Meriter

Röhl, Maria Christina, f 26 juli 1801 i Sthlm (nekr i Sthlms dagblad 5 juli 1875; ej återfunnen i fdb), d 30 juni 1875 där, Klara. Föräldrar: handelsagenten o konsuln Jacob R o Maria Christina Kierrman. Elev hos kopparstickaren Christian Forssell (bd 16) 23, agrée vid FrKA 21 mars 27, k målare 43. – LFrKA 43. – Ogift.

Biografi

Maria R tillhörde en välkänd borgarfamilj i Sthlm. Fadern var förmögen och R, som var den andra i ordningen av fem döttrar, fick en bildad uppfostran. Redan under skolåren erhöll hon konstnärlig handledning av artisten Alexander Hambré (bd 18, s 84). Sedan föräldrarna avlidit fick R 1823 logi hos kopparstickaren Christian Forssell och erbjöds snart att bli hans elev. Forssell undervisade i gravyrkonst vid FrKA där han hade ett stort antal manliga elever. Kvinnor tilläts dock ännu inte att delta i undervisningen. R kom att stanna hos Forssell till hans död 1852, betraktade honom som sin far och behandlades som en medlem av hans familj.

Forssells hem stod öppet för vida kretsar, och R fick därmed tidigt ett brett kontaktnät samtidigt som hon studerade flitigt under hans samvetsgranna ledning. Hon prövade att göra punktgravyr i sin lärares anda men däremot inte kopparstick. Enligt hennes egna anteckningar kopierade hon efter gravyr i fyra år och efter olja i sju år. Tyngdpunkten i undervisningen bör dock ha legat på blyerts- och svartkritsteckning, "lätta" tekniker, lämpade för unga flickor. Teckning efter modell ansågs däremot inte passande för kvinnor och den härigenom uppkomna bristen på anatomiska kunskaper avspeglar sig tydligt i R:s porträttkonst.

Forssell, som fått sin utbildning bl a i Frankrike, var influerad av nyklassicismen och R följde inledningsvis hans exempel. Linjen var det primära. R tecknade till att börja med sin lärare och hans familj, hustru och fyra barn, och gjorde även intagande genrescener från deras hem på Kungsholmen i Sthlm. Det första beställningsporträttet utförde hon 1827 till en kostnad av 25 rdr, ett pris hon höll i stort sett konstant under hela sitt yrkesverksamma liv. Redan under detta första år utförde hon 53 porträtt, bl a ett av prinsessan Sofia Albertina, vilket innebar att hennes konstnärliga verksamhet sanktionerades.

Det blev snabbt på modet inom högre kretsar att låta sig porträtteras av den intagande och humoristiska R som skickligt och till överkomligt pris fångade modellens anletsdrag. Hennes små, intima, tecknade porträtt avbildar ofta en enstaka person, men dubbelporträtt förekommer, oftast mor och barn eller syskonporträtt. Vanligare var att R tecknade hela familjer i serier av enskilda porträtt. Till största delen rör det sig om bröst- eller midjebilder, där den avbildade är centralt placerad, ofta utan attribut och med fonden obearbetad. R:s framställningssätt förblev tämligen ensartat och utförandet kom att präglas av en viss dilettantmässighet, främst beroende på bristande insikter i anatomi och perspektiv.

R utförde först en blyertsskiss, som hon behöll för egen räkning, och sedan utifrån denna ett porträtt i svartkrita. Blyertsteckningen är lineär och tunn jämfört med beställarens version, där R istället använder valörer och ökar svärtan men tenderar att överarbeta. En viss idealisering av ansiktena tillkom också, särskilt gäller detta kvinnoporträtten där ögonen förstorades medan näsa och mun förminskades, möjligen influerat av samtida miniatyrmåleri. Klädedräkten utarbetades och gjordes mörkare med svartkrita och stomp, ibland med inslag av färgkrita. R följde noga modets växlingar och porträtten är därmed intressanta inte bara ur personhistorisk utan även ur dräkthistorisk synpunkt.

Till R:s omfattande bekantskapskrets hörde Esaias Tegnér som hon första gången tecknade 1829. Det romantiserade porträttet utgjorde förlaga till ett kopparstick, utfört av Forssell, som fick allmän spridning. Tegnér var bara en i raden av författare som porträtterades av R:s flitiga penna; i stort sett hela den sv parnassen kom att ingå i hennes samling. Med Sthlm som bas gjorde R resor till landsortsstäderna för att teckna bemärkta personer. I Gbg, som hon första gången besökte 1839, fick hon en mängd beställningar från kända familjer som Dickson och Wijk och i Uppsala porträtterade hon bl a Malla Montgomery (bd 25), som hon oanmäld uppsökte i hemmet. R var också gäst på många herrgårdar, t ex Forsmark och Tidö, där hon porträtterade medlemmar av släkterna af Ugglas resp Ridderstolpe. Den älskvärda R blev ofta vän för livet med sina modeller, vilket kunde innebära att hon fick tillfälle att teckna upp till tre generationer i en och samma familj.

R var trolovad men gifte sig aldrig och var därmed beroende av inkomsterna från porträttbeställningarna. Hon bidrog också till familjen Forssells försörjning. Sedan koppargravyren konkurrerats ut av litografin fick Forssell ekonomiska problem. Han kom på obestånd vid slutet av 1820-talet och lyckades aldrig konsolidera sin ställning. R däremot befäste sin position och i början av 1830-talet uppgick hennes årsinkomster till mellan 1 500 och 2 000 rdr, vilka delades med familjen Forssell. Kulmen på hennes beställningar nåddes 1841 då hon utförde nära 100 porträtt, vilket inbringade i runda tal 4 500 rdr. R:s verksamhet behöll sitt statusvärde under hela 1840-talet; bl a lät drottning Josefina och prinsessan Eugénie avbilda sig flera gånger. Dessa bilder utgör exempel på de kolorerade porträtt som R kom att utföra i större utsträckning under denna period. Kungligheterna avtecknar sig mot ett slottsliknande fantasilandskap, men modellerna liknar mest samtida modeplanscher och det konstnärliga värdet får bedömas som ringa.

Sin första utlandsresa gjorde R 1849 då hon vistades i Paris i ett halvår. Här blev hon en ofta sedd gäst hos det sv sändebudet, greve Gustaf Löwenhielm (bd 24), vars porträtt hon utförde. Genom hans förmedling fick hon ytterligare beställningar från medlemmar av den diplomatiska kåren och kända Parissvenskar. Efter hemkomsten utförde hon några porträtt i olja, som dock visar tekniska brister och ej heller uppskattades. En ny resa följde 1851 då R begav sig till England där hon utförde en mängd beställningar, bl a i London och Liverpool. Följande år avled Forssell och hemmet upplöstes. R begav sig ånyo till Paris, bl a för att lära sig teckna pastell för Leon Cogniet. Vid hemkomsten 1856 ställde hon ut pasteller på Konstakademin men lyckades inte heller i detta medium slå igenom som porträttör, trots att hon tillägnat sig en större förmåga till plastisk modellering. Personlig särart saknas dock och pastellerna tenderar att bli väl söta i färgen.

R:s svartkritsteckningar var vad hennes kundkrets ville ha, men efterfrågan var inte längre lika stor. Efter studietiden i Paris hade hon tillägnat sig en mer realistisk stil, som närmade sig det retuscherade visitkortsfotot, vilket snabbt vann ökande popularitet på porträttmålarnas bekostnad. Några konstnärer, bland dem Carl Peter Mazér (bd 25), valde att byta bana och blev istället porträttfotografer. Även många kvinnor kom att söka sin utkomst inom detta yrke, en möjlighet som R dock inte prövade. Hennes kundkrets krympte alltmer och fick en delvis annan social sammansättning där tjänstemän och lägre borgerskap dominerade. Från 1870 upphörde R:s verksamhet som porträttör nästan helt men hon utförde fortsättningsvis en hel del kopior och målade även presentskärmar.

R:s porträtt är älskvärda men knappast djuplodande. Även om hon således inte kan betraktas som någon banbrytande konstnär är hennes insatser på området anmärkningsvärda. Som ensamstående kvinna etablerade hon sig som porträttör och hon tecknade under ett halvt sekel en närmast komplett samling av sin tids kulturpersonligheter. Blyertsteckningarna inför modell av t ex artister, författare, präster, skådespelare och vetenskapsmän får sägas ha det största värdet. Hennes egen samling omfattande närmare 2 000 porträtt förvaras på KB och utnyttjas ofta i olika publikationer och i utställningssammanhang. R:s porträtt kan före fotografins genombrott ibland vara den enda bild som finns att tillgå.

Författare

Jane Rothlind

Arkivuppgifter

R:s minnesböcker (dagbok o kassabok) 1823-75 i KB, minnesalbum 1824-30 i UUB o Minnen till Nanna av R i LUB. - Brev från R i KB (bl a till J A Ahlstrand o G Melin), LUB o i arkivet på Trolle-Ljungby (många till C G v Brinkman).

Källor och litteratur

Källor o litt: U Ehrensvärd, En konsthistoriker i KB (stencil 1970); S Söderlind, M R 1801-1875: porträttör i ståndssamhällets Sthlm (opubl uppsats 1981), Konstvetensk instit, UU. S Hammarlund, M R - tecknade porträtt (Glimtar ur konstnärslivet: från Apelles till Månsson, ed S Hammarlund, 1995); AKrook, MR (Svea 1876); Kvinnor som målat (utställmkat, NM, 1975); A L Lindberg, Stå på piedestal eller konkurrera? (Kvinnor som konstnärer, ed A L Lindberg o B Werkmäster, 1975); M R (utställn:kat, Waldemarsudde, 1975); SKL o där anf litt; SMoK; S Söderlind, Porträttbruk i Sverige: 1840-1865: en funktions- o interaktionsstudie (1993). -Nekr över R i Sthlms dagblad 5 juli 1875.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Maria C Röhl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6300, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jane Rothlind), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6300
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Maria C Röhl, urn:sbl:6300, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jane Rothlind), hämtad 2024-11-09.