Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö)

Född:1517 – Enköpings-Näs församling, Uppsala län
Död:1605-04-20 – Börringe församling, Skåne län

Godsägare


Band 32 (2003-2006), sida 791.

Meriter

Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta o Ängsö), f 1517 i (Enköpings-)Näs, Uppland, d 20 april 1605 i Börringe, Skåne. Föräldrar: Fader Nilsson (Sparre av Hjulsta o Ängsö) o Botil Knutsdtr (Tre rosor).

G 1) 26 maj 1532 m Peder Nilsson (Grip; bd 17, s 302) i Sorunda, Södermanland, f 1507 och drunknad i Mälaren 26 sept 1533, son till riksrådet, riddaren o lagmannen i Östergötland Nils Bosson (bd 17) o Anna Arvidsdtr (Trolle); 2) 1534 eller senast 11 jan 1535 m danska riksrådet, riddaren och hövitsmannen på Varberg Trudt Ulfstand på Torup i Bara, Skåne, f trol 1487, d 16 nov 1545, son till Gregers Jepsson (Ulfstand) o Elseff Billesdtr (RepD) samt änkling sedan 1531 eller 1532 efter Ide Lagesdtr (Broek); 3) 1546 eller 1547 m Trudt Ulfstands föregående hustrus halvsysters son danske riddaren o riksrådet Lage Brahe till Krageholm i Sövestad, Skåne, d 5 mars 1567, son till danska riksrådet Axel Brahe o Anne Lagesdtr (Broek).

Biografi

Efter att genom sin förste make Peder Nilssons (Grip) drunkning ha blivit änka redan vid 16 års ålder blev G inom kort omgift med det danska riksrådet Trudt Ulfstand, vilken kommit till Sthlm som ett av tre danska sändebud. Hon hamnade därigenom i Grevefejdens oro, då denne var hövitsman på Varberg och efter en kupp måste fly därifrån. G och Trudt Ulfstands barn i föregående äktenskap var kvar på Varberg och under 14 månader fångar hos hans motståndare. Under denna tid födde hon, ännu blott 18 år gammal, sitt enda barn, sonen Niels Ulfstand. Denne dog redan 1548 på hemväg från en resa med sin styvfar Lage Brahe och den danska drottningen till prinsessan Annas bröllop med sedermera kurfursten August I av Sachsen. Vid hans begravning framtvang två av Niels Ulfstands halvbröder öppnande av hans likkista, då de beskyllde Lage Brahe för att ha vållat sin styvsons död, men det klarlades att Niels dött av pest.

Enligt en uppgift av okänd proveniens (Möller, s 200 f) skall G ha sagt, att hon hellre ville vara i helvetet med herr Lage än i himlen med herr Trudt.

Mest känd är G som godsägare i samtliga de tre nordiska länderna. Framför allt hade hon efter sin mor ärvt omkr 600 gårdar i Norge och på Shetlandsöarna, vilket innehav hennes båda senare makar måste bevaka och försvara mot anspråk från andra pretendenter. Genom transaktioner under åren 1574–99 avstod G de norska godsen till den danska kronan mot vederlag i sina senare makars provins Skåne. Efter att ha blivit mer än 80 år testamenterade hon sin övriga egendom till den danske kungen 1601. Häremot protesterade emellertid Karl IX, och hennes sv gods, som redan under nordiska sjuårskriget varit konfiskerade (Konung Erik XIV:s nämnds dombok), förklarades 1607 vara förbrutna till den sv kronan. 1613 återlämnades de till G:s avlägsna sv släktingar, av vilka den ingifte Axel Oxenstierna vid skifte 1615 kom i besittning av hennes födelsegods Hjulsta.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Strödda äldre räkenskaper: Ny ser: Rasmus Ludvigssons handkar ang danska adelns gods i Sverige 2, Reduktionsdeput:s arkiv D II: 1-2, o E 898 (arvskiftesbrev 1615), RA.

N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); J E Almquist, Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); dens, d:o i Värmland o Dalsland 1562-63 (d:o 1973); dens, d:o i Närke o Bergslagen 1576-77 (d:o 1975); dens, Innehavare av frälsejord i Västergötland 1576-77 (1984); Asche-hougs Norges historie, 4 (1996), s 74-77; T Berg, De särskilda fögderierna för förbrutna gods under Karl IX:s o Gustav II Adolfs regeringar (MRA 1927); R Blomqvist, Fru Görvels gård i Lund (1937); B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); H Bruun, Vittskövles ejendomshistorie ca 1400-1555 (Afhandlinger tilegnade rigsarkivar Axel Linvald, 1956), s 85; P R Christiansen, Slektskapet mellom Torstein Skjeldulvsson og Mörten Månstad (Norsk slektshist tidsskr, 39, 2003) s 136 f; Chronicon genea-logicum (1718), s 34; P Colding, Studier i Danmarks politiske Historie i Slutningen af Christian II:s og Begyndeisen af Frederik II:s Tid (1939), s 277 f; DAA 1888, s 101 f, o 1896, s 430; L Daae, Kong Christiern den förstes norske Historie 1448-58 (1879), s 138; dens, Fru Gorvel Fadersdatter og hendes norske Jordegods (NHT 3:3, 1895); Danmark-Norges Traktater 1523-1750, 3 (1916); Danske Kancelliregistranter 1535-50 (1881-82); DBL; S H Finne-Gr0nn, G0rvel Fadersdatter (NBL 5, 1931); Frälseg 1:1-4:3; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53); dens, Sparre av Hjulsta o Ängsö (ÄSF 1:2,1965), s 194 f; dens, Genealog ms från vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskn o äldre arkivhist (PHT 1974); S Grubbes Dagbog (DM 4:4, 1878), s 19; G0rvel Fadersdatters regnskap over Giske og Giskegodset 1563, ed P-0 Sandberg (1986); GIR 6, 20-24 o 27-28 (1875-1914); B H[ildebran]d, rec av Schartau, nedan a a (PHT 1929); Kancelliets Brevb0ger 1551-1615 (1885-1916); W Karlsson, Ett par lundaporträtt ur van Paaskes verkstad (Tidskr för konstvetenskap, 11, 1927); S T Kjellberg, Skåne, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1966), s 172, 343 f o 363; C A Klingspor o B Schlegel, Uplands herregårdar (1881): Hjulsta, sp 3-8; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 160; Krönens Skader (1892); C Lange, Historiske Efterretn:ar om Besid-derne af Giske Gaard (Norsk Tidsskrift for Videnskab og Litteratur, 4, 1847), s 91-94; A S Langekiehl, Var Erik Kil fra Holstein? (Norsk slektshist ddsskr, 39:2, 2003), s 185; E Madsen, Fru Garvel Faddersdatter (Personalhist Tidsskr, 6:4, 1913); P v Möller, Bidr till Hallands hist, 1 (1874), s 188, 197 o 200-203; I Nordin-Grip, Peder Grip o Görvel Sparre (Täljebygden 1951); Norske Rigs-registranter, 1-11 (1861-90); G Olsson, Hallands polit hist (Hallands hist från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645, 1954); S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); C Paludan-Müller, Grevens Feide, 2 (1854), s 331; RepD 2:4 (1932), nr 7261 o 7266, samt 2:5 (1933), nr 8447; FRi-chardt o G Ljunggren, Skånska herregårdar (1852-63); J Samuelson, Aristokrat eller förädlad bonde? (1993), s 276; P-0 Sandberg, Gervel (Gyrvhild) Fa-dersdatter (NBL 3, 2001); A Sandklef, Hallands bönder (Hallands hist från äldsta tid ull freden i Brömsebro 1645,1954); S Schartau, Malmö h al under den danska tiden (1929), s 171 ff; SMoK; A A v Stiernman, Swea o Götha Höfdinga-Minne, 2 (1835), s 78 ff; T F Troels-Lund, Dagligt Liv i Norden i det 16de Aarhundrede, 14 (1904); E Wrangel, Konstverk i Lunds domkyrka (1923), s 16, 68 f o pl XXXIV; Äldre handkar rör Vestergötland (VFT 1:10, 1899), s 87.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6245, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6245
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö), urn:sbl:6245, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se