Sven G Salén

Född:1890-11-07 – Borås Caroli församling, Älvsborgs län
Död:1969-10-29 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Skeppsredare, Seglare


Band 31 (2000-2002), sida 285.

Meriter

 Salén, Sven Gustaf, f 7 nov 1890 i Borås, d 29 okt 1969 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: häradsskrivaren Axel Mauritz S o Zelma Wilhelmina Åhlin. Studentex vid H a l i Skara 10 juni 09, elev vid Gbgs handelsinst 09–10, anställd hos Gustaf Bergendahls Eftr o Borås kolimport ab, Borås, 10–12, bedrev språk- o affärsstudier utomlands 1112, anställd i ab Gbgs handelsbank 1214, grundade firma Sven Salén 15, VD o led av styr för Rederiab Gothia 1621, för Transoceana rederiab 1722, VD för ab Banan-kompaniet 22, led av styr 30, senare ordf där, VD för Sven Salén ab 2362, led av styr från 23, ordf där från 62, VD o led av styr för ab Banantransport 2456, VD för Rederiab Jamaica (från 68 Salénrederierna ab) 2662, led av styr från 26, ordf där från 62, VD o led av styr för Rederiab Banana 2837, led av styr för Sv seglarförb 28, ordf där 5560, led av styr för K sv segelsällsk (KSSS) 29, 2:e v ordf där 3343, VD för Rederiab Westindia 2962, led av styr från 29, ordf där från 62, VD för Rederiab Pulp (från 56 Salénrederierna ab) 3662, led av styr från 36, ordf där från 62, VD för Rederiab Strim (från 69 Salénrederierna ab) 3962, led av styr från 39, ordf där från 62, led av styr för ab Bananlinjen (4146 Mellaneuropeiska handelsab, från 46 ab Meropa) 4041 o från 49, VD o led av styr för Rederiab Atalanta 4144, led av styr för ab Ekensbergs varv från 42, ordf där, led av styr för ab A Wiklund A B A W från 45, ordf där, led av styr för Telektron ab 4665, ordf där, generalkonsul för Finland i Sthlm 25 jan 4667, led av styr för Salén & Wicander ab från 46, av styr för Mo & Domsjö ab 4761, av Handelsflottans välfärdsråd 48, v ordf där 5760, ordf i Fören för skidlöpn:s o friluftslivets främjande i Sverige (Skid- o friluftsfrämjandet) 5061, led av styr för Sv traktor ab 5159, av styr för ab Fruktcentralen från 56, ordf där, v ordf i Sveriges redarefören 57, ordf där 6162, VD för Rederiab Salénia 5862, led av styr från 58, ordf där från 62, ordf i styr för Nordisk-Atlas resebureau ab 6163, led av styr för ab Venintressenter från 65, ordf där, v ordf i Sv skidförb. – HedLGAA 66, Iqml 66, fil hedersdr vid StU 30 maj 68.

G 21 maj 1931 i Paris, Sv förs, m frih Dagmar Mörner, f 22 maj 1901 i Örebro, d 20 dec 1980 i Sthlm, Osc, dtr till maskindirektören, frih Hampus Erik M o Anna Carolina Nydahl.

 

Biografi

Sven S:s borgerliga uppväxt präglades av en fascination inför segelbåtens möjligheter. Förutom vid den lilla insjön Öresjö utanför hemstaden Borås inspirerades han av Marstrandsseglingarna under sina sommarvistelser hos morfar på västkusten. Ungdomstiden förmörkades då fadern dog 1907[1] efter några års sjukdom. Den relativt långa sjukdomstiden hade tärt på familjens kassa och medel till längre studier fanns endast för de två äldre sönerna Axel och Ernst. S, som egentligen ville bli läkare, valde den till yrkesverksamhet snabbare affärsmannabanan. Efter gymnasieåren i Skara, där hans musikintresse fördjupades genom mötet med Ivar Widéen och med skolans kvartettsång, genomgick S en ettårig handelsutbildning i Gbg. Med kompletterande affärs- och språkstudier utomlands ansågs därmed den teoretiska grunden lagd till att kunna ta del i affärslivets praktik.

Sitt första fartyg införskaffade S 1915. Intäkterna från rörelsen var tillräckliga för att investera i ytterligare fartyg. Den starkt konjunkturberoende rederiverksamheten gick dock in i en depressiv period i samband med deflationskrisen 1920–21. Fyllda lager av varor väntade på omsättning, men efterfrågan saknades i det krigshärjade Europa. Under den allmänna krisen fick S finansiella bekymmer. Problemen bottnade för hans del även i vidlyftiga aktiespekulationer under den hektiska krigskonjunkturen, då sv börshandel satte ett svårslagbart omsättningsrekord.

Räddningen för S:s del kom då den norske redaren Carl Matthiessen letade efter en samarbetspartner för att i Sverige utveckla bananförsäljningen, som börjat ta fart efter världskrigets totalstopp för träns- ocean frukthandel. S blev 1922 största intressent i ab Banan-kompaniet, som för lång tid framöver kom att förse Sverige med bananer.

1930-talets depression innebar reducerad internationell handel, och även S fick känna av en minskad efterfrågan. Situationen påkallade en breddning av verksamheten. Denna skedde under andra världskriget, när fartygen i regi av Internationella Röda korset även användes i flyktingarbete och för transport av krigsgåvepaket och krigsfångar. I motsats till vad som var fallet efter första världskriget följdes inte det andra av någon efterkrigsdepression. På en växande marknad kunde S:s rederier istället kontinuerligt öka sin intjänings-förmåga genom beställningar av ständigt mer tekniskt avancerade och större kylfartyg

Framväxten och breddningen av det sv välståndet krävde tillgång till drivmedel. Till verksamheten fogades därför på 1950-talet en flotta av tankfartyg och vid 1960-talets slut hade koncernen utvecklats till Sveriges största tankrederi och ett av de största i världen. Omsättningsmässigt och vinstmässigt var då denna del av rederiverksamheten dominerande. Diversifieringen fortsatte på 1960-talet med inköp av ett antal torrlastfartyg.

S:s operationer inom sjöfartsnäringen sammanföll med Sveriges starka industriella expansion i början av 1900-talet. En andra expansionsfas kom under den i tillväxthänseende gyllene epoken på 1950-och 1960-talen. På 1910-talet utvecklades ett symbiotiskt förhållande mellan sv industri-, handels- och finanskapital. Det göteborgska handelskapitalet, med banker som Gbgs handelsbank och Skandinaviska kreditab, möjliggjorde den första fasen i S:s entreprenöriella gärning. Kreditgiv-ningen fortsatte sedan i Sthlms enskilda bank, dit den på 1920-talet knöts genom kontakt med S:s seglarvän Jacob Wallenberg. Under de finansiella svackor S hamnade i under mellankrigstiden var den goda relationen till Wallenberg en garanti för att hans företag skulle kunna leva vidare.

Då S avgick som koncernchef 1962 ansågs hans söner vara alltför unga för att överta ledarskapet efter sin far. Ägandet av rederierna behölls dock inom familjen, även efter en börsintroduktion i mitten av 1970-talet. Själv slapp S se hur hans företag blev offer för 1970-talets långvariga strukturkris. Beställningar av stora tankfartyg under de gyllene åren blev en kontinuerlig förlustkälla i den efter oljekriserna finansiellt sårbara koncernen. Den obönhörliga konkursen kom 1984.

Vid sidan av sin verksamhet som redare gjorde S betydande insatser på idrottens och kulturens områden. Under mellankrigstiden deltog han som amatörseglare i ett flertal internationella kappseglingstävlingar med stor framgång. Han varvade under hela sitt vuxna liv yrkesverksamhet med ansträngningar att förbättra organisationen för seglar- och vintersport. Sin viktigaste bankkontakt hade han mött i seglarsammanhang. Även Carl Matthiessen, liksom flera andra i sjöfartsbranschen, kombinerade redaryrket med ett aktivt seglarliv. S medgav dessutom att det var viktigt att synas, t ex i vimlet i Sandhamn, på sydfranska rivieran och på andra platser dit näringslivets elit sökte sig. Ett uppträdande på dessa sociala arenor ansågs förbättra affärsmöjligheterna.

S:s seglarintresse manifesterade sig i ett antal internationella utmärkelser. Hösten 1927 vann han med sin 6:a "May Be" tävlingen om Guldpokalen på Oyster Bay vid Long Island Sound utanför New York. För detta erhöll han bl a SvD:s guldmedalj för årets bästa idrottsbragd. S erövrade pokalen på nytt vid Hangö 1933. Han lade beslag på den s k entonnarpokalen vid fyra tillfällen. Därutöver deltog han i tre olympiska spel, Berlin 1936, London 1948 och Helsingfors 1952, med en bronsmedalj från Berlin som bästa resultat.

Inom sv segelsport var S en centralgestalt. Hans entreprenöriella anda visade sig bl a genom tekniska innovationer till gagn för såväl sv som internationell segling. Introduktionen av genuafocken och den dubbla spinnakern var i hög grad ett verk av honom. S populariserade också segelsporten på 1940-talet genom att utveckla den s k folkbåten. Sist men inte minst tog han initiativ till den första internationella havskappseglingen runt Gotland 1937, som sedan blivit en årlig tradition. S ägnade sig även åt skidåkning både som utövare och administratör. I den senare egenskapen arbetade han med att utveckla infrastrukturen vid olika fjällanläggningar och turiststationer. Han lät även själv bekosta enstaka skidliftar.

S var generös och omtänksam. Hans frikostighet mot rederipersonalen och deras familjer var omvittnad. Ett altruistiskt inslag fanns definitivt i den tjänst han gjorde sv musikliv. Redan i Gbgs k segelsällskap (GKSS) blev han bekant med Evert Taube. Båda hade borgerlig bakgrund men drevs också av konstnärliga uttrycksbehov. Taubes bohemiska läggning fann såväl tålamod som sympati hos S, som blev en ekonomisk beskyddare av trubaduren. Taubes dödsruna över S vittnar om ett livslångt vänförhållande i glädje och sorg. S:s samarbetade också med Jussi Björling. Ett bevis på dennes uppskattning var skivinspelningen av S:s egna visor Sång till havet och Visa kring slån blom och månskära. S:s texter rörde oftast havet och naturen, medan melodierna var lyriska. I kretsen av sångarvänner fanns även Ulf Peder Olrog (bd 28). Tillsammans med andra visälskande medborgare deltog S 1936 i bildandet av Samfundet Visans vänner. Ett resultat av sammankomsterna där var etableringen 1951 av Sv visarkiv, ursprungligen en stiftelse med S som främste finansiär och förstatligat 1970. På 60-årsdagen 1950 tillägnades honom festskriften Strandblomster.

S:s äldre bror Ernst Bertil S (1888–1968) avlade med lic-examen vid Kl 1917, disputerade där 1925 och utnämndes följande år till docent i invärtes medicin. Livligt intresserad av laboratorieundersökningar innehade han bl a en befattning som klinisk laborator vid Kl innan han 1936 blev överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus i Sthlm, där han även förestod sjukhusets gengasklinik 1940–45. Han var 1946–53 överläkare vid Södersjukhuset i Sthlm och erhöll professors namn 1954. Ernst S hade ett brett forskningsfält men är främst känd för sina omkr 1934 påbörjade allergiundersökningar, vilka kom att bilda en upptakt till ett allmänt intresse i Sverige för allergiska sjukdomar. Han tillhörde introduktörerna av hudfunktionsproven, skapade den första allergikliniken i Norden och medverkade vid tillkomsten 1946 av de sv och nordiska föreningarna för allergiforskning. S var en tidig förespråkare för allergisanering och grundade ett för astmavård särskilt inrättat sjukhem liksom ett skolhem för astmasjuka barn.

Författare

Hans Sjögren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från Sven S i GUB (bl a till E Taube) o i LUB (bl a till Anna Flygare-Stenhammar o Y Lyttkens).

Tryckta arbeten

Kompositioner (tr Sthlm): Pingstförmiddag (T Nerman), arr G Hådell (Våra visor, utg av Samf Visans vänner.... 1948, o Burlesk, Våra fula o elaka visor i urval av U P Olrog, 1956, [ny tr] 1968), Sång ull havet (S Salén) 1953 (Salén-nytt [1969]), även arr f ork av H Sandberg 1953, Visa kring slånblom och månskära (N Thorén), arr G Hådell (För visans vänner, 49, 1956), Slutet på sagan (S Lindström) (Visan i Norden, 1958), Sång till Lappland (Salén), tr 1958, Ballad till befryn-dade bröder (Salén) 1959 (Salén-nytt [1969]); sej Tuneld, GAA, Minnesbok 1957-1972 ...1, Lund 1981, s 313 f, o Ullman, nedan anf arb, s 132 f.

Tryckta arbeten: Båttyper och mätningsregler. Andringar i reglerna orsaka osäkerhetstillstånd. Sommarens erfarenheter torde kunna skapa en gemensam båttyp för ost- o västkust (Havsörnen, tidskr för sjöid- rott, 1929-30, Sthlm, 4:o, nr 1, s 4 f). - "Det var något franskt över det hela —". Med "Bissbi" ull Le Havre och Deauville (ibid, nr 2, s 18-20). - Från Cannes dll Genua (ibid, nr 3, s 35-38 [1930]). - Gustaf Estlander in memoriam (ibid, nr 4, s 5). - Havsörnarnas kräft-ballad [rubr: höstballad] Korshamn 1931. Sthlm 1932. (4) s. [Anon, tills med E Taube; undert: Who-maywebe.] - Med vita vingar över vida vatten. Om båtar, seglarfolk, långfärder och regattor (Jorden runt, årg 5,1933, Sthlm, 4:o, s 326-336). - Världsmarknadsläget inom sjöfartsnäringen 1935 (Axel Ax:son Johnson på sexdoårsdagen Sthlm 1936, 4:o, s 233-240). - Mera förståelse för svensk sjöfart (Svensk sjöfartstidning, årg 36, 1940, Gbg, 4:o, s 715 f [i nr 44]). - Erik Åkerlund är död (Veckojournalen, årg 31, 1940, Sthlm, 4:o, nr 41, s 2). - Intryck från U. S. A. och London (Segel och motor, 1946, Sthlm, 4:o, s 638 f). - De stora internationella vandringspokalerna komma ej självmant (Min bästa seglats ... Under red av S Hedberg, Sthlm 1949, s 205-222). - Sjöfartens framtidsutsikter (Svensk sjöfartstidn, 49,1953, s 960 f [i nr 25]). - Om sjöfartens framtid. Föredr (Svenska hamnför-bundets rationaliseringsutredningar n:r 3. E Wester-lind, S Salén o G Agrenius, Näringslivets utveckling i dess samband med sjöfarten och hamnpoliuken, föredr vid Sv hamnförbundets förbundsmöte i Norrköping d 4 juni 1953 .... [omsl,] Sthlm 1954, s 9-16). -Resa från Bananaland / De första femtio åren ([E Taube, S Salén o M Höök,] 09/59, Med äventyr i lasten, Sthlm 1959, tv-8:o, s [24-53]; även eng utg: Ripeness is all ...: Journey from Banana land / The first 50 years). - Spänstig skeppsredare om spänst (Idun, årg 71, 1958, Sthlm, 4:o, nr 6, s 2). - [Då sa prinsen - - ] (Idun, 75,1962, nr 9, s 34). - Förord (Sjöhistorisk årsbok, 1961-1962, Sthlm 1963, s 9-11).-Salénrederierna (ibid, s 13-19; även sep: Salénrederierna 1915-1965, 1965, 17 s, o delvis i Svensk sjöfartstidn, 61, 1965, s 2410-13 [i nr 44]: Dubbeljubileum för Sven Salén). Omtr: Så började det! (Salénrederierna / Salén shipping companies [omsl], [Sthlm, tr] Gbg 1969, 4:o, [2 insidor av vikt omsl dll broschyr] i nya utg: [Sthlm tr] Gbg [19] 71: Så började det, o eng version [Sthlm 1971] samt The Salén group, [Sthlm] 1974, s [2] f, båda: How the company started —). -[Förord] (Salén-nytt, 1968, Sthlm, nr 1, s [2]). - Gott nytt år (ibid, nr 6, s 2). - Leveransen av Sea Sovereign ... (ibid, 1969, nr 5, s 2). - Ballad till befryndade bröder / Sång Ull havet (ibid, [s å,] Minnesnr, s 4 f; med noter; texten omtr i M Ullman, anf arb, s 97 f). - Episoder. Sdilm 1971. 177 s. (Utg av D., S. H. o C. S[a-lén].) - Guldpokalseglingarna i Amerika / Le Havre--regattan och seglingarna i En-tonnarepokalen (Ullman, anf arb, s 101-118; ur KSSS, årsbok 1928 resp 1930). - Kommentarer i: Internationella kappseglingsreglerna av år 1950, Sthlm 1950, 100 s, 2 pl-bl [2 varianter], 2.-4. uppl 1953, 1954, 1957, 103 s. - Bidrag i: Seglarbladet, organ för Göteborgs kungl. segelsällskap, 1926, 1929 (referat), 1934-39, 1943-45, 1947-48, 1952, 1960-64, Gbg, 4:o; Kungl. svenska segel sällskapet, årsbok, 1927-28, 1930, 1932, 1941, 1948, 1952, 1955, 1957, 1959, Sthlm; Till rors, officiellt organ för K sv segelsällsk o Svenska seglarförbun- det, 1941, 1943-45,1960-61 (i red 1941-43, ansv utg 1941-45); sej Tuneld, anf arb, s 308-313.

Källor och litteratur

Källor o litt: J Glete, Nätverk i näringslivet (1994); SMoK; J Torbacke, Bananen - "god, närande, nödvändig frukt" eller dollarimperialismens verktyg? (HT 1982); J Tuneld, S S: 7/11 1890-29/10 1969 (1981); M Ullman, Seglare, redare, sångare; en bok om S S (1991); dens, Så levde de; om några framgångsrika första generationens affärsmäns liv o leverne i slutet av 1800-talet o framöver (1998). - Nekner över S i DN (E Högberg o E Taube) o SvD (A A;son Johnson, J Wallenberg o RPlate) 31 okt 1969.-Ernst Bertil S:Kl:s hist 1910-1960, 3:1-2 (1960); SMoK; N Svartz, E S död (SvD lOjan 1968).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktig uppgift om faderns dödsår, 2018-09-10


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven G Salén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Sjögren), hämtad 2019-10-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6322
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven G Salén, urn:sbl:6322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Sjögren), hämtad 2019-10-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se