Anna V M Rydstedt (-Dannstedt)

Född:1928-04-22 – Ventlinge församling, Kalmar län
Död:1994-07-04 – Täby församling (AB-län), Stockholms län

Folkhögskolelärare, Poet


Band 31 (2000-2002), sida 123.

Meriter

Rydstedt (-Dannstedt), Anna Viola Magdalena, f 22 april 1928 i Ventlinge, Kalm, d 4 juli 1994 i Täby, Sth. Föräldrar: hemmansägaren o kamrern Ivar Torsten Vilhelm R o Elin Helena Viktoria Nilsson. Studentex vid Lunds privata elementarskola 25 maj 50, inskr vid LU 1 sept 50, FK 30 okt 54, FM där 30 nov 55, lär vid Grundtvigs höjskole, Frederiksborg, Danmark, 55–56, vid Eslövs folkhögskola 56-65, vid Västerbergs folkhögskola, Sandviken, 65–66, vid Birkagårdens folkhögskola, Sthlm, 66–80. Förf.

G 26 maj 1967 i Sthlm, Kat, m folkhögskoleläraren FM Erik Gustaf Dannstedt, f 11 maj 1912 i Kopparbergs landsförs, Kopp, son till verkmästaren Johan Gustaf Nilsson o Sigrid Anna Viktoria Sjöberg.

Biografi

Anna R lämnade sin barndoms Öland för studier men behöll hela livet kontakten med sina rötter och bodde, åtminstone under sommarhalvåret, i födelsesocknen Ventlinge. Helst hade hon velat bli präst men denna bana var fram till 1958 stängd för kvinnor. Istället bedrev hon humanistiska studier och avlade en fil mag-examen med teoretisk filosofi och religionshistoria som huvudämnen. Att R förnekades möjligheten att verka som präst bidrog till att hon valde dikten som uttrycksmedel. Titeln på hennes första diktsamling, Bannlyst prästinna (1953), visar hvir viktig den religiösa kallelsen var för henne, men samlingen är också i sig ett uttryck för att diktandet gav R:s liv en ny riktning. I det som skrivits om hennes författarskap talas ofta om den känsla av ut-valdhet som kommer till synes i R:s diktning. Att hon inte kunde förverkliga prästkallet ses i debutsamlingen som en kvinnosaksfråga och där finns också den mest öppet uttryckta kvinnosolidariteten.

I diktsamlingen Min punkt (1960), som följde efter Lökvår (1957), fastslås diktarja-gets uppgift: "att vara Anna i världen". Detta innebär att både vara närvarande i den lilla verkligheten, i det barndomens landskap som hon återvänder till, och i ett större existentiellt sammanhang. I R:s diktning finns en konkret, vardagsnära hållning som förmedlar insikter om det mänskliga livets grundvillkor. Genom att vara mycket precis och ange namn både på platser och på människor som står diktjaget nära och därmed förankra dikten i det lokala skapas paradoxalt nog även möjligheten att också se det globala. Här ansluter sig R till en kvinnolitterär tradition.

Under perioden 1953–76 utgav R sex diktsamlingar. Den mest uppmärksammade, Jag var ett barn (1970), skildrar i en diktsvit moderns sjukdom och död. Barn och moderlighet är centrala teman i R:s författarskap. I dikterna om modern intar diktjaget både barn- och modersrollen. Moderligheten riktar sig också ibland mot det egna jaget. Barnet förekommer i titlarna på två av hennes diktsamlingar: förutom i den nämnda även i Presensbarn som publicerades 1964.1 R:s diktning tycks alla stadier i livet finnas närvarande samtidigt. Man kan möjligen urskilja ett slags vuxenblivandets tematik i hennes diktning, men i den sena diktsamlingen Genom nålsögat (1989) talas om att jaget önskar ett barn, "och detta barn är jag". Det finns en genomgående naivism i författarskapet som dock inte skall förväxlas med naivitet; den visar sig i konsten att ge ord åt den omedelbara iakttagelsen.

Efter sex diktsamlingar tystnade R som lyriker i flera år. Hon var under den tiden aktiv som folkhögskolelärare. Tillsammans med sin make arbetade hon med dramaundervisning på Birkagården i Sthlm. 1983 utgavs samlingsvolymen Ett ansikte med förord av Göran Printz-Påhlson, som varit hennes studiekamrat i Lund. Endast en dikt i samlingen var dock nyskriven. Men sex år senare kom R tillbaka med Genom nålsögat. Världsbilden har blivit mörkare, jaget bultar mot sina gränser", som det heter i en av de inledande dikterna. Det är fråga om att etablera det egna jaget, 'Jaganna", för att kunna finna orden och därmed nå ut. Diktsamlingens allusion till Bibeln är en del av de bibeluttryck och psalmverser som kännetecknar R:s författarskap och som ingår i hennes språkbruk på ett lika naturligt sätt som de öländska dialektorden. Även om tonen är mer dämpad i R:s senare diktning finns även där den lite burleska humor som också kännetecknar författarskapet. 'Jag kastar kastrullen utåt köksgolvet / Koka allvarsstuvning passar inte nu", är ett par rader i Soldikt (1982) som visar just den konkreta galghumor som bryter sig in även i de mest allvarliga sammanhang. Dikten ger bilden av diktjaget som "med stav och krycka på en gång" försöker ta sig genom nålsögat. Det är en befriande humor som möter läsaren i R:s dikter, och även här finns förbindelser med en kvinnolitterär tradition där humorn använts som en frigörande kraft.

Vid tiden för sin död arbetade R på en diktsamling med den antika myten om Kore som sammanhållande motiv. Hon hann aldrig avsluta samlingen Kore, som färdigställdes för publicering av Göran Sonnevi och Jan Olov Ullen och utgavs postumt 1994.

Författare

Margaretha Fahlgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv (ms till litterära arbeten, korrespondens, tryck, klipp m m) i KB. - Brev från R i LUB (bl a till H Ruin) o i UUB (bl a till red för OoB).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bannlyst prästinna. Sthlm 1953. 28 s. [Dikter.] (Lilla lyrikserien, 9 [omsl].) - Lökvår. Dikter. Sthlm 1957. 36 s.- Min punkt. Dikter. Sthlm 1960. 48 s. - Presensbarn. Dikter. Sthlm 1964. 59 s. - Jag var ett barn. Dikter. Sthlm 1970. 64 s. - Kristus och kattungen (Vår lösen, kristlig kulturtidskr, årg 63, 1972, Sthlm, s 443-453; tills med L Sjögren). - Dess kropp av verklighet. Dikter. Sthlm 1976. 86 s. - Ett ansikte. Dikter i urval. Förord av G Prinlz-Påhlson. Sthlm 1983. 151 s. - Genom nålsögat. Dikter. Sthlm 1989. 46 s. - Kore. Dikter. Sthlm 1994. 46 s. - Dikter i bl a: Lundagård, Lund, 4:o, Vox, kalender utg av Litterära studentklubben i Lund, 3-5, Lund 1951, 1952, 1954, Femtilal, [ansv utg: F Fallgren,] årg 2, 1952, Sthlm, 4:o, nr 4, o Upptakt, red: G Palm, 1956, nr 2, o 1958, nr 5, Sthlm; vidare främst Kvällsposten, Malmö.

Källor och litteratur

Källor o litt: Reg över tentamina o examina, Kansliet, LU:s arkiv, LUB. - Muntl meddel från R:s syster Ruth Karlsson.

T Hedlund, Dikt i stället för predikan: poeten A R död (SvD 7juli 1994); B Höglund, "Har jag ett ansikte?": Bengt Höglund pejlar den lyriska identiteten hos A R (BLM 1991); V Lindgärde, Jag heter Anna, / är ett människolöv (Nord kvinnolitt:hist, 4, 1997); G Printz-Påhlson, "...de sköra äggskalen i ordens korg": om A R:s poesi (förord; A R, Ett ansikte, 1983); M Ry-ing, Samtal med A R (Lyrikvännen 1981).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna V M Rydstedt (-Dannstedt), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6287, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margaretha Fahlgren), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6287
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna V M Rydstedt (-Dannstedt), urn:sbl:6287, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margaretha Fahlgren), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se