Meriter

Sjöstrand, Bengt Håkan Wilhelm, f 19 aug 1909 i Barnarp, Jönk, d 5 dec 1989 i Uppsala, Helga Tref. Föräldrar: kyrkoherden Johan (John) Jakob Benedikt S o Anna Ingeborg Söderbom. Studentex vid Jönköpings h a l 19 maj 28, inskr vid UU 10 sept 28, teol-fil ex 27 mars 29, TK 30 jan 32, FK 30 mars 35, FL 15 dec 37, disp 18 okt 41, doc i pedagogik 14 nov 41, FD 30 maj 42, allt vid UU, vik lär vid pedagogiska skolan i Uppsala vt 33, e o amanuens vid Psykolog lab där 16 juni 37–15 sept 40, timlär vid Arméns underofficersskola ht 39 o 41–43, speciallär i pedagogik vid Lärarhögsk i Sthlm 39–64, vid Lantbrukshögsk 25 okt 39–69, prof i pedagogik o pedagogisk psykologi vid UU 11 mars (tilltr 1 april) 49–76, led av dir för Prins Gustafs stiftelse 50, av styr för Statens psykologisk-pedagog inst 50–59, ordf i Sv psykologsamf 52–54, led av folkskolestyr (senare Centrala skolstyr) 53–68, av styr för kommunala flickskolan i Uppsala 56–58, ordf i bestyr för S:t Lukasstiftelsens Inst för själavård o psykisk rådgivn 58–78, i Fören för sv undervisn:hist 58–83, led av sektionen för psykologi o pedagogik vid Statens råd för samhällsforskn 59(tf 57)–63, av komm för kriminologisk behandl:forskn aug 69–nov 71. – LHVU 53 (v ordf 65–66, ordf 66–67), LVHAA64.

G 21 okt 1933 i Uppsala m handarbets-o skolkökslärarinnan Ester Kerstin Ulrika Malmström, f 7 febr 1908 i Jönköping, Västra förs, d 10 juli 1990 i Uppsala, Helga Tref, dtr till landskamreraren Filip Johannes Gottfried M o Anna Augusta Ulrika Östberg.

Biografi

Wilhelm S kom från en småländsk bonde- och prästsläkt. Fadern blev 1903 kyrkoherde i Barnarps församling utanför Jönköping. Modern avled då S endast var nio år gammal. I skaran på tolv barn var S den yngste, och de äldre syskonen fick i hemmet ansvara för det sista av hans elementära undervisning, varefter han kunde tentera in i fjärde klass vid Jönköpings högre allmänna läroverk. Där avlade S studentexamen och begav sig sedan till Uppsala för att studera till präst. Tack vare ovanlig flit och begåvning tog han raskt sina teologiska examina med goda betyg. 1932 var han teologie kandidat men för ung för att prästvigas. Han lämnade då den teologiska banan, men religiösa och kyrkliga frågor förblev centrala för honom som pedagog.

S inledde nu istället humanistiska studier. Han upplevde det själv som att han ville "konfrontera kristen människosyn med modern psykologi", och psykologin hörde vid denna tid hemma inom ämnet pedagogik. Hans fil kand-examen innehöll nordiska språk, litteraturhistoria (för Anton Blanck, bd 4) och pedagogik (för Rudolf Anderberg). Dessa ämnen kompletterades senare med teoretisk filosofi för den kontroversielle Anders Karitz (bd 20). S fortsatte studierna i pedagogik, avlade licentiatexamen 1937 och disputerade fyra år senare med ett omfångsrikt – drygt 600 sidor långt – lärdomsprov, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- och utvecklingshistoria i Sverige till år 1792 (1941), vilket genast ledde till docentur.

Redan tidigare hade S i bokform gett ut en särskild studie om kadettskolan i Karlskrona på 1700-talet. Övergången från teologin till den militära undervisningen kan tyckas märklig. Det är dock uppenbart att ämnet för doktorsavhandlingen var förelagt av S:s lärare Anderberg. Denne betraktades som ovanligt sträng med ett auktoritärt och formalistiskt sätt att leda sitt ämne. Han hade dessutom vid mitten av 1930-talet i sin forskning utarbetat anlagstest och antagningsprov för sv flottans räkning och därvid etablerat kontakter med historiskt intresserade officerare.

Pedagogikens historia var fram till 1950-talet ett centralt område inom ämnet pedagogik och i lärarutbildningen, men Anderberg var ingen tränad historiker. För S:s utveckling till mogen arkivforskare och pedagogikhistoriker spelade istället Johan Nordström (bd 27) en större roll. S deltog ibland i dennes seminarier utan att formellt tentera i det nya ämnet idé- och lärdomshistoria. En uppsats om ramismens historia i Sverige ventilerades för Nordström och publicerades 1940 i Lärdomshistoriska samfundets årsbok Lychnos. Uppsatsen modifierade bilden av konflikten mellan ramism (ett pedagogiskt alternativ till aristotelismen) och nyaristotelism i början av 1600-talet med exempel från Laurentius Paulinus Gothus' (bd 22) och Johan Skyttes pedagogiska idéer. Senare publicerade S även recensioner för Lychnos och i ett sent brev till Nordström betecknade han denne som sin verklige lärare. Det var då inte främst Nordströms stora lärdom S avsåg utan den stränga källkritik han i praktiskt bruk mötte på hans seminarier. Som pedagogikhistoriker kom S att stå i särklass i Sverige genom sin metodiska säkerhet, sin breda kompetens och sitt idémässiga engagemang.

Före S hade pedagogikhistoriker försummat yrkesskolorna och helt inriktat sig på folkskolornas och läroverkens problem. Ett bakomliggande syfte med hans egen avhandling var att ge en grund för komparationer mellan olika skolformer. S analyserade där den sv militärundervisningens organisation och dess beroende av sv och internationella idéer. Han konstaterade att den militära pedagogiken varit öppen för nya impulser och strävanden på ett helt annat sätt än de elementära skolorna och gymnasierna. Arbetet ger inte full rättvisa åt S:s förmåga som historiker – det har sin styrka som skolhistorisk undersökning – men med tiden kom S att som historiker främst ägna sig åt pedagogiska idéer, system och metoder.

Ytterligare en av S:s tidiga skrifter har ett historiskt ämne: Pedagogik och temperamentslära (1943) som skildrar hur de differentialpsykologiska idéerna om människans fyra temperament påverkade pedagogikens utformning från Hippokrates och Galenos fram till 1700-talet. Under antiken, liksom i vår egen tid, vägleddes undervisningen av psykologiska teorier. 1952 utgav S skriften Ett omdebatterat sexualproblem, som byggde på historisk forskning kring synen på onani. Hans sammanfattande syn på pedagogikens utveckling gavs därefter i en lärobok i fyra band, Pedagogikens historia (1954–65), som länge stod på kurslistor vid universiteten. Första bandet tecknade den allmänna utvecklingen från antiken till början av 1900-talet. I de följande banden behandlades den sv utvecklingen, och där kunde S i stor utsträckning bygga på egen och efter hand också sina lärjungars forskning. Då utrymmet för pedagogikhistoria även i det nu från psykologin avskilda ämnet pedagogik drastiskt började minskas, skrev S en sammanfattande lärobok, Pedagogiska grundproblem i historisk belysning (1968), där det historiska perspektivet kompletterades med ett systematiskt. Där gavs också utrymme för en diskussion av pedagogiska målsättning- ar och människouppfattningar, problem som S under 1970-talet bearbetade i ett projekt med inriktning på frihet och jämlikhet. Själv skrev han inom detta projekt en översikt på engelska över hur frågan uppfattats inom demokratidiskussionen från John Locke till Edmund Burke.

I slutet av 1950-talet försvann definitivt det tidigare kravet på meritering inom pedagogikens historia för sökande till professurer i pedagogik. I ett brev till John Landquist (bd 22) 1954 konstaterade S att "avhumaniseringen" av främst det historiska perspektivet inom pedagogiken i Gbg gått så långt "att vederbörande hänger sig själva, därest de framhärdar i att det är en förtjänst att ej ha skrivit pedagogikhistoria". S lade ner mycket arbete på att vidmakthålla pedagogikhistoriens ställning vid universiteten. Han verkade i 25 år som ordförande i Föreningen för sv undervisningshistoria och var även redaktör för dess årsbok. Åtskilliga av hans elever disputerade i pedagogikhistoriska ämnen, men ingen av dessa historiskt inriktade elever blev senare professorer.

Då S 1945 själv sökte professuren i psykologi och pedagogik, vilken var ledig efter Landquist, placerades han i andra förslagsrummet. Av de sakkunniga satte hans egen professor, Anderberg, honom främst men det var en stor motgång för S att han inkompetensförklarades av Landquist, som S själv såg som humanisten bland de sakkunniga och den som borde ha haft störst förståelse för hans forskning. Landquist grundade sin negativa bedömning på vad han såg som svag meritering i professurens empirisk-psykologiska delar.

S såg sig dock inte själv som en specialiserad pedagogikhistoriker. Han hade redan före disputationen börjat meritera sig även som psykolog. Detta var naturligt eftersom Anderberg var expert inom testpsykologin. En tidig undersökning, Individual- eller grupptestning? (1945), prövade värdet av en gruppskala utvecklad av Siver Hallgren vid lundainstitutionen. Skriften kom därför att uppfattas som polemisk vid professorskonkurrensen och verkade som bränsle i motsättningen inom ämnet mellan Anderberg och Landquist – Uppsala och Lund. Ett annat tidigt arbete behandlade ett klassiskt pedagogiskt problem rörande värdet av den formella bildningen och medövningen.

Då professurerna i slutet av 1940-talet började delas upp i psykologi respektive pedagogik och pedagogisk psykologi kallades S 1949 utan ansökan till den senare i Uppsala, medan Anderberg stannade kvar som professor i psykologi. S kom att verka på sin professur fram till 1976.

S:s tid som professor sammanföll till stora delar med de stora skolreformernas tid. Han blev allmänt känd genom sin kritiska hållning till den modell för en enhetsskola som socialdemokratiska skolpolitiker lanserade med stöd från beteendevetenskapliga forskare, främst i Sthlm och Gbg (John Elmgren, Torsten Husen, Kjell Härnqvist). S uttryckte sin uppfattning i nära 300 artiklar och recensioner, de flesta understreckare i SvD. Dessa bidrag till diskussionen om den nya skolan och rörande uppfostringsfrågor var temperamentsfulla men ofta också insiktsfulla. Hans artiklar och andra inlägg angående skolans reformering kom att samlas i en rad debattböcker. I början av 1960-talet tog S initiativet till den s k Växjöundersökningen, ett fältexperiment gällande skolans högstadium som genomfördes av två av hans licentiander. Undersökningen var viktig eftersom den kunde fylla en lucka i tidigare forskning, relevant för skolreformen. Resultaten presenterade S i Skolan och demokratin (1966), men studien fick inte den betydelse S hoppats på, främst på grund av metodologiska brister.

Mycket snart stod det klart för S att han bland akademiska pedagoger stod isolerad. Ändå var det ofta endast strängare krav på vetenskapliga argument och verifiering av försöksverksamheten han förde fram, kopplade till ett historiskt perspektiv på utbildningsfrågan. S förbigicks ofta vad gällde både kommittéuppdrag och forskningsanslag, och "känslan av att inte vara uppskattad efter full förtjänst bidrog nog efter hand till åtskilliga utmanande formuleringar och överslag i argumentationen, som ytterligare ökade polariseringen" (Dahllöf, s 37). Inte minst blev polemiken hård mellan S och Torsten Husen, den förste professorn i pedagogik vid Lärarhögskolan i Sthlm. Här kunde tonen från S:s sida i stridens hetta ofta bli mycket frän. Han läste gärna in konspirationer och politisk manipulering i sina motståndares agerande, medan han såg sig själv som företrädare för vetenskapen och objektiviteten. Det var inte lätt att föra en offentlig debatt med S – han var både väl påläst och snar att använda tillspetsade formuleringar.

Under sin tid som pedagogikprofessor engagerade sig S starkt för praktisk-psykologiska frågor. Det gällde inte minst organiseringen av den nya psykologutbildningen, vilken delades upp mellan de psykologiska och pedagogiska institutionerna. I Neuros och pedagogisk prognos (1949) diskuterade han frågan om neurotiska symtom och personlighetsutveckling. Längre fram engagerade han sig i behandlingsforskning och kriminalvårdsproblem. S verkade under lång tid också inom S:t Lukasstiftelsen, bl a som ordförande i styrelsen för Institutet för själavård och psykisk rådgivning. Han blev där genom sin kristen-humanistiska människosyn viktig för stiftelsens psykoterapiutbildning.

I likhet med kollegan Arne Trankell i Sthlm ansåg S att hans ämne innehöll betydligt mer än enbart skolforskning och uppfostringsfrågor; det innefattade också klinisk psykologi och personlighetspsykologi. I andra frågor kunde dock S och Trankell inte enas. Det var hos S som Ingmar Dureman, sedermera professor i tillämpad psykologi, disputerade, och S kom senare också att ta sig an flera okonventionella forskare som hade svårt att finna sig till rätta inom universitetsforskningen. Han var t ex examinator för psykoanalytikern Ola Anderssons sedermera internationellt uppmärksammade avhandling om Freuds tidiga idéer. S gick också emot strömmen genom den uppmärksammade polemik han under åtskilliga år förde mot bl a nordisten Ture Johannisson till stöd för förre biskopen Dick Helander rörande de anonyma brev som den senare påstods ha skrivit i samband med biskopsvalet i Strängnäs 1952. Under sina sista år sammanfattade S sin kampanj, inledd redan 1954, i Helander-affären - ett språkligt-kyrkligt justitiemord (1987). I slutet av 1960-talet inleddes genomgripande förändringar i demokratisk riktning även av universiteten, inom både institutioner och fakulteter. S fann sig utifrån sin värdekonservativa uppfattning inte väl till rätta med denna nya ordning. De sista åren i tjänsten blev fyllda av bitterhet över uteblivet erkännande från kolleger och studenter. Efter pensioneringen fick han dock möjlighet att ägna sig åt andra saker än forskning och undervisning. Han fick tid för sin familj och för släktgården Heda i Småland.

Med tanke på pedagogikens utveckling som akademisk disciplin var S:s insats betydelsefull. Han var en lärd pedagog och en briljant skribent. Som skolforskare arbetade han med stor energi och breda humanistiska kunskaper för idéer han ansåg väsentliga. Idéerna byggde emellertid på värderingar som inte delades av de nya generationerna forskare och politiker.

Författare

Ingemar Nilsson

Arkivuppgifter

Brev från S i KB (bl a till J Landquist) o i UUB (bl a till J Nordström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Spegeln. Dikter av Bengt Benedicti. Sdilm 1934. 80 s. [Pseud; till stor del citat.] - Kadettskolan i Karlskrona 1756-1792. Karlskrona 1937. 218 s. (Bidrag till den militära undervisningens historia i Sverige.) - Undersökningar rörande den musikaliska begåvningen (Svensk ddskrift för musikforskning, årg 21, 1939, Sthlm, s 68-100). -Till den svenska gymnastikens förhistoria (Tidskrift i gymnastik, [omsl:] årg 66, 1939, Sthlm, s 125-133). - Till ramismens historia i Sverige. Några anmärkningar (Lychnos, 1940, Upps, 4:o, s 200-235). - Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- och utvecklingshistoria i Sverige till år 1792. Akad avh ... Uppsala. Upps 1941. LVI, 606 s. [Även:] ... LVI, 608 s. (UUÅ, 1941: 6.) - Navigations- och artilleriskolorna i Karlskrona till slutet av 1700-talet. Några anm (Tidskrift i sjöväsendet, årg 104, 1941, Karlskrona, s 655-662). - Pedagogik och temperamentslära. En pedagogisk-psykologisk historik fram till mitten av 1700-talet. [Sthlm, tr] Gbg 1943. 163 s. (Pedagogiska skrifter utg av Sveriges allmänna folkskollärarförenings litteratursällskap, h 181-182.) - Några notiser om undervisningsverket vid fortifikationen på 1730- och 1740-talen (Tidskrift i fortifikation, årg 66, 1943, Sthlm, s 87-106). - Generalkvartermästare C. M. Stuart och Karl XII:s militärteoretiska utbildning. Ett par bidr till Karl XII:s per-sonhist (ibid, 67, 1944, s 47-63). - Diktaturpedagogi-ken i teori och praktik: Den pedagogiska utvecklingen i SSSR. Uppfostran och undervisning i Tyskland efter 1933. Skolförhållandena i Mussolinis Italien. Den japanska statspedagogiken. Har "den nya skolan" något att lära av diktaturpedagogiken? Trelleborg 1944. 44 s. [Artikelserie ur Folkskollärarnas tidn s ä.] - Barndomsintryckens betydelse vid litteraturläsning (BLM, årg 13, 1944, Sthlm, 4:o, s 27-31). - Den formella bildningens och medövningens (den allmänna formella bildningens) problem. 1-2. Upps 1945. (UUÅ 1945: 1 o 11.) 1. En kortfattad historisk översikt. 69 s. 2. En kritisk granskning och några experimentella bidrag. 210 s. - Individual- eller grupptestning? Sthlm 1945. 71 s. - Den fyraåriga och den fem-åriga realskolans effektivitet (Samtid och framtid, årg 2, 1945, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, s 140-143). -Folkundervisningssträvandena vid 1760-62 års riksdag (Festskrift tillägnad B. Rud. Hall [Sthlm, tr] Nässjö 1946, s 341-368). - Uthållighet och framgång i skolan. Upps 1948. 76 s. (UUÅ, 1948: 8.) - Intravaria-biliteten i en mental funktion med särskild hänsyn till periodicitetsproblemet (Studia psychologica et pae-dagogica, [Ser 1,] 2. Studier i människokunskap, [G Smith, red,] Lund 1948, s 153-205). - Utvecklingspsykologi ([G Boalt m fl,] Problem i den moderna psykologien, red: C. E. Sjöstedt, Sthlm 1948, s 105-125). -Det militära undervisningsväsendet (Svenska armén genom tiderna, red: R Sjöberg, Malmö 1949, 4:o, s 175-189). - Neuros och pedagogisk prognos. En metodologisk studie. Upps 1949. 121 s. - Ett omdebatterat sexualproblem. Onanien i historisk-kritisk belysning. Sthlm 1952. 165 s. - Om frihet och tvång vid uppfostran (Skolans kris: 10 inlägg i en aktuell debatt. Under red av Lorentz Larson o K-E Näsmark, Sthlm 1952, s 74-87). - Inledning (C. E. Sjöstedt o W S, Skola och undervisning i Sverige och andra länder Sthlm 1952, s 13-19, 2. omarb uppl 1959, 3. d:o 1962, s 13-23, 4. d:o 1965, [ny tr] 1967, 5. d:o 1969. - Agronomernas pedagogiska utbildning (Ultunesaren, organ för Lantbrukshögskolans studentkår, årg 15, 1953, Upps, Vintern, s 3-6). - Skolreformen i stöpsle-ven. Svensk skolpolitik i vetenskaplig belysning. Ett diskussionsinlägg. Sthlm 1954. 174 s. - Soltorpet. Bredvidläsebok för tyst läsning. Andra skolåret. Med arbetsuppg av Mary Carlson. Sthlm 1954. 4:o. (24) bl [17 nr, vardera (2) eller (4) s] i konvolut. [Ny uppl] 1959. (24) bl. - Funktionsfluktuationer och funktionssamband (Meddelanden från Statens psykolo-gisk-pedagogiska institut, 1952-1953, Sthlm 1954, s 17-27). - Uthållighet och skolframgång - en follow--up-undersökning (Tredje nordiska psykologmötet i Helsingfors 1953, Förhandlingar Hfors 1954, s 151-159). - Några fakta om onanien hos universitets-och högskolestuderande (Populär tidskrift för psykologi och sexualkunskap, årg 5,1954, Sthlm, s 3-15). -Pedagogikens historia. 1-3. [Lund, tr] Malmö 8c Lund 1954-65.1. Från antiken till första världskriget. Malmö 1954. 328 s. [2.-3. uppl] 1956, 1960. 4. uppl 1964. [2. tr] 1966. 2. Sverige och de nordiska grannländerna till början av 1700-talet. Malmö 1958. 356 s. 2. uppl Lund 1965. 3: 1. Sverige och de nordiska grannländerna under frihetstiden och gustavianska tiden. Malmö 1961. 308 s. 3: 2. Utvecklingen i Sverige under tiden 1809-1920. Lund 1965. 453 s. - Språkjämförelse och sannolikhetsberäkning. [Rubr.] Malmö [omsl] (tr Lund) 1955. 7 s. [Ur tidn Upsala 11/12 1954; även:] Sthlm 1955 [utg 1958].-Trygghet och gudsupplevelse (Vår lösen, årg 46, 1955, Sthlm, [omsl,] 4:o, s 348-354). - Enhetsskolan och försöksverksamheten (Seminaristen, utg av Seminariernas elevförb, årg 4,1955/56, Karlstad, nr 3, s 4-7, 24-28). - Svensk enhetsskola som pedagogiskt experiment (Skola och hem, tidskr utg av Finlands sv läroverksför-en, årg 18, 1955, Hfors [omsl], nr 4, s 6-11, o 19, 1956, nr 1, s 5-9). - Adlig uppfostran / Formell bildning / Onani / Pedagogikundervisning / Straff och belöning (Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok, 2. omarb o utvidg uppl, bd 1-3, Sthlm 1956, s 6 f, 382-384, 998-1000, 1015-1019, 1397-1400; sign W. S-d / W. Sd). - The teaching of education in Sweden's universities (Scienua paedagogica, p 2, 1956, Gent, s 76-79). — Skolreformen och begåvningarna (Saco-tidningen, årg 3, 1956, Sthlm, s 52-57). -Jämförelsetän-kandet i skoldebatten (Medborgaren, årg 42, 1956, Sthlm, fol, nr 9, s 12). - Debat om svenske enhedssko-lefors0g (Dansk paedagogisk tidsskrift, årg 4, 1956, Khvn, s 297-304). - Ungdomens fostran till ansvar på arbetsplatsen (Meddelande från Saia [Socialarbetare inom industri och affärsvärld], 1956, Sthlm, 4:o, n:r 3, s 4-8). - [Samarbejdet mellem psykologi og paedago-gik] (Fjerde nordiske psykologmöde i K0benhavn 1956, Beretning, Khvn 1957, s 69-72). - Interest and attitude - an attempt at a new orientation (Acta psy-chologica, vol 14, 1958, Amsterdam, s 401-412; även Nordisk psykologi, årg 10, 1958, Khvn, s 233-244). -Mognande och differentiering (Q] Elmgren, [T] Husen, [A] Trankell o S, Skolan och differentieringen: Fyra professorer har ordet, Sthlm 1959, s 101-139). -Descriptive and experimental methods in educational research (Bijdragen tot de pedagogiek, nr 4. Naar een verantwoorde opvoeding, Album prof. J. E. Verhey-den, Gent 1959, 4:o, s 155-161). - Försök i skolan -möjligheter och begränsning (Prismet, tidsskrift for skole og heim, årg 10, 1959, Oslo, s 1-9). - För och mot den nya skolan. Sthlm 1960. 220 s. - Talarens och debattörens ABC. Sthlm 1960. 53 s. - Med sikte på framtiden (Föreningen för svensk undervisningshistoria 40 år 1920/1960 [omsl], [Sthlm, tr] Lund 1960, s 13 f). - Tio års försöksverksamhet (Svensk skolledar-tidning, årg 19,1960, Sthlm, 4:o, s 14-17). -Some experimental contributions to illustrate the delimiting of interest and attitude as psychological phenomena (Acta psychologica, 17,1960, s 309-325). - Skolbered-ningen och differentieringsfrågan. Sthlm 1961. 121 s. -Johan Amos Comenius - ett pedagogiskt geni (Barn i hem - skola - samhälle, årg. 15, 1961, Sthlm, nr 3, s 10-13). - Vad betyder klassens storlek? (Lärartidning-en, årg 5, 1961, Sthlm, nr 11, s 26 f). - [Personlighet, bildning, samhälle, till frågan om uppfostringsmål och bildningsideal,] 2. Demokratiens grundproblem (Årsbok för kristen humanism, årg 23, 1961, Lund, s 87-90). - Standardprovfrågan med särskild anknytning till tyska och engelska från sjunde skolåret (Riksföreningen för lärarna i moderna språk, 1960, [omsl:] Bromma [1962,] s 67-80). - Blir det "skol-fred" eller inte? (Anno, Förlagshuset Nordens årska-lender, 3, 1961, Malmö 1962, s 246-255). - Idee, Gestalt und Aufgabe der Universitäten in den nordi-schen Ländern (Bildung Kultur Existenz, Bd 1. Univer- sität und möderne Welt, ein internationales Sym-posion, Hrsg v R Schwarz, Berlin 1962, s 327-341). -Förord (N Tenow, De anonyma breven i Helandermålet, en kritisk granskning av brevmaterialet, Sthlm 1963, s 7 f). - Neue pädagogische Forschung in Schweden (Veröffentlichungen der Hochschule fur internationale pädagogische Forschung, 3. Das Bild-ungswesen als Gegenstand der Forschung, hrsg v E Lemberg, Heidelberg 1963, s 233-252). - Vanart och uppfostran (Kommunal skoltidning, årg 32, 1963, Gävle, s 296-299). - [Betydande böcker 1918-1963 (enkätsvar)] (Horisont, årg 10, 1963, Vasa, nr 3, [omsl,] s 8 f). - [Nordens psykologer talar om sin pågående forskning:] Sverige, Institutionen för pedagogik, Uppsala universitet (Nordisk psykologi, 15,1963, s 93-97). - På vilken grund står psykiatrien? (Svenska läkartidningen, 60,1963, Sthlm, s 3377-91). - Psykiatri och psykologi (ibid, 61, 1964, s 394-397). - Den svårbegriplige Herbart (Kasvatusopillinen aikakaus-kirja, Acta paedagogica Fennica, 101,1964, [Hfors,] s 86-96). - Behöver universitetsundervisningen förändras? (Finsk tidskrift, T. 175/176, Åbo 1964, s 147-156). - Skolan och demokratin. Ett experimentellt bidrag dll differenderingsfrågan. Malmö 1966. 109 s. -Esaias Tegnérs uppfattning om läroverkens och folkskolans bildningsmål. [Sthlm 1966.] 30 s. ([G] Cavo-nius, [A] Wiberg o S, Esaias Tegnérs och Erik Gustaf Geijers inställning till folkskola och folkupplysning. Sthlm 1966 [: 2].) - [Autocracy and democracy av R. White och R. Lippitt (New York 1960)] (Horisonts småskrifter, nr 7. Betydande böcker från vår egen tid: 72 bokläsare presenterar var sin bok. Red.: H Järv, Vasa 1966, 4:o, s 86). - Education as an academic discip-line. Upps 1967. 41 s. (Acta Universitatis Upsallensis, Skrifter rörande Uppsala Universitet, C. Organisation och historia 12.) - Inbjudning till filosofie doktors-promodonen inom samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet onsdagen den 31 maj 1967 av promotor (ibid, B. Inbjudningar, 22, Upps 1967, s 47-51). - Elevgrupperingens problem. Alfred Yates (ed.): Grouping in education ... 1966 ... [rec] (Nordisk psykologi, 19,1967, s 275-279). - School achieve-ment and development of personality. Some results of a Swedish homogenizing experiment (Pasdagogica Europaea, vol /T/Bd 3,1967, Amsterdam s 1-24). -Recent trends and developments in primary and se-condary education in Scandinavia (International review of education, vol 13, 1967, 's Gravenhage, s 180-194). - Pedagogiska grundproblem i historisk belysning. Lund 1968. 303 s. [2.-3. tr] 1969,1970. -Äldre tiders officersutbildning (Militärlitteraturförening-en, 248. Försvarets högskolor 1818-1968, under red av W Lundqvist, [Sthlm, tr] Kristianstad 1968, s 13-28). - Skola och universitet (Den svenska historien, 7. Gustavianska tiden 1772-1809, Sthlm 1968, 4:o, s 296-301). - Skola, universitet och vetenskaper (ibid, 8. Karl Johansdden och den borgerliga liberalismen 1809-1865, 1968, s 254-261, o 9. Industri och folkrörelser 1866-1920,1968, s 234-243). - Att bevisa föränderlighet (Acta Universitatis Uppsaliensis, Skrifter rörande Uppsala univ, C. Organisation och historia, 17. Universitetet och forskningen, studier tillägnade Torgny Segerstedt, Upps 1968, s 289-299). - Pedagogiska målsättningar. 1-2 (Impuls, årg 2, 1968, Sthlm, nr 6, s 16-22, o 7, s 17-22). - Pedagogisk forskning på humanistisk grund (20 års samhällsforskning... Red.-kommitté; A Attman Sthlm 1969, s 271-278; Övers i ngt förk utg: Social science research in Sweden, Edi-torial board: A Attman Sthlm 1972 (tr 1973), s 240-249: Educational research based on the Huma-nistics). - Brott - orsak eller verkan? (Tidskrift för kriminalvård, årg 24,1969, Södertälje, n:r 2, s 1-4). - Replik till Gahrton (ibid, nr 4, s 10 f). - Personlighetsutveckling mot psykodynamisk-mlärningspsykologisk bakgrund (Nordisk psykologi, 6, 1969, s 341-351 [i Personlighetspsykologi i teori och tillämpning, redj Wirstad]). - Frihet och jämlikhet. Två grundbegrepp inom 60-talets svenska pedagogik. [Sthlm, tr] Upps 1970. 132 s. [Övers:] Libertå e uguaglianza nelPedu-cazione svedese contemporanea [trad e introd] å cu-ra di G Eutizi. Roma 1974. 246 s. (Educazione compa-rata e pedagogie 7.) - Introduktionskurs till pedagogiken: forskningen om edukationsprocessen. Sthlm 1970. 90 s. [2. tr] 1970. 2. uppl 1972. 92 s. [Ny tr] 1975. 95 s. Övers: Introduktion till peedagogikken, [Khvn] 1972, 79 s, 2. oplag 1974; Johdatusta kasvatus-tieteeseen, Hfors 1971, [2.-3. uppl] 1972,1976,4. pai-nos 1978, 76 s. - John Locke om den edukativa processens betydelse för det mänskliga samhället [Upps 1970 (duplic).] 4:o. 34 bl. - Sweden (Perspectives on world education, ed by Carlton E. Beck, [Dubuques, Iowa,] 1970,4:o, s 99-112). - [Om jag skulle skriva en barnbok (enkätsvar)] (Barn och kultur, årg 16, 1970, Lund, 4:o, s 12). - Kring den amerikanska oavhängighetsförklaringen 1776 som ett dokument om frihet och jämlikhet. [Upps 1971 (duplic).] 4:o. 49 bl. (Rapport - Institutionen för pedagogik, UU [7]; Från forskningsprojektet Frihet och jämlikhet som grundbegrepp inom västerländsk demokrati (FOJ), nr 4.) -Rousseau och Helvétius -två motsatser i debatten om frihet och jämlikhet inom fransk förrevolutionär pedagogik, 1-2. [Upps 1971 (duplic).] 4:o. 36, 34 bl. (Ibid [9-10]; d:o, 6-7.) -Människans och medborgarens rättigheter 1789. [Upps 1971 (duplic).] 4:o. 72 bl. (Ibid [13]; ibid, 10.) - Frihet och jämlikhet enligt personlighetsprincipen hos Fridtjuv Berg. [Upps 1971 (duplic).] 4:o. 42 bl. (Ibid 21; d:o, 12.) - Politiskt övertramp - ett pedagogiskt exempel (ULF, organ för Universitetslärarförbundet, årg 9, 1971, Sthlm, nr 5, s 22-24). -Was kann die geschichdiche Erziehungswissenschaft erreichen? (Pädagogische Rundschau, Jahrg 25, 1971, Ratingen, s 179-189). - Den paedagogiske forskning og dens an-vendelse (Paedagogik, årg 1, 1971, Khvn, nr 3, s 42-62). - Källkritiska problem inom pedagogisk och historisk forskning. Lund 1972. 92 s. 2. tr 1973. - Säkerhetspolitik och futurologi (Vårt försvar, 1972, Sthlm, s 188-192). - Gösta Ekman [minnesord] (VHAAÅ, 1972, Sthlm, s 83-86). - Vad vet vi i dag om det s k kriminella beteendets uppkomst? (Tidskr för kriminalvård, 27,1972, nr 2, s 2-28). - Det kriminella beteendet. Några kommentarer (ibid, nr 3, s 7 f). - Frihets-och jämlikhetsproblemet inom fransk revolutionspedagogik. [Upps 1972 (duplic).] 4:o. 83 bl. (Institutio- nen för pedagogik ... Rapport nr 23; Forskningsprojektet ... 13.) - Adam Smith om möjligheten att förena moral och självförverkligande [Upps 1972 (dup-lic).] 4:o. 42 bl. (Ibid 30; d:o 17.) - Frihet och jämlikhet hos Thomas Paine contra Edmund Burke. Upps 1973 [duplic]. 75 bl. (Ibid 35; d:o 18.) -Freedom and equality as fundamental educational principles in Western democracy, from John Locke to Edmund Burke. Sthlm 1973. 409 s. (ASU, årg 53,1973, vol 129; även: ... Malmö 1973. (Studia scientiae paedagogicae Upsaliensia no 12.) - Vårt pedagogiska förflutna och kulturens fortbestånd (Pedagogisk periferi -noen sentrale problemer, [tilegnet Hans-J0rgen Dokka ...,] Oslo 1973, s 11-19). - Bibliotekstjänst inför NO (Författaren, organ för Sveriges författarförb, 1973, Sthlm, nr 5, s 18 f). - "Den döende skole" som et komparativt problem (Paedagogiske problemer i komparativ belysning, en artikelsaml i anledn af prof ... K. Grue-S0rensens 70 års födselsdag, Khvn 1974, s 111-134). - Vetenskaplig pedagogik och skolpolitiskt önsketänkande (Skola & hem, 36, 1974, nr 1/2, [omsl:] Hyllningsskrift tillägnad Karl Bruhn, s 48-55). - Om nödvändigheten av ett historiskt-pedagogiskt perspektiv på skolan (Bakläxa - en kritisk genomgång av socialdemokratiskt utbildningsväsende, [utg: S Lyxell,] [Mullsjö, tr] Kalmar 1975, s 59-62; ur SvD 4/2 s å). - Varför har skolans mål förändrats på en generation? (Skolen og samfunnet, en pedagogisk essay-saml [tilegnet prof Sigurd N0rsteb0 ...] Oslo 1975, s 53-65). - Pedagogik - vetenskap eller politiskt önsketänkande? Malmö 1976.127 s. - Education as a huma-nistic discipline at the University of Upsala (Acta Uni-versitatis Upsaliensis, Uppsala university 500 years, 5. Faculty of arts atUpps 1976, s 35-43; tills med T Nordin; även d:o, 7. Faculty of social science, 1976, s 87-95). - Vad har hänt med den pedagogiska forskningen i Sverige under de senaste 50 åren? (Pedago-gikkens sokelys, festskrift til professor Johs. Sandven red av H Dahl, A Lysne og P Rand Oslo 1979, s 31-40). - Helander-affären - ett språkligt-kyrkligtjusti-tiemord. Ett kapitel ur en tilltänkt självbiografi. Sthlm 1987. 160 s. - Duplicerade provhäften: Uppsala-prov [testhäften med instruktioner i div ämnen för klass 4 o 6 i folkskolan], Sthlm 1956-57 (anon, tills med medarb vid Institutionen för pedagogik), (169) s, Studies in connection with the "Uppsala tests", 1-2, Upps 1957, 9, 8 bl (tills med R Adrell o B Ramund resp U Hörberg, Report from the Institution of education Uppsala university, nr 3, 5), Experiments with a pro-jective test, Upps 1957, 8 bl (tills med G Clevström, ibid, 7), Some experimental contributions to illustrate the limiting of interest and attitude as psychological phenomena, Upps 1959, 19 bl (ibid, 14), enl uppg även: Rapport rörande klientelundersökning inom norra och södra räjongen hösten 1967, 1968, 20 s (Handlingar från Fångvårdens byggnadskommittés konferens i Södertälje juni 1968), Att studera pedagogik, kompendium, 1969, 55 s, o Källkritiska problem inom den pedagogiska forskningen, [Upps 1971 (duplic) ], 4:o, 54 s, Försöksverksamhet med psykoterapi vid Länsarbetsnämnden (LAN) i Uppsala, Upps ... 1972, 46 s (tills med B Ekerstam m fl, Institutet för psykologisk-pedagogisk konsultverksamhet AB, Forskningsrapport 1972: 2), liksom duplic sakkunnigutlåtanden om:... professur med undervisnings- o examinationsskyldighet i pedagogik vid Stockholms högskola 1952, u o o å, 69 bl (Utlåtanden av sakkunniga för tillsättning av Olof Eneroths professur [Sthlm 1952,] 4:o [: 3]), professuren i psykologi vid Uppsala univ 1956, Upps 1956,49 s, professorsämbetet i pedagogisk psykologi vid Lunds univ (Sakkunnigutlåtanden Lund 1956, s 123-180), professuren i pedagogik och pedagogisk psykologi vid Stockholms högskola, Sthlm 1957, 47 s, docenturen i pedagogik, särskilt utvecklingspsykologi, vid Norges lärarhögskola i Trondheim, 1958, docenturen i pedagogik och didak-tik vid Åbo akademi, 1963, professuren i pedagogik vid Åbo akademi, 1967, ny professur i pedagogik vid Oslo univ, 1969, professur i praktisk pedagogik vid universitetet i Trondheim, 1970, biträdande professor i lantbrukets informationslära vid Lantbrukshögskolan, 1970; bidr även i: Svensk lärartidning, 1938, 1945-46, Sthlm, 4:o, forts: Folkskolan - Sv lärartidn, 1948, Gbg, 4:o, o Folkskolan, 1957-58, 1960-61, Sthlm, Pedagogisk tidskrift, 1942-43, 1945, 1947, 1962-64, 1967, 1970-71, Upps & Sthlm (medl av re-daktionskomm 1961-71), Tidning för Sveriges läroverk, 1944, forts: Tidskrift för .... 1961-62, Sthlm, 4:o, o Skolvärlden, 1966, 1969, 1971, Upps, Folkskollärarnas tidning, 1944-45,1950,1952-56, Sthlm, 4:o, Skola och samhälle, 1944, 1946, 1948, 1953, 1955, 1959-61, Sthlm, Pedagogisk debatt, 1954-55, 1957, 1959, 1962, Lund, Pedagogisk forskning, 1956, 1958-60, 1965-66, Oslo, Svensk tidskrift, 1959-60, 1963, 1966, Sthlm, o recensioner i: Lychnos, 1938-1946/47, tr 1938-47, Sv läkarddn, 1956, Paeda-gogica historica, international journal of the history of education, vol 3,1963, o 11,1972, Gent, International review of education, 1966; vidare: S-T / Stockholms dagblad, 1935: 11/3, DN, 1937: 20 o 31/8, 1961: 18/5, UNT, 1944: 27/5, 1/7, 6/10, 7/12, 1946: 9 o 18/2, 10/10, 1947: 3/4, 1959: 28/5, 1962: 5/2, 1975: 28/2, 1977: 10/2, 16/6, 12/12, 1978: 14/3, 1979: 8 o 21/5,13/6, 23/7, 24/10,21/12,1980: 23/1, 12/6, 1/8, 1981: 21/1, 4/2, 25/8, 9 o 23/9, 14/12, 1982: 7/1 19/2, 2 o 17/11, 2/12, 1983: 22/2, 1, 10 o 29/3, 10/3, 12/10, 1984: 5 o 13/1, 20 o 28/2, 6 o 25/6, 17/9, 1985: 6/3, 31/10, 13/11, 1986: 23/6, SvD, 1950-1980 (ca 200 st), Upsala, 1952: 8/8, 1954: 11/12, 1956: 14/2, S-T 1955: 1/3, 1956: 16/6, 1958: 29/12,1959: 22/10,1963: 21/11, SDS, 1960-1971 (50 st), Göteborgs-Posten, 1961: 24-25/5, Enköpings-Posten, 1973:1 o 10/3, Västerviks-Tidningen, 1978: 3,4 o 10/1, 1979: 18/5, 1980: 10/7, Smålandsposten, Växjö, 1979: 2/6, 1980: 3/1, 1981: 11/2, 1983: 15/3, 30/5, 7 o 14/7, Kronobergaren, Växjö, 1984: 4/1; jfr bibliografi i Individualism och samhörighet, en vänbok dll W S, Lund 1977, s 281-296.

Utgivit: Skola och undervisning i Sverige och andra länder. En jämförande översikt. Sthlm 1952. 351 s. (Tills med C. E. Sjöstedt.) 2. omarb uppl 1959. 366 s. 3. d:o 1962. 398 s. 4. d:o 1965. 420 s. [Ny tr] 1967 med Tillägg ... 1972. 52 s. 5. d:o 1969. 401 s.

Källor och litteratur

Källor o litt. ED:s konseljakter 11 mars 1949, RA.

L Carlsson, För livet o skolan (SvD 9 april 1978); U Dahllöf, W S (VHAAÅ 1990); En stridbar samhällsdebattör (SvD 15 dec 1989); T Husen, En obotlig akademiker: en professors memoarer (1981); dens, Skolreformerna o forskmen: psykologisk pedagogik under pionjäråren (1988); T Nordin, Växelundervisn:ens allm utveckl o dess utformn i Sverige till omkr 1839 (1973); W S 60 år (SvD 18 aug 1969); W S har avlidit (DN 20 dec 1989).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B H Wilhelm Sjöstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5999, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5999
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B H Wilhelm Sjöstrand, urn:sbl:5999, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2024-04-19.