Skarstedt, släkt



Band 32 (2003-2006), sida 420.

Biografi

Skarstedt, släkt härstammande från Skara. Den förste medlemmen med namnet S var Adolph S (1722–85), möjligen sprungen ur en besutten bondefamilj i trakten, inspektor vid kronoegendomen Götala i Skara landsförsamling, därefter vid godset Östanå i Roslags-Kulla, Sth. En av hans söner var Johan S (ca 1748-1808), handelsman i Vänersborg och senare i Uddevalla. Sonson till denne var teologen Carl Wilhelm S (S 1).

Äldste son till S 1 var Ernst Teofil S (1857–1929), född i Solberga, Älvsb, och död i Seattle, USA. Efter mogenhetsexamen 1877 och några månaders studier vid KTH i Sthlm emigrerade Ernst S 1878 till Amerika. Beslutet att utvandra stred mot faderns vilja, och denne tycks aldrig helt ha förlåtit honom. S omtalades av många som en frihetsälskande och "orolig själ" och han levde i USA ett ombytligt liv. Han försörjde sig på många skilda sätt: genom jordbruks- och järnvägsarbete, som musiklärare, fotograf, bokhandlare, körledare och framför allt som litteratör. S blev tidigt engagerad i olika svensk-amerikanska tidningar. Han blev 1879 redaktör vid Kansas statstidning och 1880 medredaktör på Svenska Amerikanaren. Därtill var han verksam vid Svenska Tribunen och Nordstjernan, och 1891–96 redaktör för Västkusten. S skrev också "Amerika-brev" i brodern Waldemar S:s (S 2) tidning Falu-kuriren och gav ut en självbiografisk bok, Vagabond och redaktör (1914).

Mestadels bosatt i staten Washington, där han också skaffade sig en farm, ägnade sig S åt både jordbruk och författarskap. Vid sidan om sitt korrespondentskap skrev S ett flertal böcker som behandlade den sv befolkningen i olika delar av Amerika, bl a Svenskamerikanerna i helg och socken (1917). Jämte ett antal småskrifter gav S också ut böcker om USA:s geografi, språk och befolkning samt om amerikansk kultur och litteratur, bl a Våra pennfäktare från 1897, ett biografiskt litteraturlexikon för Svensk-amerika. Han gav även ut diktsamlingar och skrev efter första hustruns tidiga död en ömsint och sorgsen bok om deras år tillsammans, Vid hennes sida (1889).

S uppfattades av många i sin samtid som en av de främsta svenskspråkiga författarna i Amerika. Med sina böcker gjorde han Svensk-amerika och den amerikanska litteraturen känd för svenskarna i Sverige och fick alltmer rollen av kulturförmedlande länk mellan utvandrarna och det gamla hemlandet. För denna insats belönades han 1916 med medaljen Litteris et artibus, och vid ett besök i Sverige i anslutning till detta mottogs S som en stor kulturpersonlighet.

S beskrevs av vänner och medarbetare som seriös och något allvarlig, dock ej i avsaknad av humor. Han var stor musikälskare och spelade själv fiol. Det gamla sv samhället fann han inskränkt och missunnsamt och tilltalades därför av den amerikanska mentaliteten, som hyllade frimodighet och framåtanda framför börd och konvenansregler. S inspirerades av Tolstojs kristna radikalism, och intog en tämligen frisinnad hållning i olika frågor. Så döptes S:s två äldsta barn inte förrän under ett besök i Sverige, och då för att hans far inte velat ta emot odöpta i sitt hus. S:s enda betydande tillgång var en stor samling svensk-amerikansk litteratur, som dock gick förlorad vid jordbävningen i San Francisco 1906. För att visa sin medkänsla samlade svenskamerikaner runtom i USA in en stor summa pengar, som överlämnades till S vid hans 50-årsdag följande år.

Yngre halvbror till Ernst S var Sigfrid Adalvard S (1867–1953), född i Lund, där han också fick hela sin utbildning: mogenhetsexamen vid Katedralskolan 1885, fil kand 1886, jur kand 1890, jur lic 1895 och jur dr 1895. Sigfrid S planerade en bana som universitetslärare men blev istället domare. V häradshövding 1893 kom han till Göta hovrätt, där han steg i graderna, blev fiskal 1898 och assessor 1900. Han utnämndes till revisionssekreterare 1905 och var justitieråd 1908–37 och ledamot av Lagrådet 1911–12. S var sekreterare i legostadgekommittén 1899–1901. Han biträdde i Justitiedepartementet vid utarbetandet av försäkringslagstiftning och var ledamot av lagberedningen 1903–08.

S:s olika lagstiftningsuppdrag, bl a ang ny jordabalk, gjorde hans namn känt. Trots stor arbetsbörda var han 1910–34 utgivare av rättsfallsavdelningen i NJA, och 1927–49 skötte han redaktionen av publikationen Svea rikes lag. S uppges ha haft stor arbetskapacitet men inte varit road av administrativa uppgifter. Historia intresserade honom mer än samtidens frågor. S var ombudsman i VA 1907–08; han erhöll medaljen Iqml 1930.

S:s sonson var Carl-Ivar Sigfrid S (1930–98), född i Sthlm, där han också fick sin utbildning. 1955 avlade Carl-Ivar S jur kand-examen, blev tre år senare fiskal vid Hovrätten för nedre Norrland, assessor 1964 och hovrättsråd 1971. Han tjänstgjorde i många år vid Försvarsdepartementet, där han 1970–79 var rättschef. Från 1979 fram till sin pensionering var han president i Hovrätten för övre Norrland.

S medverkade i många juridiska utredningar, bl a var han ledamot och ordförande för kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme. S var därtill under flera år ÖB:s folkrättsrådgivare och ledamot i internationella kommissionen för undersökning av folkrättsbrott. Hos S fanns också ideella intressen och humanistiska ideal, något som tog sig uttryck i ett varmt engagemang i Röda korset liksom i viss litterär verksamhet - mot slutet av sitt liv gav han ut tre diktsamlingar. Hans poesi har beskrivits som finstämd och känslig.

Ernst och Sigfrid S:s brorson, och son till S 2, var Une Heimdal S (1894–1966). Född i Hudiksvall under faderns tid som chefredaktör för Hudiksvalls allehanda blev Une S 1913 banktjänsteman men inträdde 1921 i redaktionen vid den av fadern grundade och ägda Falu-kuriren. S å blev han Falu rundradios förste chef och han var mycket aktiv i Falu radioklubb. Efter faderns död 1931 blev det på grund av ekonomiska svårigheter omöjligt för S att fortsätta utgivningen av Falu-kuriren. Han blev ombudsman och sekreterare i TU:s kommissionsnämnd 1932 och ombudsman i TU 1937-53. S utgav och redigerade Annonsgranskaren och Pressens tidning, och medverkade i Kontrollbyrån för granskning av fria läkemedel.

Une S:s bror var Per Georg Wilhelm S (1900–76), född i Falun. Georg S kom tidigt till Sthlm, där han gick i Tekniska skolan och i Palmgrenska samskolan. Han engagerades 1918-19 till en turné med skådespelaren och regissören Ivan Hedqvist (bd 18) och fick sin första filmroll i dennes Carolina Rediviva (1920). Därefter var han engagerad i Gbg och vid turnéer i både Finland och Sverige och från mitten av 1920-talet mestadels vid teatrar i Sthlm där han medverkade i revyer och operetter. S var också knuten till radioteatern men kom att bli verksam framför allt som filmskådespelare i filmer regisserade av bl a Ingmar Bergman och Hasse Ekman. Från 1960-talet medverkade han även i TV-sända teateruppsättningar. S var den aktör i Sverige som dittills haft det näst största antalet filmroller, 138 st. Han var från 1964 gift med skådespelerskan Viveka Linder (1918–68), tidigare gift med redaktören Per Torsten Ulrik Quensel, som i ett föregående äktenskap varit gift med Isa Quensel (bd 29, s 554).

Äldsta dotter till S 1 var Hedvig Frideborg Paulina S (1869–1954), målarinna och teckningslärarinna. Hedvig S fick sin utbildning vid målarskolor i Sthlm och Khvn, och ägnade sig sedan framför allt åt landskapsmåleri i akvarell. Hon valde gärna sina motiv i Skåne och Skagen, och hennes stil betecknades som spröd och innerlig. Under en femtioårig period deltog S i ett flertal salonger och utställningar – sista gången så sent som vid 83 års ålder – främst i Malmö och Lund. Efter hennes död visades en minneskollektion på Konstnärsgillets utställning i Lund.

Författare

Lena Milton



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Sveriges pressarkiv, klippsaml, vol 294, RA. SMoK; Sv släktkal 1913 (1912) o 1980 (1980); LUM (1898-99); SjGbg; SjSk2.

Ernst S: E S död (SvD 15 mars 1929); E Jödahl, Den trånga porten (1988); A Kastrup, The Swedish herita-ge in America (1975); O ALinder, Svenskarna i Amerika, ed K Hildebrand o A Fredenholm (1926); E Lindquist, An immigrants American odyssey: a biography of E S (1974); Vår sv stam på uti mark, ed A Boëthius o Å Olausson (1952).

Sigfrid S:Justitiematr (1914).

Carl-Ivar S: Sv juristmatr (1964); Väd 1997 (1996).

Une S: Nekr över S (S-T 19 jan 1966).

Georg S: Sv biograf- o filmfolk i ord o bild, ed S Nygren (1940); Sv skådespelare i film o TV 1897-2000, 2, ed L Ålander & P O Qyist (2002); S E Winquisl o T Jungstedt, Sv filmskådespelarlex (1973).

Hedvig S: SKL, 5 (1967).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Skarstedt, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6003, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6003
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Skarstedt, släkt, urn:sbl:6003, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se