Biografi

Skyttehielm, Skyttenhielm, släkter, härstammande från handelsmannen i Nyköping Henning Nilsson Schütte (d 1646), som har uppgivits vara en yngre bror till Bengt Nilsson Skräddare, stamfader till släkten Skytte (ovan). Något egentligt bevis för ett så nära släktskap tycks inte föreligga; släkterna stod inte i någon släktförbindelse med varandra. Familjenamnets stavning övergick från Schutte via Schütte till Skytte med olika stavningsvarianter. Genom Henning Nilsson Schüttes söners adlande till Skyttehielm respektive Skyttenhielm blev stavningen Schütte-Schüttehielm, men snart gled skrivningen över till Skyttehielm och Skyttenhielm. Detta har troligtvis bidragit till eftervärldens felaktiga anknytning till Skyttenamnet.

Son till Henning Nilsson Schütte var Joakim Skytte, 1650 adlad Skyttehielm (1617–78). Han valde tidigt en ämbetsmannakarriär som inleddes 1634 med en tjänst som kopist i K kansliet. 1639 blev han kanslist vid tyska expeditionen i hovkansliet, 1644 referendarie i Kammarkollegium och 1651 sekreterare där. 1664 utnämndes S till sekreterare i Palmstruchska banken med konfirmationsfullmakt men tycks inte ha tillträtt denna befattning. S utsågs istället till kammarråd 1665.

S var delaktig i granskningen av Karl XI:s förmyndarregerings finanspolitik och blev indragen i de påföljande inre stridigheterna i samband med besluten om förmyndarräfsten. De dåliga statsfinanserna skylldes på förmyndarna och ledde dll stora inrikespolitiska motsättningar mellan hög- och lågadeln. S spelade en roll i 1668 års andra statskommission, där han anses ha varit ett redskap för kanslern Magnus Gabriel De la Gardies önskningar. S avled 1678 men begravdes först 1687 i Nyköping.

En yngre bror till Joakim S var Henning Schütte, som 1668 adlades Skyttenhielm (1620–1707). Han föddes i Nyköping och påbörjade där sina studier, för att därefter fortsätta med privat undervisning hos kyrkoherden i Tyska församlingen i Sthlm. S blev student i Uppsala 1638 och disputerade pro gradu 1646. Ett k stipendium möjliggjorde en treårig studieresa på kontinenten, till bl a Frankrike, England, Holland och Tyskland, där han studerade i Rostock 1646 och i Leipzig 1647.

Efter hemkomsten till Sverige utsågs S 1652 till arvprinsen Karl Gustavs hovpredikant och prästvigdes s å. I samband med dennes trontillträde utnämndes S till hovpredikant 1654 samt även till preses i fältkonsistoriet. Han kom därför att medfölja kungen och hären i de polska och danska krigen. S gjorde en snabb karriär och blev 1658 utnämnd till superintendent i det erövrade Trondheims stift. Det uppstod problem för S när danskarna kort efter hans tillträde belägrade Trondheim. Under elva veckor tvingades S att uthärda belägringen. Han erbjöds dock av danska regeringen att kvarstanna på sin tjänst men valde att återvända till Sverige. S gick över fjällen till Härjedalen vid jultiden 1658 tillsammans med återstoden av den sv garnisonen.

S var utan tjänst fram till 1660, då han utnämndes till superintendent i Kalmar. Han blev 1678 befordrad till biskop där då superintendentian omvandlades till biskopsdöme.

S:s långa ämbetstid i Kalmar blev av stor betydelse för stiftets utveckling. Han utförde ett nitiskt arbete inom bl a skolväsendet, där han utverkade att ett skol- och gymnasiehus inköptes i Kalmar. Kort före S:s ankomst dit hade grundstenen till domkyrkan lagts, och den invigdes av honom midsommardagen 1682. Fullständigt färdigställd blev dock domkyrkan först 1699, då den även erhöll sin benämning och fick sin stat reglerad. S utnämndes till teol doktor men var ej närvarande vid pro-motionen i Uppsala vid jubelfesten 1693. Han deltog i riksdagarna 1660–64, 1672, 1675,1678-82 och 1697 samt höll även ett antal prästmöten.

S skall ha varit en flitig och fängslande predikant; hans framställningar var för sin tid ovanligt flödande, språket var naturligt och enkelt, och även innehållet vittnar om en rik andlig erfarenhet.

S var fridsam och omtyckt i sitt stift. När Kalmar 1677 belägrades av danska styrkor hade S fått tillstånd av kungen att bege sig till säker ort, men då borgerskapet fick veta detta sände de en anhållan om att S skulle stanna i Kalmar; S efterkom önskemålet. Staden blev visserligen skonad, men en stor del av kyrkorna på Öland plundrades och många av prästerna hamnade i dansk fångenskap.

Mot slutet av sin levnad förlorade S delvis sina krafter, vilket hade en negativ inverkan på stiftsstyrelsen och dess verksamhet. En viss halsstarrighet tycks ha utmärkt S under hans sista år. Han slöt själv sin adliga ätt.

Författare

Mattias Andersson

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna; R Gullstrand, Släkterna Skytte, Skyttehjelm o Skyttenhjelm (PHT 1956); SMoK.

Joakim Skyttehielm: M Edquist, Petrus Diderici Aren-bechins o hans tid (1943); J Kleberg, Kammarkoll 1634-1718 (1957); G Wittrock, Karl XI;s förmyndares finanspolitik 1668-1672 (1917).

Henning (Schütte) Skyttenhielm: P G Berggren o M Hofrén, Kalmar stad o dess hist (1936); G Håkansson, Kalmar o kalmarbor under 1600-talet (1944); Kalmar lim.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Skyttehielm, Skyttehielm, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mattias Andersson), hämtad 2025-07-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6042
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Skyttehielm, Skyttehielm, släkt, urn:sbl:6042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mattias Andersson), hämtad 2025-07-29.