Gustaf F Rydberg

Född:1835-09-13 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1933-10-11 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län

Målare


Band 31 (2000-2002), sida 25.

Meriter

Rydberg, Gustaf Fredrik, f 13 sept 1835 i Malmö, S:t Petri, d 11 okt 1933 där, ibid. Föräldrar: postmästaren Gustaf Isak R o Elise Charlotte Zickerman. Konststudier i Khvn 52–57, elev vid FrKA 7 okt 57–59, konststudier i Düsseldorf 59–64, agré vid FrKA 19 mars 66. – LFrKA 71, Iqml 25.

G 14 mars 1887 i Kristianstad m Ebba Josephina Borgström, f 16 sept 1839 i Lund, d 25 maj 1905 i Kristianstad, dtr till prosten Anders B o Carolina Jacobina Wiberg samt tidigare g m grosshandlaren Carl Johan Fulgentius Ljunggren (bd 24, s 8).

Biografi

Gustaf R, som växte upp i ett burget och gott hem, gick endast fyra klasser i Malmö latinskola innan lusten att rita tog överhanden. De förstående föräldrarna lät honom ta privatlektioner i teckning från 12-13 årsåldern. Bland de första lärarna var den danske litografen Andreas Martin Petersen. På hans rekommendation lämnade R 17 år gammal hemmet för att på allvar utbilda sig till konstnär i Khvn. Vid hans ankomst dit var ännu Christoffer Wilhelm Eckersberg i livet och traditionen från danskt guldåldersmåleri fördes vidare av dennes många elever. R kan inte ha undgått att inspireras. Danskarnas intima förhållande till motivet och det omedelbara naturstudiet fick ligga och mogna och skulle senare komma till uttryck i R:s konst. Läraren Frederik Christian Kiaerskou praktiserade dock en annan stilart. Han hade utbildats hos bl a Eckersberg men fått de avgörande intrycken i München och målade arrangerade då uppskattade landskap. R bodde tre år hos Kiaerskou, älskvärd som människa men föga lämpad som lärare, eftersom undervisningen huvudsakligen bestod i att kopiera. Av honom lärde sig R den detaljerade redogörelsen och kompositionen med kulissträd i förgrunden. De måleriska resultaten från de fem danska studieåren uppvisar noggrant utpenslade utsikter i Kiaerskous studiomanér.

Höstterminen 1852 skrevs R in i Kunstakademiets frihandsklass tillsammans med bl a Janus la Cour, en konstnär som R satte högt. På akademin tecknade han gipser på kvällarna men någon anteckning om upp-flyttning finns inte. R deltog med början 1855 i samlingsutställningar på båda sidor Sundet men började förtvivla om att någonsin bli konstnär. Han bestämde sig dock för att följa undervisningen på FrKA i Sthlm.

När R skrevs in vid FrKA hade Edvard Bergh (bd 3) återkommit från utlandsstudier och fått akademins tillåtelse att för första gången meddela undervisning i landskapsmålning. En kraftig uppryckning förväntades av den blott 29-årige Bergh. Tyvärr var denne, enligt R, om möjligt ännu sämre som lärare än Kiaerskou. Berghs målningar undgick dock inte att göra intryck på R. En kultivering av färg och form blev resultatet och ett sökande bort från det vildmarksromantiska mot ett mera realistiskt synsätt. Bland övriga lärare undervisade J F Höckert (bd 19) i teckning. R lovordades av akademin för sina ritningar både i Modellskolan och Högre antikskolan. Studieåren i Sthlm gav dock inte R vad han väntat sig och Berghs landskapsskola var en besvikelse.

Under 1850-talet förlade en stor del av den sv konstnärskåren sina studier till Düsseldorf. Dit reste även R 1859 trots att Düsseldorfmåleriet börjat kritiseras i Sverige. R ångrade aldrig sitt val. Som lärare hade han, i likhet med flertalet av de sv landskapsmålarna, norrmannen Hans Gude. Denne var den förste som gav R goda råd, och det var han som öppnade R:s ögon för naturen. Utan Gudes vänliga ledning hade R aldrig blivit konstnär, ansåg han själv. Liksom sina landsmän målade R i Tyskland huvudsakligen sv motiv efter skisser som utförts under sommarresor till Småland, Östergötland och Västergötland. Förutom studier av landskap och byggnader återfinns noggrant tecknade helfigurer som en dalkulla och en nordsjöfiskare, dvs motiv som ofta återkommer i dåtida Düsseldorftavlor. Nu lärde sig R en kompositionsprincip som byggde på diagonaler och korsande horisontaler. Ett småfigurigt staffage placerades gärna i skärningspunkten. Detta kompositionssystem är även senare vanligt i R:s konst. I de studiomålade landskapen är kontrastverkan mellan ljus och skugga stark i Düsseldorf-skolans anda och koloriten brokig. Det var i Tyskland R målade sitt första tidstypiska vinterlandskap, ett av samtiden omtyckt motiv, som återkom i R:s produktion under två decennier. Det var också i Düsseldorf som R i Ett sommarlandskap (1864) för första gången målade ett par skånska pilträd med något av den mjuka lummighet som skulle bli utmärkande för hans konst. Dessa pilevallsmålningar ägnade sig R åt fram till mitten av 1920-talet. Gude betraktades i Düsseldorf som den främste när det gällde att måla "lufter" och R blev hans skicklige arvtagare på det området. För R blev Gude en förebild inte bara som konstnär utan också som människa med sin positiva livssyn och sin skönhetsglädje.

1864 lämnade R Düsseldorf och bosatte sig i Sthlm. Hans hemsända arbeten visade att han inte längre var elev och han accepterades genast i Sthlms konstnärsliv där han blev en omtyckt kamrat och sällskapsbroder. Han sammanträffade åter med en kollega från Düsseldorf, A Wahlberg, som den anspråkslöse R betraktade som landets främste landskapsmålare. R påverkades av Wahlbergs friluftsmåleri i fransk anda men anammade aldrig helt denna riktning till skillnad från flertalet generationskamrater utan fortsatte sin egen väg mot en rent sv linje i friluftsmåleriet.

Under R:s utlandsvistelse hade den konstintresserade Karl XV tillträtt som kung vilket medförde ett uppsving för konstnärerna. När NM invigdes 1866 med en stor skandinavisk konstutställning visade R tre landskap som väckte uppmärksamhet. Kungen fattade intresse för hans konst, gjorde inköp och beställningar, och snart räknades R till den k konstnärskretsen.

R:s måleri var inne i en brytningsperiod men ännu var lärdomarna från Düsseldorf påtagliga. Under 1860-talet övervägde vinter- och vårvinterlandskapen med månsken och vattenfall som halvromantiska inslag. Den mäktiga norska naturen med dess fjordar var ett ofta avbildat motiv bland samtida skandinaviska konstnärer. Karl XV inbjöd 1868 R att medfölja till Norge och R samlade "stora" motiv bland de norska fjällen men inspirationen uteblev. Även påföljande år initierade och bekostade kungen en studieresa till Norge men den norska naturen sammanföll inte med R:s kynne och gav inget egentligt utslag i hans produktion.

Det var i Skåne som R fann sin främsta inspirationskälla. En tidig friskt fångad naturstudie är Skånskt landskap (1868) där inga reminiscenser från Düsseldorf kan skönjas. Den är helt väsensskild från de s å utförda norska målningarna. I förgrunden syns en solbelyst äng och vid horisonten ligger en skånsk lantgård med rödbrun lada och gula halmstackar bland gröna träd. Över slätten välver sig en ljus himmel med lätta skyar. R har med stor inlevelse fångat det speciella skånska soldiset. Det är med målningar som denna som R kommit att betraktas som Skånes konstnärliga upptäckare, och från omkr 1870 överväger motiven från hembygden.

I sina skisser var R än friare både vad gällde motivval och utförande, men dessa betraktades inte som konst av R. Från dessa studier hämtade han olika motiv och komponerade ihop till målningar. Samma byggnad, t ex Billingestugan, målade R ett flertal gånger. Teckningar som var flera decennier gamla kunde återkomma och sättas in i olika sammanhang. Hans målningar, utförda i ateljén, kan därför sällan betraktas som dokumentära utan får snarare ses som en syntes av Skåne.

I R:s målningar återfinns gärna något vattendrag, en damm, en sjö eller en å. Från 1869 och framåt finns en svit oljor från Ringsjötrakten. Den första stora utsikten med detta motiv utfördes i Düsseldorf så tidigt som 1857. Det måleriska våtmarkslandskapet har inspirerat med skiftande vattenspeglingar och olika fiskeredskap. Målningarna är huvudsakligen hållna i en grön-blå mättad färgskala som jämförts med Camille Corots. Det är dock tveksamt om R över huvud taget sett dennes målningar i original. I R:s målningar från Ringsjön utgör insatta staffagefigurer eller djur kontrasterande färgfläckar som "lyfter" bilden. Ett exempel bland många är Ålfiske vid Ringsjön (1894), överlämnad som ett senkommet receptionsstycke till FrKA.

1879-82 var R bosatt på Brunnby gård i Västmanland. Där tillkom flera finstämda vintermålningar, t ex Vinterstudie från Brunnby (1882). Nu studerade R för första gången verkligen snön, målade det han såg och lämnade lärdomarna från Düsseldorf därhän. Målningarna doftar av vårvinter och snösmältning. Det har hävdats att R här målade de första vinterlandskapen i sv konsthistoria och att flera sv konstnärer nu började intressera sig för denna genre, bl a R:s vän R Norstedt (bd 27).

Från Västmanland flyttade R 1883 till Skåne där han var bosatt i Torsebro utanför Kristianstad till 1885. Det var hos morbrodern och bruksdisponenten Willie Zickerman R slog sig ner. Han lärde känna sin blivande hustru som hyrde hus i trakten. Både på det personliga och konstnärliga planet var det en lycklig och givande period i R:s liv. Han upptäckte ständigt nya motiv i landskapet kring Helge å. Blommande fruktträd och Kåltäppa, motiv från Torsebro (1885), är några bildtitlar från denna tid.

R gifte sig sent i livet och efter bröllopsresa till Italien bosatte sig makarna i Sthlm där de stannade i ett decennium och tog livlig del i olika konstnärsgrupperingar. R:s konst förändrades påtagligt under denna period och han blev frilufts- och kustmålare. A Wahlberg hade några år tidigare upptäckt Arild, Kullen och Västkusten. Det kan ha varit han som väckt R:s intresse för hav och strand. Det blev en förnyelse för R att utan fastlagt kompositionsmönster måla studier - från exempelvis Ven och Öresund - som nästan enbart består av himmel och hav. När staffagefigurer används har bonden bakom plogen ersatts av båtar med dekorativa segel och fiskare som reder ut nät. Under hela 1890-talet återvände R varje sommar till fiskelägena med Arild som fast punkt. I flera av målningarna därifrån har R använt dimman som stämningsskapande faktor och svept in hamnen i grådis, t ex Arilds hamn i dimma (1894).

1897 lämnade R Sthlm och bosatte sig i Kristianstad. I huvudstaden med dess intriger och avundsjuka bland kolleger hade R aldrig känt sig riktigt hemma. Han fortsatte att måla kustbilder men sökte sig nu i första hand till ostkusten. Blonda toner är utmärkande för en stor del av målningarna från denna tid, kanske under påverkan av impressionismen. 1899 upptäckte R stranden vid Falsterbo men lockades senare mera av de gamla gårdsidyllerna med sina blomstertäppor. Han målade en hel svit Falsterbobilder 1901–02 då han vistades där tillsammans med A Wahlberg som säkert inspirerat honom till ett friare föredrag och en annan palett med bl a violett. R tillbringade åtta år i Kristianstad, en lycklig skaparperiod.

När hustrun avlidit flyttade R tillbaka till hemstaden Malmö där han förblev bosatt till sin död. Han var fortsatt mycket produktiv och 1906-25 tillkom ca 125 verk. Under denna sista fas målade R företrädesvis realistiska idyller, gärna gårdstäppor med mycket blommor och många detaljer. Motivvalet blev mer enahanda och samma målning upprepades ibland i ett tiotal varianter. R grep också tillbaka på gamla mönster men brev vittnar om att han ännu i 80-årsåldern kunde uppleva sann målarglädje. Färgsinnet var dock inte lika säkert som förr vilket väl huvudsakligen får tillskrivas en försämrad syn.

R blev med åren alltmer ovillig att ställa ut och han behövde det inte av ekonomiska skäl. På utställningspropåer svarade han, att han inte målade för att exponeras utan att han gjorde sina småsaker som det roade honom med naturen som rättesnöre och utan tanke på publik och kritik. Det var kanske främst av den anledningen som det dröjde ända till 1920 innan R slog igenom hos den breda allmänheten. I samband med 85-årsdagen anordnades en stor jubileumsutställning på Konstakademin. Katalogen, med vackra lovord av vännen och förespråkaren A Gauffin (bd 16), redovisar inte mindre än 260 nummer. Utställningen bemöttes positivt av både publik och kritik. Det ansågs att R:s konst illustrerade det moderna landskapsmåleriets utveckling. R:s fina valörkänsla noterades liksom att de ljusöversvämmade naturscenerierna ägde både lyrisk och poetisk charm.

En sommaren 1921 arrangerad utställning på Kulturmässan i Malmö underbyggde framgångarna. I rådhusets salar hade, enligt NM:s katalog, sammanförts verk av "Malmös berömdaste son", A Roslin, och "Skånes största målare", G R. Av R visades 154 verk, det sista utfört så sent som i maj 1921 med titeln Utsikt från mitt fönster. R bodde i en stor våning med ateljé vid Regementsgatan där han länge redde sig själv trots att han under senare år plågades av yrsel vilket gjorde det svårt för honom att måla. Till R:s 90-årsdag utkom H Kjellins publikation G R, Skånes målare, och en separat diger verkförteckning. Detta stadfäste och dokumenterade R:s betydelse. Officiellt upphörde han nu med sin konstnärliga verksamhet. Han glömdes inte bort men en tilltagande dövhet bidrog till isolering och de flesta av konstnärskollegerna var döda. Tiden gick ifrån R och det som en gång betraktats som nyskapande i hans friluftsmåleri kunde efter ett antal decennier ses som konvention. Kring 1870 hade det ansetts som smått anstötligt att R avbildade dyngstackar och hemlighus. Han själv uppfattade dock dessa inslag som dekorativa färgfläckar.

1929 donerade R bl a sin palett och penslar, målarskrin och arbetsbord till Malmö museum där också den största och mest representativa samlingen av hans verk finns. R satte därmed punkt för en ovanligt lång och rik konstnärsgärning. Under dryga 75 år målade han mer än 700 landskap och utförde dessutom en stor mängd skisser med tyngdpunkten på skånska motiv. Den begränsade motivkretsen kan ses som en svaghet men också som en styrka. Med en så omfattande produktion är upprepningar oundvikliga men R förmådde oftast att med små medel variera målningarna. Landskapen är vanligen stilla, rofyllda och harmoniska och speglar därmed R:s personlighet.

När R avled harangerades han av ett stort uppbåd konstkritiker och kulturpersonligheter. Aret efter hans bortgång restes Sven Anderssons byst av R i Kungsparken i Malmö samtidigt som en minneskollektion visades på Skånes konstförenings utställning i staden. Därefter skulle det dröja till 1972 innan en större utställning arrangerades på Malmö museer i samband med att en släkting donerade ett trettiotal verk. Malmö museer var också samarbetspartner när Viggo Djurberg ställde ut på Waldemarsudde 1974 och som medutställare valde R. I katalogen framhölls att detta var ett gott val eftersom R onekligen kan ses som en av förnyarna av sv landskapskonst men kommit att bli relativt bortglömd norr om Skåne (Lindwall). I den sv konsthistorien är R inskriven som den förste stora skildraren av den skånska slätten.

Författare

Jane Rothlind



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i KB (bl a till G Cederström o R Haglund), LUB o NM.

Källor och litteratur

Källor o litt: F v Dardel, Minnen, 3-4 (1912-13); dens, Dagboksanteckn:ar 1881-1885 (1920); dens, Minnen från senare år 1888-1898 (1931); Å Davidsson, Kat över sv handteckn:ar i UUB (1958); E Fi-scher, Nutida skånskt måleri (1946); A Gauffin, G R (NM, utställn:kat 14. Måln:ar av Alexander Roslin o G R utställda vid kulturmässan i Malmö den 7-19 juni 1921,1921); dens, Omkr en måln av G R (Skånegillet 1938); dens, Sv konstnärsgestalter (1944); dens, Till G Rpå Malmö kyrkogård 17 okt 1933 (dens, Högtidstal o minneskransar, 1952); G R (utställn:kat, Waldemarsudde, 1975); G R: 1835-1933: Skånes landskapsmålare: Staffanstorps konsthall (utställn:kat, 1996); G R 1835-1933: Skånes målare . . . sommaren 1972 (ut-ställmkat, Malmö museum, kat nr 293,1972); R Hop-pe, G R (Studiekamraten, 1933, nr 4); Hultmark; Kat öfver utställn afGR:s taflor anordnad af Kristianstads museum okt 1916 (1916); H Kjellin, G R: Skånes målare (1925); dens, Beskrivande kat över G R:s olje-måln:ar, handteckn:ar o etsn:ar (1925); A Lindblom, Sv konst: från stenåldern till rymdåldern (1960); B Lindwall, Nord friluftsmåleri (Bildkonsten i Norden, 3, 1972); V Loos, Friluftsmåleriets genombrott i sv konst 1860-1885 (1945); L Looström, FrKA:s samkar af måln o skulptur (1913-15); E Lundberg, G F R (Byahornet 1947); G Nordensvan, Konstnärsklubben 1856-1906 (1906); N G Sandblad, Det ljusa Skåne (Kulturens julkal 1946); A Schultzberg, G R: utställn, FrKA, okt 1920 (1920); SKL o där anf litt; G Weng-ström, Nationalmusei första vandringsutställn: sv konst från mitten av 1800-talet (NM, utställn:kat 14 [B], 1923).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf F Rydberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6265, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jane Rothlind), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6265
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf F Rydberg, urn:sbl:6265, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jane Rothlind), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se