Meriter

Rynell, Hans Torsten Alarik, f 7 mars 1913 i Norrköping, S:t Olai, d 14juni 1992 i Lidingö. Föräldrar: läroverksadjunkten Anders Peter R o Alma Elisabet Andersson. Studentex vid H a l i Norrköping 8 juni 31, ex vid Norrköpings handelsgymn 2 juni 32, inskr vid LU 17 jan 33, FK 15 dec 34, FM 29 maj 36, FL 15 sept 42, disp 15 maj 48, FD 31 maj 48, doc i engelska språket 29 juni 48, alltvid LU, ordf i Utrikespol fören i Lund 38, sekr i utrikespol seminariet där 38–45, prof i engelska språket vid StH (från 60 StU) 30 juni (tilltr 1 juli) 52-30 juni 78, led av Statens humanistiska forskn:råd 60-66. - LVHAA 72.

G 28 juni 1948 i Lund m sjuksköterskan Ingrid Emilia Trotzig, f 28 maj 1920 i Bjurholm, Vb, d 31 dec 1974 i Lidingö, dtr till provinsialläkaren Ragnar Carl Emil T o gymnastikdirektören Ragni Sophie Hauff.

Biografi

Alarik R var från början inriktad på att bli affärsman och genomgick efter studentexamen en ettårig kurs vid hemstadens handelsgymnasium. Han fortsatte därefter sina handelsstudier i London. Där väcktes tydligen hans intresse för språkstudier. I sina grundexamina vid LU hade han betyg i engelska, tyska, romanska språk, nordiska språk och pedagogik. Vid universitetet tog R aktiv del i det studentsociala livet med uppdrag i nation och studentkår. Han var en skicklig debattör och blev en av studentkårens talesmän i internationella frågor - en svår uppgift under åren före och under andra världskriget. I studentpolitiken hade R en "liberal framtoning" (Oredsson, s 61), och under världskriget tillhörde han en organiserad probrittisk krets vid universitetet. Han vikarierade under kortare perioder 1939 och 1940 som ledarskribent i Upsala Nya Tidning.

R:s vetenskapliga inriktning på engelska blev tidigt utstakad. Professor Eilert Ekwall hade gjort LU till ett centrum för anglistisk forskning, särskilt ortnamnsforskning som då var på modet. I stora, banbrytande arbeten tolkade Ekwall de engelska ortnamnen på ett hittills oöverträffat sätt; han gav också värdefulla bidrag till tidig engelsk historia, lexikografi, ljudhistoria, ordbildningslära, dialektologi och mycket annat. Ekwall var en inspirerande lärare, och i denna stimulerande atmosfär genomförde R sina licentiand- och doktorandstudier.

Utgångspunkt för R:s doktorsavhandling, betitlad The Rivalry of Scandinavian and native synonyms in Middle English (1948), var en genomgång av i stort sett alla litterära medelengelska texter. I ett urval av lokaliserade texter undersökte han därefter rivaliteten mellan nordiska och inhemska ord under medeltiden. Detta var ett jätteprojekt som det tog honom sex år att genomföra. Avhandlingen präglas av lärdom, skarpsinne och noggrannhet. Dess resultat blev allmänt accepterade och den gjorde i ett slag R till ett internationellt erkänt namn. Den blev en klassiker inom anglistiken. R:s nästa arbete, Parataxis and hypotaxis as a criterion of syntax and style (1952), behandlade satsstrukturen i fornengelsk poesi. Det har beskrivits som en elegant sammanställning och diskussion av tidigare forskares synpunkter i ämnet (Eliegård). R hade fått uppslaget till detta för honom helt nya område när han var opponent på Claes Schaars avhandling Critical studies in the Cynewulf group (1949).

R blev docent omedelbart efter disputationen och blott fyra år senare professor i engelska språket vid StH. En betungande undervisnings- och examinationsskyldighet där gav honom liten tid till forskning men vetenskapliga artiklar och recensioner flöt ändå regelbundet från hans penna. Han vände sig nu till nyengelskan, där han särskilt intresserade sig för ordförrådet. Monografin Antedatings and additions for OED (1987) var ett värdefullt bidrag till lexikografin och av stor betydelse för en ny upplaga av The Oxford English Dictionary.

R:s vetenskapliga bidrag grundade sig alltid på bred, empirisk forskning. Under hans läroår i Lund hade betydelsen av verifierbart material starkt betonats och detta synsätt kom att genomsyra hans verksamhet. Han följde noggrant utvecklingen inom den moderna lingvistiken, och på hans seminarieövningar behandlades ämnen inom bl a generativ lingvistik, socio-lingvistik, semantik och kasuslära. Flera av de avhandlingar som producerades under hans ledning behandlade också allmänspråkliga företeelser. Men det var utan tvekan den historiska lingvistiken som låg honom varmast om hjärtat.

Som lärare var R mycket uppskattad; särskilt blev hans föreläsningar över Shakespeare berömda. Han ägde en klar, elegant och fängslande framställningskonst, och hans seminarieövningar var alltid väl förberedda och genomförda. Som examinator var han krävande och tvekade inte att ge rest eller underkänna, när han ansåg detta nödvändigt. R verkade under en tid av stark expansion av de sv universiteten. När han tillträdde sin tjänst vid StH:s engelska institution fanns där två professorer, en docent och två utländska lektorer. Vid hans avgång hade institutionen tillförts åtta universitetslektorer, fem utländska lektorer och en stor administrativ personal. Men dessemellan låg en tid då de båda professorerna hade hand om undervisningen både på grundnivå, med ständigt ökande studentantal, och på forskarnivå.

När Gleerups förlag beslöt att utge en lärobok i engelsk språkhistoria för universitetsbruk gick budet till R. Resultatet blev Engelska förr och nu (1969), som i ett trettiotal år kom att bli handbok vid sv universitet. Där skildras engelskans utveckling från äldsta tider på ett enkelt och överskådligt sätt. En annan viktig insats inom grundutbildningen gjorde R som lärare vid Hermods akademiska kurser i engelska. Denna utbildning tillkom 1953 för att avhjälpa bristen på engelsklärare. Tillsammans med sin professorskollega vid StH Mattias Löfvenberg (bd 24) framställde R en textkommentar till Samuel Butlers roman The way of all flesh, som bildade stommen i hela kursen. Under många år var han också under sommarferierna en uppskattad lärare vid den muntliga undervisningen i Lund där tusentals läroverkslärare fick vidareutbildning.

R förenade på ett lyckligt sätt kombinationen av att vara både pedagog och forskare. Han tyngdes aldrig av sin lärdom eller sin arbetsbörda. Han var mån om studenter, medarbetare och kolleger. Bland vänner var R en charmerande, spirituell och humoristisk sällskapsmänniska. – R erhöll på sin 65-årsdag 1978 en festskrift.

Författare

Gillis Kristensson

Arkivuppgifter

R:s papper (korrespondens, ämnesordnade handkar) i KB. - Brev från R i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Some political nlcknames in carica-tures under George III (Studia neophilologica, vol 14, 1941/42, [även utg som:] A philological miscellany. Presented to Eilert Ekwall, p 1, Upps 1942, s 343-356). - The rivalry of Scandinavian and native synonyms in Middle English, especially taken and nimen, with an excursus on nema and taka in Old Scandinavian. [Akad avh.] Lund 1948. 431 s. (Lund studies in English, 13.) - Parataxis and hypotaxis as a criterion of syntax and style, especially in Old English poetry. Lund 1952. 59 s. (LUA, N. E, avd. 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 48 [1952], nr 3.) -Anote on lynde(s) in Robert Mannyng's Chronicle (Studier i modern språkvetenskap utg av Nyfilologiska sällskapet i Stockholm, vol 19, Upps 1956, s 153-159). - On the meaning of foyn and fo in the Towneley Plays (English studies, a journal vol 40, Amsterdam 1959, s 379-381). - On Middle English take(n) as an inchoative verb (Studier i modern språkvetenskap N S, vol 1, Sthlm 1960, s 115-131). - On alleged con-structions like did wrote (ibid, 2, 1964, s 132-147). -Defoe's Journal of the plague year, the Lord Mayor's Orders and O.E.D. (English studies, 50, 1964, s 452-464). - Engelska förr och nu. Lund 1969. 206 s. 2. tr 1970. 2. uppl 1974. 228 s. 3. uppl 1981. 2. tr 1984. - "Wycliffe-bibeln" 600 år (Humanistisk forskning, 1975, Sthlm, [omsl,] 4:o, nr 2, s 25-28). - Ingvar Carlson (SvD, 1976, 11/7, s 22; nekrolog). - On take to drink and take to drinking and similar constructions (Studier i modern språkvetenskap 6,1980, s 5-27). - M. Löfvenberg död. Forskare i engelska ortnamn (SvD, 1981,14/4, s 16). - Löfvenberg, Mattias Teodor (SBL, bd 2, Sthlm 1982-84, 4:o, s 530-532 [1983]). -On the treatment of "predicative adjectives" in modern English dicdonaries (Poetica, 1983, Tokyo, s 89-98). - On hardly/scarcely---than and no sooner — when and on neither — or (Studier i modern språkvetenskap 7, 1984, s 199-212). - With the Chamber-ses, the Chambers, the Chambers' or the Chambers's? (Neuphilologische Mitteilungen, Qahrg] 86, 1985, Hfors, s 28-36). -American into English (English studies, 66, 1985, s 551 f). - Antedatings and additions for OED from the Catalogue of prints of political and personal satire in the British Museum. Sthlm 1987. 4:o. 184 s. (Stockholm studies in English, 72.) - On the syntax of to mil (Studier i modern språkvetenskap 8,1987, s 71-85). - English nicknames for Napoleon in contemporary caricatures (Acta Universitatis Umensis, Umeå studies in the humanities 90. In-stead of flowers. Papers in honour of Mats Rydén Umeå 1989, s 197-204). - Plural for singular forms in Beowulf (Language and style in English literature. Essays in honour of Michio Masui, Hiroshima 1991, s 123-140). - Bidrag i Moderna språk, tidskr för språkundervisning, 1972, 1975, 1979, 1985, 1986, 1991, Malmö; även recensioner där, i Studia linguistica, [Lund,] English studies o Studia neophilologica, se ovan.

Utgivit: Stockholm studies in English. 1953-78. (Delvis tills med L A. Björk.) - Studier i modern språkvetenskap. N. S., vol 1-3. Sthlm 1960-68. (Tills med G Korlén, B Maler, [2-3:] O Brattö.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 30 juni 1952, nr 208, RA.

A Eliegård, A R (VHAAÅ 1993); M Ljung o G Kristensson, nekr över R (DN o SvD 26 juni 1992); LUM 1949-50 (1951); A Hellstrand, StH:s matr 1951-1960 (1987); S Oredsson, LU under andra världskriget (1996).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H T Alarik Rynell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6290, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gillis Kristensson), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6290
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H T Alarik Rynell, urn:sbl:6290, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gillis Kristensson), hämtad 2024-04-24.