P Louis Sparre

Född:1863-08-03 – Italien (i Gravellona, Pavia, Lombardiet)
Död:1964-10-26 – Oscars församling, Stockholms län

Målare, Grafiker


Band 32 (2003-2006), sida 769.

Meriter

12 Sparre, Pehr Louis, son till S 10, f 3 aug 1863 i Gravellona, Pavia, Lombardiet, Italien, d 26 okt 1964 i Sthlm, Osc. Mogenhetsex vid Sthlms reallärov 3 maj 84, elev vid Académie Julian, Paris, 87–90, medlem av Konstnärsförb 88–98, vistades i Finland 91-08, VD i ab Iris, Borgå, 97–00, ordf i bestyrelsen för Borgå museum 99–05, intendent där 02–03, kårchef för Borgå frivilliga brandkår 12 dec 03–05, medlem av fäktarlaget i värja vid OS i Sthlm 12, ordf i Grafiska sällsk 18–21, i Konstnärsklubben 23–24 o 29–30, studerande vid Royal college of art, London, 24, ordf i Sv konstnärernas fören 27–29, i Nord grafikerunionens sv sektion 37–39.

G 19 juli 1893 i Hfors m författarinnan frih Eva Hedvig Wilhelmina Johanna Mannerheim (bd 25, s 80), f 30 juni 1870 i Villnäs, Åbo o Björneborgs län, Finland, d 27 dec 1958 i Sthlm, Osc, dtr till affärsmannen greve Carl Robert M (bd 25, s 80) o Hedvig Charlotta Helena v Julin.

Biografi

Louis S tillbringade sin tidiga barndom tillsammans med modern i Villa Teresita i Gravellona i Italien medan fadern ofta var på affärsresor. Efter att ha råkat ut för en olyckshändelse dog modern då S var fyra år gammal. Han flyttade då till fadern i Paris där han undervisades av en sv lärare. Efter en tid skickades han till Sverige för skolstudier. Under sin uppväxt besökte S sin farmor, som bodde i Karlskrona, och tycks då ha fått smak för sjölivet. Han drömde om en karriär till sjöss, och 1877 var han en tid extrakadett på korvetten Eugénie. 1878 inledde S studier vid konstakademins aftonskola med Tryggve Hermelin som lärare i akvarellmåleri.

När S efter skoltiden flyttade till Paris ville fadern att sonen skulle arbeta som ingenjör men denne var mer intresserad av en konstnärlig bana, vilket ledde till en tillfällig brytning. Efter att de försonats hyrde fadern en ateljé åt honom, och 1887 inledde han studier för Lefèvre och Boulanger vid Académie Julian i Faubourg St Denis. Bland övriga elever märktes företrädare för det unga franska avantgardet, men S umgicks också med de finländska konstnärerna Axel Gallén, Emil Wikström och Eero Järnefelt. I Paris lärde han känna Anders Zorn och var ofta gäst hos paret Zorn på Rue Daubigny. S och fadern reste 1888 till Skottland, vars landskap väckte en "lågande entusiasm" hos S. S å debuterade han på Salongen i Paris med en skymningsstämning över Rue Lamartine och på världsutställningen följande år visade han pastellen Flicka vid fönster.

Tillsammans med Gallén reste S sommaren 1889 till Finland. Färden gick först till Visuvesi och sedan till Jamasjärvi sjö där de från ett torp gjorde utflykter. Tillbaka i Paris blev S bekant med den franske målaren Georges Rochegrosse och kunde i dennes ateljé följa tillkomsten av den berömda målningen Babylonsk fest. I juni följande år återvände S till Finland där två av hans första målningar med finska motiv tillkom, Söndagsvila och Finsk bondflicka. De visades på Salongen i Paris 1891 och den senare såldes till Pontus Fürstenberg (bd 16). S studerade etsning för Zorn 1890–91 och utförde under dennes överinseende sitt första blad, Söndagsvila, som återgav målningen.

S hade under sina resor fattat ett allt större tycke för Finland och för den ålderdomliga kulturen i Karelen. Sommaren 1891 flyttade han till Finland och vistades en tid i Ruovesi sn i Satakunda. Från torpet Rimmi företog S vidsträckta upptäcktsfärder under vilka han skildrade sina upplevelser i teckning och akvarell. Några motiv översattes sedan till olja. I Den första snön (1891) skildrade han i tidens realistiska stil en mor med sitt barn i en enkel lantlig interiör. Målningen blev mycket uppmärksammad och visades i Paris på Salon Champs de Mars 1893. S utförde också studier för målningen Middagen (1891). I aug 1891 besökte han det nygifta paret Gallén på Lapinsalmi gård. Tillsammans utforskade man "det okända sagolandet" ryska Karelen. S lärde sig så småningom finska och deltog regelbundet i utställningar i Hfors men försörjde sig också genom att teckna etiketter för cigarettaskar. Han fick även en beställning på illustrationer till Runebergs Älgskyttarne. 1892 vandrade S tillsammans med Wikström i Fjärrkarelen, en resa som han skildrat i boken Bland Kalevalafolkets ättlingar (1930).

Sommaren 1893 gifte sig S med Eva Mannerheim. Bröllopsresan gick först till Kuopio och sedan vidare till Kajana, som för en målare var "en pärla av sällsynt slag". Med båt eller till fots utforskade makarna under närmast asketiska förhållanden gränstrakterna mot Ryssland. I Hfors bodde de i ett hus med tillhörande ateljé vid Unionsgatan. Vintern 1894 företogs ytterligare en resa österut. I Sotkamo hyrde de en stuga och reste sedan runt i släde i bitande kyla. Makarna fick två söner, Pehr Gustaf Ambjörn och Clas (s 713).

S:s hustru har karakteriserat honom som något av en dubbelnatur. Ibland var han "öppenhjärtigt frispråkig, spirituell och rolig i vänners krets" men kunde vid andra tillfällen drabbas av "svartaste svårmod". Bland S:s arbeten från denna tid märks illustrationer till Kasimir Leinos artikelserie om ockultismen som tillkom 1894. Följande år fick han första pris i en tävling om altarmålning för Vasa kyrka och året därpå en beställning på Finlands ständers hyllningsadress med anledning av tsar Nikolaus II:s kröning. 1896 utförde S målningen Hemvändande kyrkfolk, som skildrar en grupp människor som åker skidor över isen. Målningen, som tillkom i flera versioner, vittnar i återgivningen av dräktdetaljer om S:s intresse för folklivsskildringar och bygger på skisser som han utfört i Sotkamo i Kajanlands ödemarker.

S intresserade sig tidigt för den engelska ddskriften The Studio som utkom med sitt första nummer 1893 och där tidens nya inredningsideal lanserades. Han satte sig i förbindelse med redaktören och grundaren Charles Holme och erbjöd sig att informera om det finska konstlivet. I en redaktionell artikel 1896, The artistic movement in Finland, återgavs fotografier efter målningar av Edelfelt, Halonen, Munsterhjelm, Sahlsten och S själv, som för övrigt s å besökte tidskriftens redaktion tillsammans med hustrun. Allt mer inriktade på konsthantverk grundade makarna, med stöd av hustruns bror som var bankdirektör, ab Iris 1897. Avsikten var att tillverka konsthantverk, framför allt möbler. Familjen bosatte sig i villa Orrela i närheten av Borgå och verksamheten bedrevs i Enholms gård vid Brunnsgatan i staden. Varorna såldes också i en butik på Henriks- gatan i Hfors. Under en resa till Belgien hade S sett keramik av den engelsk-belgiske konstnären A W Finch på en utställning i Bryssel. S kontaktade denne och erbjöd honom anställning. 1898 uppfördes en ny fabriksbyggnad och en utvidgad försäljning av möbler, mattor, möbeltyger och keramik tog vid. Efter intriger och en försämrad ekonomi lämnade S Iris och 1902 gick företaget i konkurs.

S grundade istället en egen byrå för industriell formgivning under namnet Konst-industriell ritbyrå - Eva och Louis Sparre. Verksamheten startade i början av 1901 i Borgå, där man också öppnade en egen snickarverkstad och snabbt fick en rad beställningar. S fortsatte att rita möbler och utförde tävlingsritningar för Gamla studenthuset och studentbiblioteket i Hfors 1900. En rad beställningar kom även från S:t Petersburg.

S:s stora intresse för äldre byggnadskonst fördjupades under tiden i Borgå, som han kallade "Finlands Brügge". Han hade uppmärksammat att det fanns planer på att ersätta den medeltida stadskärnan med ett modernt rutnät och han organiserade genast ett motstånd. I ett föredrag 1898 hävdade han att han "föredrog dessa gränder och kojor framför illa och i oädla material imiterade renässanspalats vid linjerade, städade och putsade gator med sin opersonlighet och andefattigdom". Talet publicerades s å i boken Det gamla Borgå, som försågs med S:s egna illustrationer.

Efter hand kände sig S allt mer främmande i det finska samhälls- och konstlivet och 1908 flyttade familjen till Sverige. Konstindustriella byrån stängdes och S övergav konsthantverket dll förmån för måleri och grafik. 1924 studerade han grafik för Frank Short vid Royal college of art i London och 1927 initierade han en utställning av engelsk grafik i konstakademin. Han fortsatte att resa och besökte England, Frankrike, Italien och Spanien. Under 1920- och 30-talen besökte han även USA. Intresset för arkitektur framkommer i en rad målningar och teckningar med motiv från Sthlm och andra städer. 1912 reste S till Egypten tillsammans med Anders Zorn, och under tre resor till Nordafrika studerade han folkliv och arkitektur. Sina färder skildrade han i flera artiklar för OoB som han försåg med egna teckningar och fotografier.

På Gotland byggde S 1914 villa Sandarve i Ljugarn efter egna ritningar. Paret S vistades där under somrarna fram till 1940-talet. Där tillkom ca 500 teckningar och akvareller inspirerade av den historiska och marina miljön. Några grafiska blad med gotländska motiv utfördes i mjukgrundsteknik. De gotländska fornminnena skildrade S i en rad litograferade planscher i albumet Visby ringmur (1911).

S fortsatte att var aktiv långt in på ålderns höst. Han öppnade ett eget galleri och så sent som 1962 arrangerade han en separatutställning, 99 år gammal.

I sitt konstnärskap förhöll sig S kallsinnig till den framväxande modernismen och stod livet igenom fast vid ett realistiskt framställningssätt. Folklivsmotiven dominerade hans tidiga måleri, men efter hand tillkom en rad landskapsmotiv där det ofta var mötet mellan land och hav som fångade hans intresse. Senare blev stadsmotiv, med en noggrann återgivning av arkitekturen, något av en specialitet. Redan under tiden i Paris och i Finland fick S flera porträttbeställningar men efter återkomsten till Sverige kom han att i allt högre grad specialisera sig på porträttmåleri och utförde över 500 porträtt. Bland de avbildade märks Dan Broström, Nathan Söderblom (målad postumt 1932 och 1934), S:s svåger marskalk Mannerheim, Bengt Nordenskiöld och Theodor Jakobsson (bd 20, s 103).

Som grafiker arbetade S bl a i etsning, torrnål och akvatint. Produktionen, varav en del utgavs av FIB:s konstklubb och Grafiska sällskapet, uppgår till mellan 130 och 140 blad. Till en början märks ett visst intryck från Zorns grafik, särskilt i ett porträtt av Zorn där han härmade läromästarens teknik. Efter hand blev mariner och stadsbilder vanliga och skildringen av ljus och luft blev då en huvuduppgift. Ett motiv med en pansarkryssare under skottlossning byggde på intryck av tidningarnas skildringar av rysk-japanska kriget. Några blad visar inloppen till New York, London och Sthlm. Han utförde också porträtt i torrnål, bl a av Oscar v Heidenstam och Axel Lagrelius. S skapade även bokillustrationer och en rad exlibris.

Sin kanske viktigaste roll spelade S som introduktör av jugend/art nouveau i Finland. Det finska konsthantverket dominerades då av 1800-talets blandstilar, och S hade som mål att höja nivån liksom folkets smak. Han utgick från den engelska Arts and crafts-rörelsen och skrev i sin bok om Holme om dess "betydelse för konsten i den civiliserade världen och dess frigörelse ur schematisk förstelning och sterilisering". S ritade möbler, lampor, metallföremål och textilier.

I sin möbelkonst undvek dock S jugendstilens böljande linjer till förmån för en mer linjär stil, och han lade särskild vikt vid möblernas konstruktion och ett omsorgsfullt utförande. Han utförde hela sammanhållna möblemang där stolarna var djupa och bekväma. Skåpen är ibland försedda med blyinfattade glas. För tillverkningen importerade han olika träslag (ek, ask, alm, lönn, bok, valnöt, satin valnöt, mahogny) men använde också den finska masurbjörken och flammig björk. Möblerna har ofta en matt, bonad yta som låter trädets dekorativa ådring framträda. En del möbler är försedda med olikfärgade inläggningar i trä, ben, läder eller metall som utfördes av verkmästare Albert Willberg. Tyger inköptes från Liberty i London. Till en början fick S god avsättning för sina varor, och 1894 köpte Finska handarbetets vänner en matsalsmöbel i finsk stil. Av sin hustru lärde sig S också bokbinderi och han utförde bl a ett band i nationalromantisk stil åt kommerserådet K A Snellman 1903. Sina möbelritningar skänkte han 1951 till industrikonstförbundet Ornamo.

S ställde flitigt ut sin konst. Före flytten till Sverige visade han tillsammans med makan en stor retrospektiv utställning i Hfors som omfattade ca 140 arbeten från åren 1891–1907. Under sin tid i Finland behöll han kontakten med det sv konstlivet och deltog i Konstnärsförbundets utställningar 1890 och 1895. Efter återkomsten till Sverige visade han regelbundet sin konst.

Författare

Tomas Björk



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i GUB (bl a till Gbgs konstfören, T Ahrenberg o C Pineus), KB (bl a till A Engström o Christian Eriksson), LUB (bl a till EJohanson-Thor), RA (bl a till Gerda Boëthius o S Hedin) samt UUB (bl a till OoB o Anna Söderblom).

Tryckta arbeten

Illustrerat: KA Tavaststierna: Hårda tider. Berättelse från Finlands sista nödår Hfors 1891 (omsl), J L Runeberg: Elgskyttarne. Praktuppl Hfors 1892, T Pakka-la: Tjärkarlar. Folklifsbilder från norra Österbotten Hfors 1895, J W Söderhjelm: Finlands yngre finska litteratur. Med 8 porträtt efter original af Albert Edel-felt, Eero Järnefelt och LS (OoB, årg 4, 1895, s [123]-140), Kuvallinen Suomen historia vanhimmista ajoista nykyaikaan saakka. Osa 2, Suomen keskiajan historia. Kirjoittanut O A Forsström, Jyväskylässä 1898 (vissa ill), Kuvallinen Suomen historia vanhimmista ajoista nykyaikaan saakka. Osa 3, Suomen historia us-konpuhdistuksen aikakaudella 1521-1617. Kirjoittanut Kustavi Grotenfelt, Jyväskylässä 1902 (vissa ill), J H Erkko: Fosterländsk hustafla. Ord till ung och gammal att i hjärtat gömmas Hfors 1901 (fol), P Nord-mann: Borgå barn och borgare. Hågkomster och hörsägner. Med teckningar af Alex. Federley och LS, Hfors 1906 [2. omarb, med 9 kapitel och 25 bilder tillökade uppl:] Hfors 1917 [3., omarb uppl:] Borgå 1976, B Gripenberg: Rosenstaden Hfors 1907, E Mannerheim Sparre: Bröllopsresan. Beskrivning av en resa i Fjärrkarelen sommaren 1893 Sthlm 1945.

Tryckta arbeten: Muutamia muistoja Elias Lönnrotin olösta Kajaanissav. 1832-53 (Suomen kuvalehti, 1894, s 335). - Gunnar Berendtson. Biografiskt utkast (Konstnärsgillets julblad, 1895, s 2). Övers: Gunnar Berendtson, Elämäkerrallinen kuvaus (Taiteilijaseu-ram juolulehti, 1895, s 10). - Det gamla Borgå. Föredrag i Lycei solennitetssal söndagen den 3 april 1898. Borgå: W. Söderström, 1898. [5], 29, [1] s., iv kartbl., ill. 2. uppl: Det gamla Borgå. Hfors: Schildt, 1919. [7], 29 s., iv kartbl, ill. 3. uppl: Det gamla Borgå. Borgå: Tryckeri-och tidnings AB, 1979. [7], 29, [1] s, iv karts, ill. - Med "Godiva" till Stockholm. Borgå 1903. 12 s. -Förfädrens Stockholm. En vädjan till 1900-talets Stockholmare. Med 17 bilder af författaren (OoB, årg 19,1910, s 1-10, ill). - Visby och dess fornminnen. En nationalskatt. (OoB, årg 21, 1912, s 129-138, ill) [Med 13 ill av LS.] - Öknens konstnär (OoB, årg 31, 1922, s 259-267, ill) [Modern moskéarkitekt. Med 5 ill av LS.] - Den stora fantasian i Biskra (OoB, årg 33, 1924, s 255-265, fotogr). [Redogörelse för ett statsbesök. Med 9 fotogr av LS.] - Ett Marockominne. Ur dagboksanteckningar under resa i Algeriet och Marocko (OoB, årg 34,1925, s 213-223, ill). [Med 8 ill av LS.] - Bland Kalevalafolkets ättlingar. Anteckningar från en vandring i Fjärrkarelen 1892. Med bilder efter författarens originalteckningar och fotografier. Borgå: Werner Söderström oy, 1930. 152 s, [10] pl-bl, ill (vissa i färg), fotogr. Övers: Kalevalan kansaa katso-massa. Muistiinpanoja kauko-karjalanretkeltä v. 1892. [Suomentanut, Joel Lehtonen.] Porvoo: Werner Söderström oy, 1930. 154 s, [10] pl-bl, ill (vissa i färg). 2. painos: [Kajaani]: Kainuun museoyhdistys, 1984. 3. painos: Kajaani: Kainuun museo-ja kotiseutuyhdistys, 1999. - Grafikern Akseli Gallén-Kallela (Matrikel. Grafiska sällskapet, 1936, s 9-12,1 pl). - Ett besök hos Axel Gallén-Kallela i augusti 1892 (Konstvärlden, årg 1, 1941, s 459-464). - Charles Holme (Konstvärlden, årg 2, 1942, s 728-[731]). [Även särtr: Sthlm: Konstvärldens särtryck, 1943]. - Borgåminnen (OoB, årg 51, 1942, s 99-107, ill). [Med 8 ill av LS.] - Strödda Zornminnen (Hågkomster och livsintryck, 23. Konstnärsfolk. Personliga minnen av bortgångna sv konstnärer ... under redaktion av Ernst Malmberg, Upps: J A Lindblad, 1942, s [167]-182, fotogr). [Även särtr: Upps:J A Lindblad, 1942, s [167]-182, fotogr + omsl.] - Gotlandsskisser (Louis Sparre. Gotlandsskisser. [Utg med inl och komment av] David Ahlqvist. Burgsvik: Hanse-production, 1981, s 53-[131]).

Källor och litteratur

Källor o litt: U Hård af Segerstad, Modern Finnish design (1969); R Konttinen, Konstnärspar (1991); L S: 1863-1964 (Prins Eugens Waldemarsudde, kat 5, 1981); E Mannerheim Sparre, Bröllopsresan: beskrivn av en resa i Fjärrkarelen sommaren 1893 (1945); M Munck o M Tamminen, Möbler av L S: Irisfabriken o L S:s möbelkonst (1990);J Rothlind, Sv svart-vit grafik 1890-1990 (1992); S Sarajas-Korte, Vid symbolismens källor: den tidiga symbolismen i Finland 1890-1895 (1981); T Sarpaneva, Finnish design 1875-1975: 100 år konstindustri i Finland (1975); SKL o där anf litt; SMoK; A Tallberg, Vår moderna konstgrafik 1895-1920 (1920); A Zorn, Självbiogr anteckmar, ed H H Brummer (1982).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Louis Sparre, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6214, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Björk), hämtad 2019-10-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6214
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Louis Sparre, urn:sbl:6214, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Björk), hämtad 2019-10-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se