]. Sthlm ... 1964. 135 s. (Acta Universitatis Stockholmi-ensis: Ettides de philologie slave, 11.) — Språket som ser svårare ut än det är. Ryska (Lönande kunskap. Det praktiska livets stora handbok i kursform för självstudier, bd 3, Shlm 1966, s 1139-1203, 2 pl-bl; även med omsl: Ryska, Sthlm 1966 [1968]). - Das Wort „Macka" in einem serb.-kirchenslawischen Stephanites-Text (Studia palaeoslovenica, Josepho Kurz septuagenario dedicatum, Praha 1971, s 309-312). - Luthers Katekes på ryska och Alfabetum Rutenorum (Slavica Lunden-sia 3. Kring den svenska slavistikens äldsta historia, Lund 1975, s 9-26; på ryska ibid, 3[p], 1975, s 9-28). -Historia tritim regum. Einige Kommentare zu den sla-vischen Ubersetzungen (Studia linguistica Alexandra Vasilii filio Issatschenko a Collegis amicisque oblata, [ed: H Birnbaum m fl,] Lisse 1978, 4:o, s 387-395). -Dokumenten berättar (något om dokumentens ursprung och innehåll) (Sverige-Bulgarien. Röster från sju sekel, utställning av slaviska handskrifter, gamla kartor, ... dagböcker, ... officiella dokument o gamla böcker ... med anledn av 1300-årsjubileet av Bulgariens grundande, Sofia 1980, s 9-23; tills med U Ehrensvärd, A Åberg o Z Damyanova; även engelsk o bulgarisk utg). - [Katalog,] 1. Slaviska handskrifter och fragment (ibid, s 26—48). — Sinonimiceskoe upotreb-lenie sinteticeskogo i analiticeskogo upravlenija gla-golov Verba dicendi v "Sestodneve" Ioanna Ekzarcha (Balgaristicni izsledvanija: parvi balgaro-skandinavski simpozium 24-30 septemvri 1979 g., Sofija 1981, s 38-44). - Ryska klockan i Frösunda (Sockenstrunt, Frösunda hembygdsförenings kvartalsddskrift, årg 4, 1981, Frösunda, 4:o, no. 1, s 2-4; anon; omtr i Lång-hundraleden se nedan 1993). - Drevnerusskie per-gamennye rtikopisi Svecii (Archeograficeskij ezegod-nik za 1980 g, Moskva 1981, s 167-171; tills med O. A. Knjazevskaja). — Slavjanskie pergamennye otryvki v Svecii (Dokladi, Simpozium Kirilo-metodievistika i starobalgaristika, Sofija 1982, s 387-402). - Hans Flö-rich och Isak Torcakov. Två "svenska" rusister i början av 1600-talet (Upsala Slavic papers, 9. Äldre svensk slavistik. Bidr till ett symposium hållet i Uppsala 3-4 febr 1983, Upps 1984, s 25-35). - Universiteten och småspråken (VHAA: Konferenser 11. Behövs "små-språken"? Föredrag vid Vitterhetsakademiens konferens d 22 nov 1983, Sthlm 1984, s 61-67). - Die altrus-sische Inschrift auf dem kleinen Kreuz vom St. Kle-mensfriedhof in Visby (Wiener slawistischer Alma-nach, Bd 13. Festschrift fur Gerta Hiittl-Folter Wien 1984, s 307-313). - Two Slavonic parchment fo-lios in the Uppsala university library (Cyrillomethodi-anum, recherches sur 1'histoire des relations helléno--slaves, 8-9, Thessalonique 1984-85, 4:o, s 199-205). -Jacob Grimms betydelse för rysk språkhistoria (Acta Universitatis Stockholmiensis: Stockholmer Germa-nistische Forschungen 32. Die Bröder Grimm. Erbe und Rezeption, Stockholmer Symposium 1984, hrsg v A Stedje, Sthlm 1985, s 180-183; övers i Der Ginkgo Baum, Germanistisches Jahrbuch fur Nordeuropa, F 4, Sthlm 1985, s 100-103: Die Bedeutungjacob Grimms fur die russische Sprachgeschichte). - Orthodoxe Mission in Schweden im ll.Jahrhundert? (ActaVisby-ensia 7. Society and trade in the Baltic during the Viking age, Visby 1985, s 69-78). - Riksarkivet - en guldgruva för slavister (RA-nytt, [19]85, Sthlm, nr 3. Forskarservice 10, s 27-31). - Slovenski pergamenski od-lomci iz Parimejnika, koji se cuvaju u Svedskoj i njichov odnos prema drugim slovenskim parimejnici-ma (Naucni sastanak slavista u Vukove dani 14, Beo-grad 1985, s 153-156). -Threejudgment books in the Novgorod occupation archives 1611-1617 (International journal of Slavic linguistics and poetics, vol. 31— 32. Slavic linguistics, poetics, cultural history. In honor of Henrik Birnbaum 's Gravenhage 1985, s 399-404). - Var tog ryssarna den svenska kyrkklocka som fördes till Pskov? (Ledungen, aktuellt från Stockholm läns hembygdsförbund, årg 12, 1986, Sthlm, 4:o, nr 4, s 13). - The lutheranization in Karelia and Ingermanland (Polata knigopisnaja, no. 16, Nijme-gen 1987, s 26-33). - Four 14"'-century Slavonic Paro-emiarion fragments in Sweden and their relationship to other Slavonic paroemiaria (Selecta Slavica 13. Symposium Methodianum. Beiträge der Internatio-nalen Tagung in Regensburg (17. bis 24. April 1985), zum Gedenken an den 1100. Todestag des hl. Me-thod, Neuried 1988, s 669-674). - L'ubomir Durovic 65 years (Wiener slawistischer Almanach 25/26. Festschrift L'ubomir Durovic Wien 1990, s 9-12). - Ke-le and cher' in the birch bark letters. An alternative explanation (ibid, s 421-426). - Dva slavjanskich per- gamennych otryvka v Svecii i ich osobaja syjaz' so srednebolgarskimi tekstami (Balgaristicni izsledvani-ja, treti Balgaro-skandinavski simpozium (20-26 sep-temvri 1985 g.), Sofija 1991, s 173-178). - Nemecko--russkij slovar' 1715 goda ([VHAA:] Slavica Suecana, Series B. Studies, vol 1. Dolomonosovskij period russ-kogo literaturnogo jazyka / The pre-Lomonosov period of the Russian literary language..., Sthlm 1992, s 271-280; tills med S Wesslén). - Öpir - runristare i Uppland och hovpredikant i Novgorod (Långhundra-leden - en seglats i tid och rum, 50 bidr om den gamla vattenleden från Trälhavet till Uppsala[Knivsta, tr] Upps 1993, 4:o, s 184-188). - Ryska klockan i Frösunda (ibid, s 247-249). - Aldegjuborg - besök på ett fornt svenskfäste i öster (ibid, s 275 f). - Bidrag i: Scando-slavica, 1966, 1969, 1976-77, 1980, 1982, 1985, Khvn, Moderna språk, tidskr för språkundervisning, 1971, 1975, Malmö (recensioner), Meddelanden från institutionen för slaviska och baltiska språk, nr 20, Sthlm 1979, [omsl,] Palaeobulgarica, 1980: 2, 1981: 4, Sofija, Russian linguistics, vol 1,1984, 5, 1980, 11,1987, 12,1988, Dordrecht; titlar se bibliografi i nedan anfarb 1995, s 7-11. Utgivit: Studia linguistica Alexandro Vasilii filio Is-satschenko a Collegis amicisque oblata. Lisse 1978. 4:o. 517 s. [Ed tills med H Birnbaum m fl.] - Dolomo-nosovskij period russkogo literaturnogo jazyka / The pre-Lomonosov period of the Russian literary lan-guage. (Materialy konferencii na Fagerudde. 20-25 maja 1989 g.) Sthlm 1992. 359 s. [Rysk o engelsk titel o text.] ([VHAA:] Slavica Suecana, Series B. Studies, vol 1; ed tills med L Durovic & U Birgegård.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 6 okt 1967, nr B:l, RA. S:s personalkort, FRA:s arkiv, Bromma.

S Gustavsson, P A Jensen, B Nilsson o L Steensland, nekr över S (DN 9 o SvD 10 sept 1990); A Hellstrand, StH:s matr 1951-1960 (1987); Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961, ed G Thimon (1963); Podobajet pamjat stvoriti, essays to the memory of A S, ed by P Ambrosiani, B Nilsson, L Steensland (Sthlm slavic studies 24,1995); Väd 1991 (1990).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Anders Sjöberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Nilsson), hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5973
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Anders Sjöberg, urn:sbl:5973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Nilsson), hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se