C Arthur Sjögren

Född:1874-10-02 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1951-01-13 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Kulturhistoriker, Illustratör


Band 32 (2003-2006), sida 346.

Meriter

Sjögren, Carl Arthur, f 2 okt 1874 i Sthlm, Nik, d 13 jan 1951 där, Matt. Föräldrar: vedhandlaren Anders Lorens S o Carin Jonsdtr. Studier vid Tekn skolan i Sthlm, ritare på I G Clasons (bd 8) arkitektkontor 90–93, elev vid Konstnärsförb:s målarskola 93, tf amanuens o förest för saml av Stockholmsbilder på Stadsarkivet (från 34 på Stadsmuseet ) 24–40, allt i Sthlm. Bokkonstnär, kulturhist skriftställare.

G 2 juli 1906(-08) i Sthlm (enl vb för Sthlm, Gust Vasa) m skådespelerskan Anna Rosenbaum, f 22 jan 1881 i Haparanda (ej i fdb där), d 2 febr 1948 i Ed, Sth, dtr till handlanden Elias R o Berta Schenck samt omg 1913 m musikskriftställaren Hillgard (Helge) Ragnar Malmberg.

Biografi

Arthur S:s formella skolgång var endast den obligatoriska. Han visade tidigt konstnärliga intressen och fick viss hjälp och uppmuntran av porträttmålarinnan Fanny Hjelm, som var vän i familjen. Efter avslutad skolgång ägnade han sig åt konstnärliga studier och arbetade bl a några år på ritkontor. Under denna period verkade S också som medhjälpare till Agi Lindegren (bd 23) vid utsmyckningen av Uppsala domkyrka.

I början av sitt konstnärskap arbetade S med både målning, etsning och torrnål. Det var en period av sökande. Han studerade etsning för Axel Tallberg och experimenterade även med denna teknik tillsammans med Knut Änder. Han var elev på Konstnärsförbundets målarskola och han studerade japanska färgträsnitt tillsammans med Ivan Aguéli. Dock var det intresset för boken som kom att prägla S:s livsgärning, främst när det gällde det konstnärliga, utsmyckningen och typografin, men intresset sträckte sig längre och djupare än så: det kom att omfatta allt, från innehåll till den tekniska slutprocessen.

Åren kring sekelskiftet 1900 inträffade flera händelser som kom att få stor betydelse för S. Bröderna Carl och Hugo Lagerström började utge tidskriften Nordisk boktryckarekonst, och S blev en av de flitigaste medarbetarna, både som skribent och tecknare. Vänskapen med Hugo Lagerström (bd 22) fick även i fortsättningen stor betydelse för S, och bakom många, ibland långtifrån kommersiella, produkter, ligger välvillig medverkan av Lagerströms tryckeri.

Redan tidigt kom S att arbeta med bokformgivning, och det är som bokkonstnär han är mest känd. Hans sätt att förena nya konstnärliga strömningar med egna krav på enhetlighet i typografi och bild gjorde honom till en förnyare inom sv bokkonst. I början av 1900-talet satte han sin prägel på en stor del av sv bokproduktion. Tidiga exempel på denna verksamhet är vinjetterna i jugendstil till tidskriften Ord och bild 1895 och från s å omslaget till Vårkalender: från Lundagård och Helgonabacken. Det egentliga genombrottet kan kopplas till den kontakt som S via Bonniers etablerade med Strindberg. Deras personliga samarbete, som sträckte sig över perioden 1900-05, inleddes med verket Sveriges natur (1901), varefter följde ett antal omslagsillustrationer, ofta av enklare bokarbeten men också av mera påkostade projekt, t ex Ordalek och småkonst... (1905), Historiska miniatyrer (1905) och Antibarbarus (1906). Trots en brytning med Strindberg 1906 fortsatte S att göra omslagen till flera av hans böcker. Samtidigt formgav S även flera andra arbeten, bl a Sextus Propertius' Cynthia (1905), Selma Lagerlöfs läsebok Nils Holgerssons underbara resa (1–2, 1906–07), Sveriges rikes grundlagar (1910), Sven Hedins Ett varningsord (1912), Handbok för Svenska kyrkan (1917) och de två vackert illustrerade barnböckerna Djur (1904), utgiven i samarbete med A M Roos (bd 30), och Bröderna Grimms sagor (1905). S skapade också bl a affischer och förlagor till konsthantverk.

Nära kopplade till S:s verksamhet som bokkonstnär var hans insatser som exlibrist. Som sådan utförde S mer än vad någon annan åstadkommit, möjligen med undantag av C M Carlander (bd 7). Aren 1911–17 utgav S – säkerligen under stor ekonomisk uppoffring – Svensk exlibris-tidskrift. Det blev 450 rikt illustrerade sidor med intressanta artiklar och med flera hundra originalbilagor. Till Föreningen Bokhantverks utställning i Nordiska museet 1908 fick S i uppdrag att göra en katalog. Uppdraget resulterade i ett omfattande och välgjort bokverk, Förteckning å svenska bokägarmärken, på nära 200 sidor och med ett hundratal avbildningar. Aret innan utgav S som privattryck Bibliotheca Sjögreniana, en förteckning över böcker försedda med t ex pärmlibris och namnchiffer.

Andra arbeten av S på exlibrisområdet är Bokförläggaremärken under 1400-talet (1915), Något om konstnärliga visitkort (1910) och Topografiska exlibris (1915). Ett av S:s mest omfångsrika och utförliga verk inom ämnet är Svenska kungliga och furstliga bokägarmärken (1915), som innehåller ett 50-tal planscher och över 900 avbildningar, allt samlat, beskrivet och formgivet av S. Att S var en av Sveriges mest produktiva författare och forskare inom området framgår bl a av den exlibris-bibliografi som publicerades i Exlibrisföreningens årsbok redan 1938. Där återgavs 75 titlar av S, vilket motsvarade ca 30 procent av vad som då skrivits i ämnet.

Under en tidig period i slutet av 1800-talet visade S ett starkt intresse för att skriva dikter, att uttrycka sig poetiskt. Någon större framgång rönte emellertid inte detta och dokumentationen är liten. Han publicerade dock bl a dikterna Vårbrytningstid i Nordisk revy 1895 och Döden går i skönhets spår i Varia 1898. S:s mest kända dikter ingår i samlingen Maskros, som skrevs, textades och illustrerades 1890-98 och trycktes i sin helhet som faksimil i 500 exemplar 1903. Boken har kommit att räknas som ett av de mest framstående sv jugendbokverken. S skrev även ett annat liknande arbete, Iris, men detta kom aldrig att tryckas.

Som fackförfattare utförde S ett imponerande forskningsarbete, trots sin i grunden bristfälliga utbildning. Förutom sina många exlibrisarbeten publicerade han flera bokhistoriska tryck och uppsatser, bl a Svenska boktryckareporträtt (1,1913), Ur anteckningsboken (1921) och Reformationen och boktryckarekonstens utveckling (1919). Han deltog även i redigeringen av Klemmings antikvariats skriftserie Meddelande för bokvänner. Under sin tid i Sthlms stads tjänst behandlade S ämnen som gällde Sthlm och dess historia, bl a i skriften Stockholms gamla väderkvarnar (1939), rörande ett tema som han tidigare bearbetat vid sin medverkan i Stockholmsbilder från fem århundraden, 1523–1923 (1–2, 1922–23). För detta praktverk var S dessutom en av fyra redaktörer. 1923 utkom S:s eget arbete Drottninggatan genom tiderna och några år senare även Stenskär-Strömsborg (1926).

S:s mest produktiva period omfattade ungefär 20 år i seklets början. Detta framgår bl a av att ca 210 av totalt 373 redovisade nummer är daterade mellan 1900 och 1920. S var då också livligt engagerad i sammanslutningar som rörde hans områden: han var stiftare och medlem av Michaelisgillet och ledamot och ett par år sekreterare i Konstnärsklubben. Hälsoproblem bidrog troligen till att S från början av 1920-talet inte kunde hålla samma höga tempo som tidigare. I stället ägnade han mera tid åt forskning, och under drygt 15 år var han föreståndare för Sthlms stads samling av Stockholmsbilder.

S hopbragte under åren en stor exlibris-samling, som han tillsammans med sina övriga samlingar 1932-33 sålde till NordM. Han deltog i en lång rad utställningar, och 1944 arrangerades på NM en retrospektiv utställning som uppmärksammade S:s insatser som bokkonstnär. I samband därmed framhölls hans stora betydelse för sv bokhantverk och för de strävanden att skapa en nationell, sv bokstil som växte fram kring och efter sekelskiftet 1900.

Författare

Bengt Jansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (biografica, ms, korrespondens, ämnes-ordn handl:ar, tecknrar, klipp m m) i KB; enstaka brev till S i GUB. - Brev från S i KB, RA o UUB (bl a till T Virgin).

Tryckta arbeten

Illustrationer i bl a: F Vetterlund, I dagens stunder: taflor o toner, 1896, C Milreis, Zamyl i älfvornas land, 1901, A Strindberg: Sveriges natur, 1901, Ensam, 1903, Götiska rummen, 1904, Ordalek och småkonst, 1905, Historiska miniatyrer, 1-2, 1905, Svenska öden och äventyr, 1907, Ali Nouri [Bey], Nasreddin Khod-jas upptåg och skämt, turkiska sägner1902, H Gyl-lander, Sagor och fabler, 1905, Sagor af bröderna Grimm, 1905, B Hammer o A Wallgren, Andra läseboken, 20 uppl 1907-1920, A Helgesson, Vikingarnes sång... prisbelönt nationalsång för Bohuslän, 1908; typografi, vinjetter o a dekor till ett par hundra böcker se A S, typografi o bokkonst, grafik o måleri, Sthlm 1944 (Nationalmusei utställningskataloger nr 99): Bokkonst s 11-30; Exlibris s 31-33 o Affischer s 34; vidare Studier, fria teckningar... s 35-39, Porträtt s 40 f, Grafik s 42 f o Målningar s 44 f.

Tryckta arbeten: Idealet [dikt] (OoB, årg 5, 1896, Sthlm, s 156). - Maskros. Dikter. Sthlm 1900[-03]. 4:o. (100) s. [Faksimil av handskrivet ex.] - Djur. Bilderbok för snälla barn ... Med rim af Anna M. Roos. Sthlm 1904. (58) s.-BibliothecaSjögreniana. ^.Förteckning på böcker försedda med pärmexlibris, vapen, namnschiffer, namnstämplar o a yttre bokägare-beteckningar. Sthlm 1907. 31, 14 s, 22 pl-bl. (Tr som manuskr.) - En holländsk almanacka från 1776 med pärmstämplar. Sthlm 1907. 18 s, 2 pl-bl. [Sep ur Nor- disk boktryckarekonst s å.] - Om boktryckare- och förläggaremärken under 1400-talet. Några anteckningar. Sthlm 1908. 4:o. 63 s. - Förteckning å svenska bokägaremärken (exlibris), utställda vid Föreningens för bokhandtverk utställning i Nordiska museet januari-februari 1908. Sthlm 19[08-]09. 192 s. [S 1-50 även i tidigare tryck.] - Något om konstnärliga visitkort. Sthlm 1910. 22 s. [Sep ur Nord boktryckarekonst 1909.] - Om Papirmerker. Efter "Nordisk boktryckarekonst" (Norsk Tidsskrift for Papir- Cellulose- og Traemasseindustri, 1911, Oslo, n:o 3, s 24 f). - Något om äldre svenska bokförläggaremärken (Pro novitate, pars secunda, festskrift utg av Svenska bokhandelsmedhjälpare-föreningen Sthlm 1914, 4:o, s 256-275). - Bokägaremärken och bokband i Främmestads bibliotek (Ex Bibliotheca Frasmmestadiensi, festskrift tillägnad friherre Per Hierta ... d 25 okt 1914, Sthlm 1914, 4:o, s 65-69). -Monogrammisten M. Något om äldre tiders klichétillverkning (Fataburen, kulturhist tidskr, 1914, Sthlm 19[14-]15, s 73-104, (4) s faks). - Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken inklusive dedikations-och donadonsexlibris ... Saml o beskrivna ... med ett förord avj Rudbeck. Sthlm 1915.4:o. CLII, 352, (7) s, 24 pl-bl. - Kort berättelse om bok-tryckare-vapnets begynnelse och fortgång, enkannerligen uti landet Swe-rige, då åhr efter Chrisd börd, MCMXV, så väldeliga boktryckaren Carl Fr. Bernströms ingång i sitt åttionde decennium uti Stockholm firades. Framgifwen. Upsala 1915. 8 s. - Svenska exlibris. 1*. Topografiska exlibris förtecknade o utg. Sthlm 1915. 4:o. VII, 60 s. [Med inklistrade exempel.] - "Galejan", några plock ur Konstnärsklubbens rimmade protokoll, årsberättelser, hälsningar m. m. af desssekr 1908-1910,1911-1914. Sthlm 1915. 4:o. 55 s. [Anon.] - Vad jag minns av Strindberg. Några episoder upptecknade (Veckojournalen, årg 6, 1915, Sthlm, 4:o, s 722 f). - Bomärken (ibid, s 872). - Något om bokägaremärken (exlibris) (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg 5, 1916, Sthlm 19[16-] 17, s 75-78). - Ett par stilprov från Olof Rudbecks tid (Bibllografiska studier tillägnade friherre Johannes Rudbeck Sthlm 1917, 4:o, s 64-67). - Vandrande tryckare- och förläggaremärken (ibid, s 68—75). -J. O. Wallin som stadshygie-niker (Hela världen, 1917, Sthlm, s 1217-21). - Silhuetter, 1700-talets fotografier (ibid, s 1598-1611). - Vad spelkort använts till (ibid, 1918, s 355-365). - Bland bokvärldens jättar och pygméer (ibid, s 1071-78). -Vem har uppfunnit fallbilan? (ibid, s 1251-55). -Svenska boktryckareporträtt utg. 1*. Sthlm 1918. 27 s, 29 pl-bl. - Reformationen och boktryckarekonstens utveckling. En studie. Sthlm 1919. 4:o. 60 s, 1 pl-bl, 1 faks. - Bokreklam och bokutstyrsel i äldre tider (Saiso-nen, magasin för konst, nyheter o moder, årg 4,1919, Sthlm, 4:o, s 101-103). - Bokindustrimuseum [redogörelse, i referat] (Svenska boktryckareföreningens meddelanden, årg 24,1919, Sthlm, 4:o, s 43). - Svenske Exlibris (Exlibris Revuen, [Aarg 2,] 1919, Khvn, s 13-15).-Ur anteckningsboken. [Ser. 1:] Smärre boktryckerihistoriska bidrag. [Rubr.] Ser. 1-15, 2: 1-7. Sthlm 1907-20. 4:o. [2 ä 11 s; sep ur Nord boktryckarekonst 1907-17, 1918-20.] - Hantverkare-sig- naturer, ett gammalt bruk som bör återupplivas (Svenskt hantverk, utg ... med anledn av Hantverkets dag 1920, Sthlm 1920,4:o, s 31-35). -Ur anteckningsboken. 1*. Konst- o kulturhist anteckn. Sthlm 1921. 4:o. 65 s, 8 pl-bl. - Drottninggatan genom tiderna. Kulturhist anteckn. Upps ... 1923. 4:o. 197 s. - Boktryckerihistoriska anteckningar. En liten axplockning ur mina samlingar överräckt... d 3 mars 1923. Upps 1923. 4:o. 13 s. [Till Hugo Lagerström.] - KarlJohanstiden 1810-1844 samt tiden intill 1872 (Stockholmsbilder från fem århundraden 1523-1923, Upps 1923, fol, s 52-65). - Illustrationskonstens historia (Svend Dahls bibliotekshandbok ... utg av S E. Bring, bd 1, Upps ... 1924[-25], s 273-336; tills med A Marcus; från s 326, om Sverige, av S). - Stenskär-Strömsborg. Bidr till Strömsborgs bebyggelsehist (SSEÅ, 1926, Sthlm, s 33-100). - En okänd klocka på Storkyrkans torn (ibid, s 163-165). - En bröllopssång tillägnad boktryckaren Anund Olofsson o hans hustru, tr av Andreas Gutterwitz 1605. [Sthlm 1926.] 4;o. (2) s, 1 bl faks i fol. [Sep ur Nord boktryckarekonst 1926.] -Vänskapen, en sällsynt liten skrift tr i Stockholm 1782. [Rubr.] [Sthlm 1926.] 4;o. 4 s, 2 bl faks. - Ma-nuale Aboenses tryckort. [Rubr.] [Sthlm 1926.] 4:o. 6 s. — Bokomslag från äldre tider. Förlagsbro-schering med typografiskt bokdekor. [Rubr.] [Sthlm 1928.] 4:o. 13 s. [D;o 1928.] - Vårdtornet på Brunke-berg. Några bidr dll dess byggnadshist o vakttjänstgö-ringen därstädes (SSEÅ, 1928, s 7-56). - Utställning av skuggbilder, bildklipp och silhuetter, anordnad. Sthlm 1930. 83 s, (2) spl. [Även föret.] ([Omsl:] Lilje-valchs konsthall, Katalog n:o 89.) - Bondelyckan. Några kommentarer dll ett folktrycks historia (Svenska boktryckareföreningens medd, 36, 1931, s 41-45). - Två påtänkta, men aldrig fullbordade gravyrverk över Stockholm (SSEÅ, 1932, s 47-61). - Förebilden till tryckeriinteriören i Keysers (II) stilprov från 1691 funnen. [Rubr.] Sthlm 1934. 4:o. (4) s. [Sep ur Nord boktryckarekonst 1934.] - Ferdinand Tollin. Notarien, konstnären, uppfinnaren, teknikern. 1*. Sthlm 1935. 4:o. 7 s, 1 pl-bl. - Stockholms gamla väderkvarnar i bilder och modeller. Kort vägledning för besökare. Sthlm 1939. 15 s. (Stockholms stadsmuseum, tillfälliga utställningar.) - Något om Johan Fredrik Martins exlibris (Svenska exlibrisföreningens årsbok, 1941-42, Sthlm 1942, s 10-17). - Tvenne exlibris för greve Gustaf Piper (ibid, 1944, s 23-26). - Bidrag i: Nordisk revy för politik, sociala ämnen, konst o litteratur, 1895, o Varia, illustr månadsskr, 1898, Sthlm, Nordisk boktryckarekonst, 1904-05,1907-20, 1922, 1924, 1926-30, 1934-35, 1937-38, 1940-43, 1945, Sthlm, 4:o, Svensk exlibris-tidskrift, meddelanden för exlibrissamlare o bokvänner, årg 1-7, 1911-17, [rubr], Sthlm 1911-18, 4:o (även ansv utg), Meddelanden för bokvänner från aktiebolaget H. Klemmings antikvariat, 1917: 1, 3-5, 1918: 1-4, 1919: 1-4, Sthlm (d:o) ; vidare DN, 1912: 22/1, SvD, 1914: 12/4, 1915: 11/12, 1916: 29/1, 1917: 18/7, 1919: 4/1, Stockholms Dagblad, 1915: 28/3, 1916: 9/7, 10/12, 1917: 13 o 31/1, Aftonbladet, bl a 1915: 9/10, Aftontidningen, 1916: 15/10, NDA 1934: 3/5, alla Sthlm. Utgivit (redigerat): Kort berättelse om boktryckeriets begynnelse och fortgång i gemen och äfwen uti Sweri-ge, då åhr efter Christi börd, MDCCL, des tredje jubi-laeum ud Europa firades. Framgifwen af Carl Lengren Sthlm 1740. Sthlm 1917. 4:o. 35 s. [Enl efterskrift; festskrift till Erik Oldenburg.] - Stockholmsbilder från fem århundraden 1523-1923. Upps 1923. Fol. 79, 336 s. [Medred.] - Lindblads lexikon. Illustr uppslagsbok utg av S Rosén, E Hultén, , 1-2. Upps 1925 [-26], 1927[-28]. VIII s, 1664 sp, 2 pl-bl; 1664 sp. [Illustrationsred.] - Ett sällsynt ettblads-tryck. Gratulation tillägnat[!] boktryckaren Carl De-leen nyårsdagen 1826. [Rubr; förtitel: Till Hugo Lagerström ... avAS 3/3 1933.] U o o å. 4:o. (4) s, 1 faks i fol. [Även undert.]

Källor och litteratur

Källor o litt: E Asklund, Gammal stockholmare (Morgontidn 28jan 1951); C G Behrens, AS, exlibris-konstnär o exlibrisförf (Sv exlibrisförems årsb 1944); A Kumlien, Några decennier av en tidskr: randan-teckmar om typografi o utstyrsel (OoB 1942); dens, Bokkonstnären A S (Form, nr 6, 1944); H Lagerström, Strindbergiana (Yrkesskolans småskr rör bokhantverk, 5, 1917); dens, Sv bokhantverkares exlibris, märken o signeter (1943); B S Pettersson, A S som ex-libriskonstnär (Sv exlibrisförems årsb 1951); SKL; G Svensson, Förord (NM:s utställmkat nr 99, 1944); dens, A S o Strindberg (Biblis 1963-1964).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Arthur Sjögren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5987, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jansson), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5987
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Arthur Sjögren, urn:sbl:5987, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Jansson), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se