Biografi

Sparre av Vik, konventionell nutida efter vapnet och sätesgårdens namn bildad benämning på en medeltida högfrälse släkt utan samtida släktnamn.

Dess stamfar var Arnvid (Arvid) Gustafsson (d 1317), som förekommer tidigast 1301. Han blev riddare något av åren 1301–03. A har identifierats med den herr Arvid som enligt Erikskrönikan liksom Abjörn Sixtensson följde hertig Erik på dennes julresa till den norske kungen 1302. Identifikationen styrkes av att han liksom Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta) nämnes bland hertigarna Eriks och Valdemars råd 1307. Av intresse är i sammanhanget också, att deras släkter hade samma vapentinktur, röd sparre i guldfält, att Abjörn Sixtenssons uppgörelse med sin mor 1301 beseglats av A, och att A efter Abjörn Sixtenssons död var bland dem som tillvaratog dennes barns intressen. Det förefaller alltså sannolikt, att A och Abjörn Sixtensson tillhörde samma släkt, men släktskapsgraden torde ej kunna utredas. Enligt Erikskrönikan omkom A vid "Nyköpings gästabud" genom att en av kung Birgers män sköt en pil genom hans bröst. Hans sätesgård uppges ha varit Ekholmen i Veckholms sn i sydvästra Uppland, men hans änka Ramborg, dotter till lagmannen i Tiundaland Israel Andersson (And, bd 1), bodde på Vik i Balingsta sn, Uppland, enligt sitt gravmonument i Västeråkers kyrka i samma landskap. På Vik hade A och hon daterat ett brev 1315.

Sonen Gustaf Arvidsson (Arnvidsson; d 1366 eller 1367) förekommer från 1334 (DS 4, s 390: noten), blev riddare vid kung Magnus' kröning 21 juli 1336, riksråd senast 1350 och lagman i Södermanland något av åren 1350-55. Han tillhörde kung Magnus' son Eriks anhängare och senare kung Albrekts. 1334 hade G givit det förutnämnda Vik som morgongåva till sin hustru Cristina, dotter till riksrådet Peter Rangvaldsson (tre ginbalksvis kopplade snedrutor) och änka efter marsken Erengisle Näskonungsson (delad sköld; bd 14). Utom i Uppland innehade han jord i Västmanland och Östergötland.

G blev svärfar till riksråden Finvid Finvidsson (Frössviksätten; bd 16, s 643) och Folke Nilsson (Ivar Nilssons ätt) och far till Arvid Gustafsson (d 1379 eller 1380). Den sistnämnde uppträder tidigast 1359 och blev riksråd senast 1362. Han var lagman i Finland ("Österland") från något av åren 1364–66 till något av åren 1372–80, dubbades till riddare 1372 eller 1373 och var häradshövding i Lagunda hd i Uppland 1377–78. Som innehavare av jord kan A beläggas i Uppland, Västmanland, Närke, Östergötland och Småland.

A var den siste på manssidan av sin släkt men efterlämnade dottern Margareta Arvidsdotter (d 1415), som ägde Vik 1382 och blev gift med riddaren, riksrådet och lagmannen i Uppland Ture Bengtsson (Bielke; bd 4). Deras son Sten Turesson blev svärson till Karl Ulfsson (Sparre av Tofta, ovan), morfar till Sten Sture d ä och farmors morfar till Gustav I. Sten Turessons dotter Katarina Stensdotter ärvde Vik, som senare var sätesgård för hennes son Nils Olausson (S av Ellinge, s 783).

Författare

Hans Gillingstam

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: S O Brenner, Nachkommen Gorms des alten (1964); H Gillingstam, S av Vik (ÄSF 1:2,1965);J Liedgren, Om medeltidsätter med sparre i skölden (Släkthist forum 1986:3), s 20 f o 23; J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1 (1982), s 119; SMoK; E o R Sparre, Medeltida Spärrar (2003).

Arnvid (Arvid) Gustafsson: I Andersson, Källstudier till Sveriges hist (1928), s 101 f; dens, Minne av Erikskrönikans förf (SAH 66, 1958), s 65 f; B Beckman, Matts Kättilmundsson, 1-2 (1953-54); Biskop Hans Brasks släktbok (1970); AConradi Mattsson, Riseber-ga kloster... (1998); Det medeltida Sverige, 1:2, 1:4 o 1:6-7 (1974-92); DS 2-3 (1834-50); S Engström, Bo Jonsson, 1 (1935); S Gardell, Gravmonument frän Sveriges medeltid, 1 (1945); H Gillingstam, Ha några av medeltidsätterna med en sparre i vapnet gemensamt ursprung? (SoH 1953); B E Hildebrand, Sv sigiller från medeldden (1862-67); C Härenstam, Finnveden under medeltiden (1946); HJägerstad, Hovdag o råd under äldre medeltid (1948); KH Karlsson, Drot-sen Bo Jonssons härstamn (SAT 2:2, 1890); dens, Va-penmålmarna vid fru Ramborgs graf i Väster-Åkers kyrka (PHT 1906); S Kraft, Erikskrönikans källor (HT 1932), s 66; C Loven, Borgar o befästn:ar i det medeltida Sverige (1996); K-E Löfqvist, Om riddarväsen o frälse i nord medeltid (1935), s 246; R Pipping, Nyköpings gästabud (FHT 1924), s 100 o 102; dens, Kommentar till Erikskrönikan (1926); S Rahmqvist, Sätesgård o gods (1996); J Rosén, Striden mellan Birger Magnusson o hans bröder (1939); B Schlegel, Wijk (1876), s 14 f; ST 1 (1877); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967-76), sp 155, o 2 (1980-91), sp 527 f; Sv medeltidens rim-krönikor, 1 (1865).

Gustaf Arvidsson (Arnvidsson): Räven van Barne-kows räkenskaper för Nyköpings fögderi 1365-67, ed B Fritz o E Odelman (1994); Conradi Mattsson, a a; Det medeltida Sverige, 1:3 o 1:6 (1982-88); DS 4-9 (1853-2000); Engström, a a; B Fritz, En folkungatida storman o hans olika roller (Studier i äldre hist, 1985), s 99; Gardell, a a; H Gillingstam, a a:n; dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53); dens, Brev ur askan (1996); Hildebrand, a a; KH Karlsson, Den sv konungens domsrätt ... under medeltiden (1890), s 42; dens, a a 1906, s 30 f; K Kumlien, Västerås ull 1600-talets början (1971); Lags o doms; J Liedgren, a a, s 23; Löfqvist, a a, s 247 o 259; P A Munch, Det norske Folks Historie, 2:1-2 (1862-63); S Rahmqvist, a a; dens, Sandbro-ätten (PHT 1978); RPB; Schlegel, a a, s 15 ff o III ff; L Sjöstedt, Krisen inom det sv-skånska väldet 1356-59 (1954); ST 2 (1883); Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 155, o 2, sp 530 f; ÄSF 2:1 (2001), s 66.

Arvid Gustafsson: Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924-31); E Anthoni, Finlands medeltida frälse o 1500-talsadel (1970); Räven van Barne-kows räkenskaper för Nyköpings fögderi 1365-67; Conradi Mattsson, a a; G Dahlbäck, Uppsala domkyr- kas godsinnehav med särsk hänsyn till perioden 1344-1527 (1977); Det medeluda Sverige, 1:2, 1:4 o 1:6 (1974-88); DS 7-9 (1953-2000); Engström, a a; FMU 1 (1910); Gillingstam, a a 1952-53; B-U Herge-möller, Magnus versus Birgitta (2003); KH Karlsson, Några handkar i Lybecks stadsarkiv närmare granskade (HT 1902), s 242 f o 245; Lags o doms; A F Liljeholm, Medeltida arvslagar o släktskapsbestämn (PHT 1950); M Linton, Drottning Margareta (1971); Löfqvist, a a, s 249; L-A Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958); Rahmqvist, a a 1996; Räven van Barnekows räkenskaper för Nyköpings fögderi 1365-1367; RPB; Schlegel, a a, s 17 f; ST 2; Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 158, o 2, sp 531 f; ÅboSvB.

Margareta Arvidsdotter: Det medeltida Sverige, 1:4 o 1:6.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sparre av Vik, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6256, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6256
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sparre av Vik, släkt, urn:sbl:6256, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.