Soop, släkt



Band 32 (2003-2006), sida 668.

Biografi

Soop, ursprungligen lågfrälse östgötsk släkt, härstammande från väpnaren Ulf Siggesson (d tidigast 1472). Det äldsta bevarade sigillavtrycket för en släktmedlem härrör från hans son Knut Ulfsson (d något av åren 1504–12 enl X 58) i Malmö i Kvillinge sn, som var häradshövding i Bobergs hd 1499. Hans sigill visar en kluven sköld med en bjälke i sinister fält. Riddarhusgenealogiernas ännu hos Elgenstierna förekommande uppgift, att Ulf Siggesson på fädernet skulle ha härstammat från den uppländska Lossaätten, beror (Gillingstam 1952 och 1993; Liedgren; Raneke) på förväxling av K:s vapen med Lossaättens, vars kluvna sköld hade sinister fält delat endast en gång, alltså utan bjälke.

K:s son Harald Knutsson (d trol 1530) skrevs 1529 (GIR) till Bjurum, Bjurums sn i Västergötland, av vilket han kommit i besittning genom sitt äktenskap med riksrådet och lagmannen Hans Åkessons (Tott) dotter Karin. Han torde också ha ägt Frötuna i Rasbo i Uppland, som hans mor ärvt, och som senare var sätesgård för en av hans söner (nedan). 1523 blev Rasbo hd och Häverö sn i Uppland H:s förläning, och 1524 var han häradshövding i Hagunda hd i samma landskap. Senare förlänades han med Värnhems klosters landbor. 1529 blev H emellertid inblandad i västgötaherrarnas uppror. 13 jan 1530 skrev kung Gustav till Birger Nilsson (Grip; bd 17), att denne skulle taga borgen av honom och sända honom till kungen, så att han inte skulle "undslippa", eftersom han låtit sig undfalla några ord, som röjt, att han ännu "haver en förrädare i hjärtat", så att kungen ej vågade lita på honom. Ingen uppgift finnes, att kungen låtit avrätta H, men belägg saknas för att han levat efter 1530. Oriktig är den från riddarhusgenealogierna härrörande uppgiften, att han skulle ha varit riksråd (så ännu hos Liedgren).

H:s son Knut Haraldsson (d 1566) hade Frötuna som sätesgård och blev häradshövding i Rasbo 1552, en av artilleribefälhavarna i Viborg 1555 och riddare vid Erik XIV:s kröning 1561. Vid krigsutbrottet 1563 sände kung Erik honom med krigsfolk och norrländska bönder över gränsen till Norge, där han besatte både Jämtland och Härjedalen utan att möta motstånd. Den danske befälhavaren i Trondheim lyckades emellertid inom kort fördriva svenskarna och förmå de båda landskapens allmoge att åter underkasta sig Danmark (jfr bd 8, s 696). Kungen nämnde K våren 1564 med ståthållartitel, men den för svenskarna ogynnsamma händelseutvecklingen föranledde Erik att inför sin nämnd anklaga honom för försumlighet, och han anklagades även för att med orätt ha tillägnat sig sakfallsgods i Uppland. Han stupade som skeppshövitsman i sjöslaget vid Ölands norra udde (jfr bd 19, s 357). Den i litteraturen (Bromé; Vaupell) förekommande benämningen Knut S, som tydligen misslett Liedgren, kan visserligen beläggas på enstaka ställen i RR, men detta beror sannolikt på att RR renskrivits långt senare (om släktnamnet S:s antagande några decennier senare se nedan).

Hans bror Åke Haraldsson (d trol 1563) hade sitt förutnämnda mödernearv Bjurum som sätesgård. Ättartavleuppgiften, att han blivit slagen till riddare 1558, det enda år han förekommer i GIR, måste vara oriktig, eftersom han namnes utan riddartitel i källor från åren 1560-62. Ej heller har kunnat verifieras, att A var gubernator över Ostergötiand (Klingspor) eller "ståthållare över hertig Magnus' av Östergötland furstendöme 1571" (Anrep; Elgenstierna).

Hans äldste son, Hans Åkesson (1552–1619) till Bjurum var häradshövding i Lysings hd i Östergötiand 1589–94, i Vartofta hd i Västergötland 1591–94 samt i Trögds hd i Uppland 1595–97 och från 1609 till sin död. I samband med brytningen mellan Johan III och riksråden blev han 1590 en av den förres hovmarskalkar. H deltog i Uppsala möte 1593 och i riksdagen i Söderköping 1595. En inlaga från 1596 vittnar om att han till hertig Karl på adelns i Västergötland vägnar skrivit en påminnelse om ridderskapets äskande vid nyssnämnda riksdag (Ahnlund 1933, s 396). På utskottsmötet i Sthlm kom det i aug 1597 till ordväxling mellan hertigen och H. Den förre uttalade därvid de i litteraturen (Ahnlund 1933, s 58) citerade orden "Du vet aldrig vad Du bjäbbar". I litteraturen har emellertid inte observerats, att hertigen då också gav en upplysning om H:s utseende genom att kalla honom "en förfärlig stor och långer karl". Ett brev från försommaren 1598 nämner honom bland några av Karls motståndare, som närmat sig gränsen mot Danmark för ev flykt undan hertigen. Sedan kung Sigismund vid sin återkomst till Sverige lyckats komma i besittning av slotten Älvsborg och Gullberg, gjorde han H till hövitsman där. Efter Sigismunds nederlag och avsättning gav hertig Karl 1603 order om att H skulle föras till honom tillsammans med andra ståndsbröder, som Karl misstänkte för sympatier för Sigismund (Broomé). Sedan H:s kusinson Axel Oxenstierna (bd 28) gått i borgen för honom, blev han emellertid 1605 helt frikänd. 1606 (RR) nämns han som ståthållare på Skaraborg, och 1606-15 var han kammarråd. H var också en av de fyra sv kommissarierna vid de resultatlösa underhandlingarna med ryssarna vid Systerbäck 1606 (jfr bd 8, s 427, 16, s 385, o 25, s 491 f) och ett av de åtta sv ombuden till det planerade medlingsmötet med danskarna i Wismar 1608 (jfr bd 4, s 214 f, 8, s 427 o 433,14, s 323 o 325, samt 30, s 102). Från 1609 kan han säkert beläggas som riksråd, och 1611 var han en av de fyra ståthållarna i Sthlm (jfr bd 25, s 491 f).

Av flera belägg från 1590 (SRA) framgår, att H:s sigill innehöll initialerna "HS", och att hans bröder häradshövdingarna Axel Åkesson (1555–1607; drottning Gunillas hovmästare åtminstone 1588–94 enl Olsson), Lars Åkesson (1559–1607) och Erik Åkesson (d 1638) i sina sigill hade initialerna "AS", "LS" och "ES". Den sistnämnde kan redan då beläggas med namnet Erik S, och motsvarande namnbyten till Axel S resp Lars S ägde rum i det förra fallet något av åren 1595 (SRA)–1596 (Ericsbergsarkivet) och i det senare fallet något av åren 1590–95. H kan däremot ej utanför sigillmaterialet beläggas med släktnamnet S.

Namnet S upptogs från deras farfars mormors mödernesläkt, dvs deras farfars far Knut Ulfsson var gift med en systerdotterdotter till fogden i Gullbergs hd i Östergötland Björn S (d något av åren 1474–79). Denne bör ha varit befryndad med underhäradshövdingen i Tjust Björn S (d 1390), men dennes vapen var tre sjöblad i trepass, medan hans yngre namnes vapen var tre från sköldhörnen inskjutande sågtandade spetsar. Vid Riddarhusets tillkomst på 1620-talet blev S släktnamn för alla då levande medlemmar av släkten.

I sitt äktenskap med riksmarsken Lars Kaggs (bd 20) kusin Elin Kagg blev Hans Åkesson far till Erik S (1592–1632) till Bjurum. Denne deltog från 1621 i Gustav II Adolfs krig i Livland och Preussen, bl a i striden vid Wallhof (Valle) 1626. Hans avgörande insats i striden vid Dirschau (Tczew) 1627 belönades med att han s å blev den ene av de båda personer som kungen dubbade till riddare vid en högtidlig akt inför den i Sthlm församlade adeln. En 1600-talsuppgift, att S skulle ha räddat Gustav II Adolfs liv i striden vid Stuhm (Sztum) 1629, har visats vara oriktig, eftersom S då befann sig i Sverige (Underdånigt betänkande). En skulpterad tavla på hans praktfulla gravmonument i Skara domkyrka avbildar emellertid en ryttarstrid med ansiktsdrag av kungen och S, vilket tyder på att S i någon strid räddat Gustav II Adolfs liv. 1628 hade han blivit den förste översten för Västgöta regemente till häst, med vilket han deltog i Trettioåriga kriget.

Hans efterträdare som överste för detta regemente blev brodern Knut S (1597– något av åren 1645–48) till Bronäs i (Norra) Härene sn i Västergötland. Denne hade deltagit i fälttågen i Preussen 1627–28 samt slagen vid Breitenfeld, Lech, Alte Feste och Lützen. 1633 blev han svårt sårad i slaget vid Hessisch Oldendorf. Då Jönköpings län 1639 skildes ut ur Kronobergs län, blev S den förste landshövdingen där. 1645 fick han avsked på grund av sjuklighet.

Knut S:s dotter Beata S (1645–72) blev i äktenskap med riksrådet friherre Clas Rålamb (bd 31) mor till landshövdingen Broor Rålamb (bd 31, s 161 f).

Hennes bror Erik S (1643–1700) blev student i Uppsala 1659 och enligt nu ej verifierbar uppgift (Wrangel) i Leiden 1667, var 1673 i kejserlig och holländsk krigstjänst, deltog 1677 i sv tjänst i slaget vid Landskrona samt var 1677–86 överste för Kalmar regemente. På riksdagen 1680 tillhörde han reduktionsanhängarna. 1686 blev S generalmajor och guvernör i Riga, och 1687 upphöjdes han i friherrligt stånd, men denna friherrliga släktgren dog ut med honom själv, då han inte hade några söner.

En äldre bror till Erik S (1592–1632) och Knut S (1597– något av åren 1645–48) var Matthias S (1585-1653). Han uppges (Marks v Würtenberg) ha blivit hovmarskalk 1615 hos änkedrottning Kristina och 1616 hos hennes son hertig Karl Filip, i vars kontinentala resa 1617–18 (jfr bd 20, s 711) han deltog. 1616–22 var han lagman i det i Karl Filips hertigdöme ingående Värmland, och 1623 (K 75) blev han ett av änkedrottningens råd. Senare utnämndes S 1626 till assessor i Svea hovrätt, och 1626–30 var han kammarråd. 1627 blev han hovrättsråd och riksråd. 1630–33 var S ståthållare i Kalmar, varifrån han förflyttades, då han inte ansågs ha tillräckliga militära kvalifikationer (Sveriges krig, 5). Från 1634 var han lagman i Ingermanland och häradshövding i Kexholms län. 1645 var S liksom Axel Oxenstierna en av de fyra underhandlarna inför freden i Brömsebro. 1651 upphöjdes han i friherrligt stånd med större delen av Limingo sn i Österbotten som friherrskap. Den från S härstammande släktgrenen kallas därför på Riddarhuset S af Limingo. I sitt första äktenskap – med drotsen Nils Gyllenstiernas (bd 17) dotter Anna – fick S två söner. Hans andra hustru Elisabet var dotter till Axel Oxenstiernas farbror Christiern Gabrielsson eller Ochsenstern (bd 28, s 470).

Den äldre av sönerna, Carl S (1621–55), blev student i Uppsala 1636 och reste 1641-45 genom de flesta av Europas länder. Han blev kammarherre hos drottning Kristina 1645 och deltog 1646 i Magnus Gabriel De la Gardies (bd 10) ambassad till Frankrike. 1647–49 var S sv sändebud i Paris för inköp till drottningens kröning. Han befordrades 1651 till överkammarherre och blev 1652 guvernör över änkedrottning Maria Eleonoras livgeding, 1654 riksråd och 1655 rikskammarråd. Efter drottning Kristinas abdikation 1654 var S en av dem som eskorterade henne, då hon lämnade Sverige (jfr bd 11, s 330, 15, s 657, o 23, s 88). Efter sin tronbestigning beordrade Karl X Gustav Herman Fleming (bd 16) och S att undersöka abalie-nationernas omfattning och lämna information därom.

Hans bror Gustaf S (1624–79, nedan) blev far till kammarherren hos änkedrottning Hedvig Eleonora Carl Gustav S (1659–1711), som 1707 blev landshövding i Skaraborgs län. Med en av dennes söner dog denna friherrliga släktgren ut på manssidan.

Släktens senare medlemmar härstammar från Carl Gustav S:s farfar Matthias S:s äldre bror Åke Hansson S (1584–omkr 1650) till Hålltorp i Lindärva sn och Kålltorp i (Västra) Gerums sn, båda i Västergötland. Han blev student i Uppsala 1601 och i Rostock 1602 samt studerade i Wittenberg 1609–10. Senare var S häradshövding i Ulleråkers hd i Uppland 1612-14, underlagman i Västergötland 1626–31, assessor i Svea hovrätt 1627–40 och häradshövding i Vedens hd i Västergötland 1642–omkr 1650.

Hans son kammarherre Erik Åkesson S (1613–74) till Hammar i Vase sn i Värmland var landshövding i Uleåborgs län 1644–48.

Dennes brorson Åke S (1682–1748) var häradshövding i Gotlands södra hd 1709-18, assessor i Göta hovrätt 1721–32 och lagman i Skåne och Blekinge 1732–47. Från hans yngste son härstammar släktens nu levande medlemmar.

Namnet S förekommer också i Norge, men något genealogiskt samband med den sv släkten har ej kunnat beläggas.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: G Anrep, Sv adelns ättartaflor, 4 (1864); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 18 (1850); Elgenstierna; J L[ied]g[re]n, Soop (SMoK 7, 1954); J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1 (1982), s 204; O F Strokirk, Kultur- o personhist antecknar [,1] (1915), s 73-91.

Ulf Siggesson: Perg:brev 4 okt 1463, RA; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 66; S Östenson, Ätten S:s stamgods (PHT 1975).

Knut Ulfsson: Perg:brev 27 okt 1494, 10 nov 1498 o 14 okt 1500 o kopia av UUB:s perg:brev 26 febr 1489, RA; SBL:s kopior av X 58 (C Annerstedt, Sv medeltidens frälsesläkter) e, p 57, UUB, o av K H Karlsson, Biogr anteckmar för medeltiden, RHA; Biskop Hans Brasks släktbok; H Gillingstam, Medeltidsätten Slaweka (PHT 1947); dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53), s 317; dens, rec av Det medeltida Sverige, 1:7 (PHT 1993), s 103; dens, Brev ur askan (1996); Lags o doms; J Liedgren, Om Johan Skyttes medeltida anor (SoH 1988); A Norden, Norrköpings medeltid (1918).

Harald Knutsson: J E Almquist, Bidr till den ointroducerade adliga s k Bjurums-släktens hist (PHT 1952); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); Biskop Hans Brasks släktbok; B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); Det medeltida Sverige, 1:3 o 1:6 (1982-88); GIR 1 o 3-7 (1861-77); S Kjöllerström, Västgötaherrarnas uppror (Sc 1963), s 12 o 83; Lags o doms; L-O Larsson, Gustav Vasa (2002); Lokalf; L Sjödin, Västerås möte 1527, 2 (HT 1928), s 275; STb 5 (1933); ÄSF.

Knut Haraldsson: RR 1564 jan-juni, f 25 v o 184, samtjuli-sept, f 61 v, o E 4340: brev 1562, RA; Almquist, a a:n; dens, Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); dens, Den jordbesittande adeln i Värmland o Dalsland 1562-63 (SoH 1973); Anteckmar från åren 1560-81 ur Hogenskild Bjelkes samkar ... (HH 20, 1905), s 166 o 185; Berättelse om Kon Erik XIV:des krönings-act o påföljande riddare-dubbning (Sthlms Magazin, 3, 1781), s 102; J Bromé, 1537-1645 (Jämtlands o Härjedalens hist, 2, 1945); Broomé, a a; H Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); L Daae, En Episode af den nordiske Syvårskrig (NT för politik, ekonomi o litt, 2, 1867), s 135 f; Det medeldda Sverige, 1:2-3, 1:6 o 1:8 (1982-94); Erasmus Ludvigssons chrönika (HSH 12, 1825), s 261; Fordfik, 1 (1902); Frälseg 1:1-4:3; H Gillingstam, Ätten Hökeflychls stammoder o vapen (SoH 1961); G A Granström, Ur Sala gruvas hist intill 1600-talets mitt (1940); GIR 22-25 o 28 (1904-14); Handkar upplysande Sveriges inre förhållanden under Erik XIV:5 regering (HSH 27, 1845), s 66; J Hedberg, K artilleriet: Medeltid o äldre vasatid (1975); Konung Erik XTV:s nämnds dombok; Lags o doms; K-E Löfqvist, Från medeltidens riddarslag till nya ddens riddarutnämning (Rig, 22,1939), s 5; P Norberg, Sala gruvas hist under 1500- o 1600-talen (1978); H Normans resa till Erik XIV:s kröning 1561 (HT 1885), s 285; Offentliga handkar tillhörande konung Gustaf I:s regeringstid (HSH 2, 1816), s 63; J Rosén, Studier kring Erik XTV:s höga nämnd (1955); Rusttjensts- o andra beskattndängder från sextonde årh (HH 3, 1863), s 29 o 32; C Silverstolpe, Om Jöran Persson o Konungens nämnd (HT 1881), s 350 ff o 354 ff; SMoK; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdingamin-ne, 2 (1835); Strokirk, a a, 2 (1918); O Vaupell, Den nord Syvaarskrig 1563-70 (1891); G O F Westling, Det nord sjuårskrigets hist (HB 6,1879), s 463 f, 468, 472, 496 o 498; P H Widmark, Provinsen Hälsingland (2. uppl, 1945), s 155 ff o 160 f; AViljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554-57, 1-2 (1957); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522-1634 (1890), s 421.

Åke Haraldsson: Sv donationskontorets arkiv F I b:21 o E 4340: brev 24 juli 1561, RA; Almquist, a a:n; Broomé, a a; Det medeltida Sverige, 1:8 o 4:4 (1994-99); Frälseg 2-4 (1934-76); GIR 28 (1914); Konung Erik XIV:s nämnds dombok, s 25 o 32; C A Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen, 1 (1876), s 277; SRA 1521-1718, 1 (1887), s 715, o 2 (1899), s 27.

Hans Åkesson:KR 1597-1600 (sv), f 81, ojuni-dec 1606, f 92 v, Danica, vol 17, Muscovidca, vol 14, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 3:3: brev 26 juni 1591, o 6:10: brev 22 aug 1597 o 19 jan 1609, E 4340: brev 26 febr 1608 o 17juni 1619 samt Ericsbergsarkivets autografsam], RA; Peringskiölds ättebok, RHA; H:s antecknar om familjedata o anteckn om H:s död i bibel i Alingsås museum; N Ahnlund, Ståndsriksdagens ut-daning 1592-1672 (Sveriges riksdag, 3,1933), s 58, 77 o 396; dens, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); H Almquist, Sverge o Ryssland 1595-1611 (1907), s 107; dens, Karl IX o Petrus Petrosa (PHT 1912); J E Almquist, a a:n 1952 o 1960; E Andrén, Mälsåker (1945), s 9 o 11 f; AOSB 1:2 o 2:12 (1896-1930); E Bensow, Fänikor o reg:n i Västergötland 1543-1631 (Skaraborgs reg:s hist, 1, 1931); T Berg, Johan Skytte (1920); E W Bergman, Reg öfver rådslag i konung Gustaf II Adolfs tid 1612-32 (MRA 2:9, 1885), s 252, 260 o 267; Bidr till lagskipningens hist under konungarne af Wasa-ätten (HSH 27,1848), s 204; E Bohrn, Ytter-Selö kyrka (Sörmländska kyrkor, 6:81, 1946), s 6 f o 15 f; A Brahes Tidebok (1920); Broomé, a a; dens, Nils Stiernsköld (1950); Calenda-ria Caroli IX (1903); A B Carlsson, De äldsta kända rådsprot:en (HT 1910), s 209 f; N Eden, Centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899), s 181; dens, Den sv centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde årh (1902), s 64 f, 67, 95, 198 o 200 f; dens, Från Gustav Vasa till Karl XII:s död (Kammarkolks hist, 1941), s 39 o 43; F d S:ska arkivet på Stora Bjurum (Ex bibliotheca Trolleholmiae, 1:IX, 1901), s 16; Frälseg 1-4; R Kjellén, Riksrättsinst:s utbildn i Sveriges hist (1895), s 69; Lags o doms; S Ljung, Erik Jöransson Tegel (1939); Lokalf; B V:son Lundqvist, Falköpings hist, 1-3 (1940-46); O Mannerfelt, Skara domkyrka, IV: S:ska gravmonumentet (VFT III: 7-8, 1915), s 115; J N[ordwa]ll, Några bidr till en rådslängd för Gustaf II Adolfs regering (HT 1893), s 179 o 182; M Olsson, Sthlms slotts hist, 1 (1940), s 196; dens, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); N Runeby, Monarchia mixta (1962); SMoK; G Setterkrans, Karl IX:s högsta domstol (Sc 1962), s 383 f; SRA 1521-1718, 2, s 881, 931 o 1132, 3 (1894-1910), s 91 o 619, o 4 (1909-38), s 131, 666 o 906, samt avd 2:2:1 (1943), s 351; ST 5:1 (1903), s 219; STb, N F, 8 (1948); d:o från år 1592, 1-2, 5-8, 10 o 17 (1939-98); Stiernman, a a, 1-2 (1835-36); W Tawaststjerna, Pohjoismaiden viisikol-mattavuotinen sota (Historiallisia tutkimuksia, 11, 1929); W Tham, Axel Oxenstierna intill år 1612 (1935); dens, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943); G Wetterberg, Axel Oxenstierna i sin tid, 1-2 (2002); Äldre handkar ang Vestergötland (VFT II: 2-3,1903), s 127 f; F Ödberg, Om stämplingarna mot konungjohan III (1897), s 189.

Axel Åkesson eller Axel S: RR 1588, f 144, o Erics-bergsarkivets autografsaml, RA; brodern Hans' anteckn om A:s födelse i bibel i Alingsås museum; Ahnlund, a a 1940; J E Almquist, a a:n 1952 o 1960; Eden, a a 1899, s 181; Calendaria Caroli IX; Frälseg 1:2-3 o 4:3 (1931-76); Lags o doms; Olsson, a a 1956; G Rålamb, Sthlms gamla slott (SSEÅ 1913), s 52; SRA 1521-1718, 2, s 881, 931 o 1128, o 3, s 620 o 903; STb: N F, 8 (1948), särsk s 263, 275, 319 o 333; Wetterberg, a a.

Lars Åkesson eller Lars S: Brodern Hans' anteckn om L:s födelse i bibel i Alingsås museum; J E Almquist, a a:n 1952 o 1960; Calendaria Caroli IX; Frälseg 1:2, 3:1-2 o 4:2-3; Lags o doms; SRA 1521-1718, 2, s 881, 931 o 1133, samt 3, s 602, 620 o 903; S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597-98, 2 (1918), s 22.

Erik Åkesson eller Erik S:] E Almquist, a a:n 1952 o 1960; Frälseg 1:2, 2:2-3:1 o 4:2-3; Lags o doms; SRA 1521-1718, 2, s 881, 916, 931 o 1132, samt 3, s 403.

Björn S dy: Biskop Hans Brasks släktbok; Liedgren, a a 1988, s 4 f; Processus seu negocium canonizacionis b Katerine de Vadstenis (1942-46); Raneke, a a, 2 (1982), s 591; L F Rääf, Saml o anteckmar till en be-skrifn öfver Ydre hd i Östergötland [,1] (1856), s 271; SMR; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967-76), sp 333.

Björn S d ä: RA:s fotokopior av perg:brev i UUB 15 april 1384, i Västerviks läroverk 11 juni 1385 o i LSB 27 okt 1385; R Andersson, Brev i medeltida gårdsarkiv (Arkiv, samhälle o forskn 2004:1-2), s 42; Lags o doms; Liedgren, a a 1988, s 3 o 7; Raneke, a a, 2, s 443; RPB, särsk nr 1528 o 1726: Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 324.

Släktnamnets definitiva anlagande på 1620-talet: AdRP 1 (1904).

Erik S(d 1632): Faderns anteckn om hans födelse i bibel i Alingsås museum; AdRP 1 (2. uppl, 1904), s 67; Ahnlund, a a 1940; dens, Gustav Adolf den store (1932), s 140 o 142; J E Almquist, Västergödands säterier år 1622 (SoH 1961); AOSB 1:1, 1:3-4, 2:1, 2:3, 2:5-6 o 2:8-9 (1888-1909); N Belfrage, Erik S o Västgöta ryttare 1622-31 (1934); dens, K Västgöta reg, 1 (1947); Bensow, a a; G Björlin,Johan Baner, 1 (1908), s 118 ff, o 3 (1910), s 684; Brahe, a a; E Brahe, Släkt-antecknar (PHT 1956); Broomé, a a:n; E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); Carlander; F d S:ska arkivet på Stora Bjurum, s 8; Frälseg 1-3 o 4:2-3 (1931-76); N-G Gejvall, C-H Hjortsjö oj Lindh, Antropologiska meddekn i samband med den kulturhist undersökn av Skara domkyrka 1917-19 (FS:s i Lund förhandkar, 21:3, 1951); H v Hagemeis-ter, Materialien zu einer Geschichte der Landgiiter Livlands, 1-2 (1836-37); I Hoppe, ... Geschichte des ersten schwedisch-polnischen Krieges in Preussen (1887); B E Hyckert, Minnespenningar öfver ensk sv män o kvinnor (Numismatiska meddekn, 17, 1905), s 21 f; Lags o doms; M Liljegren, Stormaktstidens gravkor (1947); Lokalf; L Luthander, Västergötland 2 (1968), s 9 o 13; Löfqvist, a a, s 10 f; Mannerfelt, a a, s 115 o 124-139; dens, Släkten Ekeblad o dess saml på Stola (PHT 1922); C G Nordin, Minne af öfversten Erik Hansson S (SAH ifrån år 1796, 3, 1807); Notiser (PHT 1910), s 177; H Schiller, I kalesch genom Sverige (1931), s 173 o 203; dens, Gode herrar o sv män (1933), s 87-96; H Schuck, Gustavianska brev ur SA:s arkiv (1918), s 196, 198, 215, 245, 543, 545 o 550; SMoK; Å Soop, Västgötaöversten o hans ring (Ett o annat från den gamla staden Skara, 1969); SRP 1 o 3 (1878-85); L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rit-terguter Livlands, 2 (1885); Sveriges krig 1611-32, 2-5 (1936-38); Underdånigt betänkande af kommit-terade för granskn af inskriptionerna å arméns fanor o standar (1893), s 49-56; B Waldén, Adliga gravar i Västra Vingåkers kyrka (PHT 1931); F W[ernsted]t, rec av Belfrage, a a 1934 (PHT 1934); H Wideen, Skara domkyrka (1953), s 24 o 26; Äldre handkar ang Ves-tergödand (VFT 11:2-3, 1903), s 134.

Knut S: Reduktionskolks arkiv F 1:234, RA; Faderns anteckn om hans födelse i bibel i Alingsås museum; J E Almquist, a a 1961; Belfrage, a a:n; E Bensow, Från Breitenfeld till Fredrikshald (K Skaraborgs reg:s hist, 2, 1944); R Björkman, Det nya Jönköping (Jönköpings hist, 2, 1918), s 150, o 3, 1919, s 9 f, 35, 59, 92, 201, 242, 287, 359, 372, 375 o 471); Björlin, a a, 3, s 684; Fortifik, 1-2 (1902-06); Kammarkolks prot, 2-3 (1940-41); A Kugelberg, Biogr anteckn:ar ... (K första livgrenadjärreg:s hist, 5, 1930); G Rystad, Jönköping under stormaktstiden (Jönköpings stads hist, 2, 1965); SRP 4-11 (1886-1906); Stiernman, a a, 1; Sveriges krig 1611-32, 4-5 (1937-38); V Söderberg, Historieskrivaren Arnold Johan Messenius (1902), s 14 f. Erik S (d 1700): RR dec 1687, f 346 v-349 v, Likv 15:42, Livonica II: 119, 291 o 522 samtEricsbergsarki-vets autografsaml, RA; B Asker, Officerarna o det sv samhället 1650-1700 (1983); R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963) med suppl (1964); A Bolinus, En dagbok från 1600-talet (1913), s 69, 74 o 80; Brefvexling mellan konung Carl XII o rådet (HH 1, 1861), s 90; Carlander, 2:1 (1904), s 145; G Carl-qvist, Rutger v Aschebergs dagbok (KFÅ 1918), s 27; F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalzis-ka huset, 3 (1874), s 121 o 148, samt 5 (1879), s 170, 173 o 179; I Carlsson, På lögnens väg (1999); J Caval-lie, De höga officerarna (1981); E Dahlbergh, Dagbok 1625-99 (1912); L Dannert, Huvuddragen av Gotlands polit hist (Boken om Gotland, 2,1945); Eesti bi-ograafilise leksikoni täiendusköide (1940); J Ekeblad, Bref, 1-2 (1911-15); Fortifik, 3:1-2 o 6:2 (1908-19); Frälseg, 1 o 3-4 (1931-76); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 2 (1946); dens, Generalen o presidenten Carl Gustaf Frölich (KFÅ 1966), s 110; A Isberg, Karl XI o den livländska adeln 1684-95 (1953); dens,Johann Reinhold Patkul o Livland åren 1699-1701 (KFÅ 1960), s 82; KK:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); O Liiv, Die vvirt-schaftliche Lage des estnischen Gebietes am Ausgang des XVII. Jahrhunderts (1935); B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928-46); A Munthe, Studier i drottning Kristinas o reduktionens hist (1971); C O Nordensvan, Sv arméns reg:n 1700-1718 (KFÅ 1920), s 80; dens, Svärmen under senare hälften av 1600-talet (KFÅ 1923), s 30,46 o 48; F Rudelius, Kalmar reg:s chefer 1623-1907 (1908); dens, Erik S o Kalmar reg 1677-79 (Barometern 9 nov 1929); dens, Kalmar reg:s personhist 1623-1927, 1-2 (1952-55); S Schartu, De sv östersjöprovinserna vid det stora nord krigets utbrott (KFÅ 1924), s 4, 15, 26, 30 o 42; E Seraphim, Geschichte Liv-, Est- und Kurlands, 2 (1896); A Soom, Der baltische Getreidehan-del im 17. Jahrhundert (1961); A Stille, De Schirrens-ka samkarna till det stora nord krigets hist (KFÅ 1910), s 337; G Wieselgren, Johann Fischer o kulturpolitiken i Livland under Karl XI (KFÅ 1986), s 53; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897); S Ågren, Karl XI:s indeln:verk för armén (1922), s 151.

Matthias S: Friherrebrev, vol 1, Biographica S 45, Likv 30:38 o K 75 (änkedrottning Kristinas kopiebok) samt Reduktionskolks arkiv F 1:227, RA; N W Marks v Wurtenbergs genealogier över döda ätter, RHA; Faderns anteckn om hans födelse i bibel i Alingsås museum; AdRP 1 (2. uppl, 1904), s 66; Andrén, a a, s 9 f; Anjou; AOSB 1:1, 1:4, 2:1, 2:3, 2:6, 2:9 o 2:12 (1888-1930); G Axel-Nilsson, Storhetstidens portalskulptur i gamla Sthlm (SSEÅ 1935), s 56; N Beckman, Sv bokfabriker o skrifvarstugor (NTBB 1917), s 78; Belfrage, a a 1934; Bensow, a a:n; S Bergh, Drottning Maria Eleonora o drottning Kristinas förmyndarregering (HT 1902), s 176 o 192; Bergman, a a, s 283 o 285; Björkman, a a, 2, s 56; Björlin, a a, 1, s 387 ff o 395, samt 3, s 684; Blomstedt; Bohrn, a a, s 15; A Brahe, a a; Bromé, a a; Broomé, a a 1950; Broomé; Brännman, a a; H Campenhausens dagbok 1641-53 (PHT 1923); A B Carlsson, Riksdrots- o riksskattmäs-tarevalet 1634 (HT 1911), s 20 f; O Cederlund, Sthlms skeppsgård o regalskeppet Wasa (SSEÅ 1965), s 43; S Clason, Till reduktionens förlust (1895), s 11, 30 o 197; S Dahlgren, Karl X Gustav o reduktionen (1964); F de Brun, Bland gator, gränder o brinkar i det gamla Sthlm (SSEÅ 1919), s 125 o 129; Eden, a a 1902, s 221 o 223, o 1941, s 54 f; Ekeblad, a a; F d S:ska arkivet på Stora Bjurum, s 8 o 10 ff; Fortifik, 1; Frälseg; J Grönstedt, Sv hoffester, 2 (1912), s 41 o 93; S Hallberg, Från Sveriges storhetstid (1914), s 55; B Hildebrand, Främlingar ser på Sverige (1962); E Hildebrand o GJacobson, Kristina (Sveriges hist till våra dagar, 7, 1926), s 8 o 122; H Holmberg m fl, Suomen tuomiokunnatja kihlakunnantuomarit (1959); RJo-sephson, Borgarhus i det gamla Sthlm (1916); Kam-markolks prot, 1-3 (1934-41); J Kretzschmar, Der Heilbronner Bund, 2-3 (1922); Lags o doms; R Lilje-dahl, Sv förvalta i Livland 1617-34 (1933); S Loen-bom, Berättelse om ... hertigens ... Carl Philips lef-werne ... (1772), s 40; Lokalf; S Lundgren, Johan Adler Salvius (1945); Å Meyerson, Ett Sthlmsbesök på Kristinas tid (SSEÅ 1941), s 103 f; A Nilsson, Redogörelse för NordM:s utveckling o förvaltn år 1908 (Fataburen 1909), s 15; N[ordwa]ll, a a, s 187 f; C T Odh-ner, Sveriges inre hist under drottning Christinas förmyndare (1865), s 25, 81 o 198; SMoK; SRP 1-15 (1878-1920); ST 5:2 (1909), s 597; STb från år 1592, 13 o 16-17 (1978-98); Stiernman, a a; G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); R Swedlund, Grev-o friherreskapen i Sverige o Finland (1936), s 176 o 363; Sveriges krig 1611-32, 3 o 5 (1936, 1938); W Tham, 1560-1648 (Den sv utrikespolitikens hist, 1:2, 1960); ATtiulse, Mörby (1952); Wetterberg, a a, 2.

Carl S: Biographica S 45, Likv 92-93:18 o E 721 (brev till Axel Oxenstierna), RA; Acta pacis Westpha-licae II C 4:1-2 (1994); H Almquist, Drottning Kristina i Hamburg år 1654 (PHT 1910); R Blomdahl, Förmyndarräfstens slutskede (1968); Blomstedt; [C J R Burenstam,] La reine Christine de Suéde å Anvers et Bruxelles 1654-55 (1891); C Callmer, Sv studenter i Rom på 1600-talet (NTBB 1982), s 74; Carlson, a a, 1 (2. uppl, 1883), s 152 o 155; A B Carlsson, Clas Totts riksrådsutnämn o "Mémoires de Chanut" (HT 1915), s 260; Clason, a a, s 44; Dahlgren, a a; Ekeblad, a a; Frälseg 1-4 (1931-76); G Gezelius, Biographiskt lexicon: Suppl (1787); H Gillingstam, Mörby o dess ägare (Sjuhundrabygden 1992), s 38; Grönstedt, a a, s 13; Hildebrand o Jacobson, a a, s 376; J Kleberg, Kammarkoll 1634-1718 (1957); Klingspor, a a, 1, s 275-87; H Landberg, Decemberrådslagen 1654 (KFÅ 1968), s 48 o 51 ff; Liljegren, a a; M Roberts, Karl X Gustav-and the great parenthesis: a consideration (KFÅ 1989), s 83 f; J Rosenhane, Dagbok 1652-61, ed A Jansson (1995); SRP 12-13 o 15-16 (1909-23); Swedlund, a a, s 86, 176 o 292; Waldén, a a; E Wester, En ambassadörs följe på 1600-talet (PHT 1898-99); Wrangel, a a.

Carl Gustav S: Biographica S 45, Landshövdingars skriv:r: Skaraborgs län, vol 20, Riksens ständers kommission över reduktions- o likvidationsverken F 1:289 o E 4341, RA; Bensow, a a 1944; Brefvexling mellan Konung Carl XII o Rådet (HH 5,1866, s 31, o 9,1874, s 121 f); E Carlson, Konung Karl XII:s egenhändiga bref (1893); (F F o) E Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalziska huset, 8 (1910), s 413; Frälseg, 1

0 2:2-4 (1931-76); S Grauers, Några bidr dll oppositionens hist under Karl XII (KFÅ 1921), s 208; N Her-litz, Sv papper på villospår (KFÅ 1914), s 130; J A Lagermark, Försvaret av det egentliga Sveriges Östersjökust, västra Sverige o Finland 1711 (KFÅ 1928), s 62, 65 o 69; Liljegren, a a; Lundqvist, a a 1940-46; S Schartau, Om bondeuppbåd i Skaraborgs län 1711-15 (VFT 11:10, 1909), s 90 o 92; SRA 1719-1800,

1 (1909); Stiernman, a a, 2; B G Söderberg, Närke. Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 179 o 191; H Söderstéen, Askersunds landsförs:s kyrka (1916); L Wahlström, Nils Reuterholm till Jakob Cronstedt 1706-07 (PHT 1908), s 136,157,162,167 o 169.

Åke Hansson S: Reduktionskoll F 1:282, RA; Faderns anteckn om hans födelse i bibel i Alingsås museum; J E Almquist, a a 1961; Anjou; N FBeerståhl, Västergötlands porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6:7, 1969); Björkman, a a, 3, s 26; Broomé, a a 1950; C Callmer), Sv studenter i Wittenberg (1976), dens, Sv studenter i Rostock (1988); Frälseg, 2:2 o 4 (1935-76); Lags o doms; Lundqvist, a a 1928-46; G v Schoultz o L Tham, Värmland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 269 o 275; SRP 3 o 6 (1885-91); O Walde, Biicher- und bibliotheksgeschichdiche For-schungen in ausländische Bibliotheken (NTBB 1930), s 88; Äldre handkar ang Vestergötland (VFT 11:2-3), s 135.

Erik Åkesson S: Reduktionskoll F 1:282 o E 8147 (brev till Per Brahe d y), RA; Broomé; I Eriksson, Fruar på Frötuna (Uppland 2003), s 48-51; E Fernow, Be-skrivn över Värmland, 2 (1978); Frälseg, 1:2 (1935); C E Nygren, Karlstads stads hist, 1 (1934); H Petersson, Matricula regii collegii Strengnensis 1628-99 (1947), s 13; Schoultz o Tham, a a, s 216, 222, 269 o 275; N Segerstråle, Sv fideikommiss (1979); SRP 8, 10 o 15 (1898-1920); d:o: Stenografiska prot, 2; Stiernman, a a, 2; Strokirk, a a, 3 (1920).

ÅkeS: Frälseg, 4:2-3 (1976); Lags o doms; [J Oden-crants,] Kongl Götha hofrätts presidenter, led:er o betjäning (1803); SjVestg; Stiernman, a a, 2; C Tersme-den, Memoarer, 1 (2. uppl, 1919), s 28, o 6 (1919), s 298; H Valentin, Frihetstidens riddarhus (1915), s 112.

Namnet S i Norge: B H[ildebran]d, rec av Norsk slekthist tidsskr, 1 (PHT 1928) o 2 (PHT 1929); H Sol-lied, Gamle aetter i Sogn (Norsk slektshist tidsskr, 1, 1928), särsk s 213; dens, Gamle aetter i Sogn: Et suppl (d:o 2, 1930); dens, Svar (på sp0rsmaal 57; ibid, s 272).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Soop, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-11-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Soop, släkt, urn:sbl:6141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-11-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se