Geskel Saloman

Född:1821-04-01 – Danmark (I Tönder, Slesvig)
Död:1902-07-05 – Båstads församling, Kristianstads län

Målare


Band 31 (2000-2002), sida 311.

Meriter

Saloman, Geskel (före 1850 Salomon), f 1 april 1821 i Tönder, Slesvig, Danmark, d 5 juli 1902 i Båstad, Krist (enl db för Sthlm, Mosaiska). Föräldrar: köpmannen o kantorn Isak Salomon o Feilchen Geskel. Elev vid Det kongel Akad for de skønne Kunster, Khvn, 37, i modellskolan 42–46, arbetade i J L G Lunds ateljé, privatelev hos C W Eckersberg 4445, allt i Khvn, verksam vid Thomas Coutures ateljé, Paris, 5455, förest för Gbgs musei ritskola 9 sept 6570, styresman för Slöjdförems skola, Gbg, sv medborgare 10 jan 68, v prof i figurteckn vid FrKA 74, erhöll den på FrKA:s stat uppförda porträttmålarlönen 24 sept 75.  LFrKA 68.

G 12 april 1855 i Gbg, Mosaiska, m Ida Göthilda Jacobson, f 23 nov 1828 där, ibid, d 25 nov 1863 där, ibid, dtr till bankiren Morris J o Rachel Magnus (bd 24, s 673).

Biografi

S inledde sin karriär som porträttmålare i Khvn, där han deltog i flera utställningar, bl a i Charlottenborg 1847. De tidiga porträtten är, i enlighet med den danska skolan, omsorgsfullt målade med klar och ren konturteckning, ett noggrant skuggstudi-um och klart avgränsade färgfält. Exempel på konstverk från denna tid är Pauline i bruddräkt (1847), Porträtt av Siegfried Saloman (1848) och Porträtt av skådespelaren T Overskou (1848).

I sept 1850 kom S på besök till Gbg med anledning av brodern Siegfrieds bröllop. S fann sig omedelbart väl tillrätta i staden, där han bosatte sig; från början försörjde han sig som porträttmålare och hade egen målarskola. S:s utmärkta sångröst hjälpte honom att snabbt uppnå en social position i umgängeslivet, där musik och konstbildning värderades högt.

Medelpunkten för de socialt och ekonomiskt välbeställda judiska kretsarna var familjerna E L Magnus (bd 24, s 674) och Morris Jacobson i Gamla sockerbruket vid Södra Hamngatan. 1855 gifte sig S med den senares dotter Ida. Hon var kunnig konstbedömare och deras brevväxling 1854-55, då S studerade måleri för Thomas Couture i Paris, innehåller intressanta iakttagelser från tidens konstliv. Efter studietiden i Paris hade S uppnått en djupare koloristisk kunskap och en mjukare teckning. Hans ord till Ida sammanfattar de nya lärdomarna: "Couture visade mig enkelheten i linjerna och det höga intryck denna enkelhet gjorde. Nu förstod jag vad han menade med stil, stil i färg, i teckning, i uttryck." I Paris återupptog S vänskapen från akademitiden i Khvn med Karl XV:s lärare Johan Boklund (bd 5), en vänskap som skulle hålla livet ut. – Efter vigseln i april 1855 reste paret S åter till Paris och tillbringade sommaren i Marlotte, vid Bois de Fontainebleau.

S var en av de kulturella nydanare som bidrog till att göra Gbg till en bildningsstad. En central position i denna utveckling intog redaktören på GHT, S A Hedlund (bd 18). Konstföreningar hade funnits i Danmark sedan 1830-talet, och S hade redan 1846 sålt ett genrestycke, Den første Undervisning paa Violin, till Khvns konstförening. Gbgs konstförening grundades 1854, när S var i Paris, men han deltog i dess första utställning med ett uppmärksammat självporträtt, målat där s å. 1855 ställde S i föreningens regi ut Nyheter från Krimkriget; den hade s å visats på Paris-salongen. Följande år valdes S in i styrelsen för konstföreningen och där väckte han förslaget att föreningen skulle börja samla utvald konst till en museisamling. S tänkte sig att denna skulle innehålla nationell, sv konst men övriga i styrelsen ansåg att även "värderik konst" av norska och danska konstnärer kunde ingå.

Gbgs musei ritskola var Gbgs första icke privata konstskola. Den invigdes i okt 1865 och S blev skolans föreståndare. Ritskolan, som var nära knuten till Gbgs museum, delade lokaler med Slöjdföreningens skola, som S redan var styresman för. Båda skolorna inrymdes i museet i Ostindiska huset.

S använde den Hardingska metoden i sin undervisning om perspektivens principer. Undervisningen i frihandsteckning var uppbyggd i två steg. Först studerades enkla geometriska plana figurer, helst framställda i väggplanscher, i nästa steg skedde en övergång till solida kroppar (klossar) och därefter vidtog studiet av naturen. S:s pedagogik blev uppmärksammad både i Sverige och utomlands. 1868 publicerade han en artikel om vikten av ritundervisning i högre och lägre elementarläroverk. Hans elementarlära för skolor godkändes också för allmänt bruk. Ett visst missnöje med metoden fanns emellertid vid ritskolan, och bl a S A Hedlund anslöt sig till kritikerna. Lärarna ställde sig dock i allmänhet på S:s sida. - S deltog i organisationen av det skandinaviska konstnärs-och ritläraremötet i Gbg 1869, en av de sista stora manifestationerna för det akademiska måleriet i Sverige. Något år senare flyttade S med sina döttrar till Sthlm, där han 1874 blev v professor i figurteckning vid FrKA.

S:s två viktigaste motivfält var porträtt-och genremålning. Han gjorde också några historiemålerier. Sin mest betydande konstnärliga insats gjorde han dock inom porträttmåleriet. Han avbildade porträtt-likt, ofta psykologiskt inträngande och uppskattat. S utförde många uppmärksammade porträtt, bla av B Smetana (1859), J Gunther (1864), August och Euphrosyne Abrahamson (1860), K Almlöf (1895), J Levertin (1875), G Klein (1898), A T Gellerstedt (1902) och självporträtt. Mot slutet av hans liv kom ett nytt motivfält in  den judiska högtiden. Trots att S aldrig studerade i Düsseldorf fick han många impulser från det under 1850- och 1860-talen förhärskande Düsseldorfmåleriet.

S:s måleri kan helt hänföras till den akademiska traditionen, vilket innebär att både konstverkens motiv och form var styrda av regler och konventioner. Bilderna hade ofta allegoriska titlar. Hans mest kända målning dokumenterar, om än i romantiserad form, emigrationen från Gbgs hamn till Förenta staterna: Utvandrare på väg från Göteborg (186872). I flera genreverk visade S sitt folklivsintresse: Dalkarl vilande sig vid vägen, Kyrkbåtar vid Leksand och Den förstfödde, sceneri från Dalarna, samtliga målade 1864. Vävande fiskaränka betraktar sitt sovande barn (1856) tillhörde hans mest populära bilder och var ofta reproducerad i samtida press. Till hans övriga välkända verk hör Flicka begrundande innehållet i ett brev (1871), Bud efter balklänningen (1873), Segrarnas hemkomst (1882), Gustav Vasa i Västerås källare (1885), Ahasverus och Dödens ängel (1896) och Sabbatsljusens välsignande (1897).

S följde ivrigt den internationella konstdebatten, särskilt den om statyn Venus från Milo, och lärde sig på äldre dagar grekiska och latin för att kunna studera arkeologi. Förutom praktiska handledningar i teckning utgav han också bl a arbeten som rörde konstfrågor med klassisk anknytning.  Av S:s döttrar var Fanny Paulina S gift med Oscar Hirsch (bd 19) och mor till Axel Hirsch (bd 19). Dottern Cecilia S gifte sig med Axel Raphael (bd 29) och blev genom dottern Olga Raphael-Linden svärmor till Gustaf (Muck) Linden (bd 23).

Författare

Charlotta Hanner Nordstrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s brevsaml i NM:s arkiv. - Brev från S i GUB (bl a till R Callmander o S A Hedlund), KB (bl a till K War- burg), LUB (bl a till Cecilia Bååth Holmberg, N Mandelgren, Elof o E H V Tegnér), UUB (bl a till G Wen-nerberg) o i Musikmuseets arkiv (till J Svanberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: J D Harding, Rit-lektioner. Text. [Omsl: Bearb ...] Gbg 1866. 182 s. - Om vigten af ritundervisningen i högre och lägre elementarläroverk (Pedagogisk tidskrift, årg 4, 1868, Sthlm, s 265-270). - Anvisning dll prakdsk undervisning i tillämpningen af perspektivets grundreglor på frihandsteckning; för elementar- och folkskolor. Att begagnas jemte tilhö-rande åskådningsapparat. Gbg 1869. 29 s. Overs: Manuel de perspective optique pour 1'usage des écoles primaires avec un appareil-de-vue. Gbg 1870. 35 s. -Elementarkurs i frihandsteckning. 48 väggpl in folio jemte särskild tryckt förklarande text. Gbg 1870. Tv:fol. 48 bl i omsl [+] Text till ritkurs i väggplanscher, innehållande de första grunderna för frihandsteckning, 8:o, 46 s, 1 pl. - Den Mannetska målarskolan. Anteckningar från ett Paris-besök af G. S-n (Ny illustrerad tidning, bd 12,1876, Sthlm, fol, s 455 [16/12]). - La statue de Milo dite Venus victrix. Conference te-nue a 1'Académie royale des beaux arts å Stockholm. 1-2. Sthlm 1878-80. Stor 4:o. 38 s, 9 pl-bl; 100 s, 16 pl-bl. - Die Statue des belvederischen und vaticanischen Apollo den Manen Winckelmanns gewidmet. Sthlm 1882. Stor 4:o. 72 s, 7 pl-bl. - Ueber die Plinthe des Venus von Milo. Eine archäologische Untersuchung. Sthlm 1884. 4:o. 41 s. - Der Sandalenbinder. Eine archäologische Abhandlung. Sthlm 1885. 4:o. 41 s, 3 pl-bl. - Beskrifvande katalog öfVer Kungl. akademiens för de fria konsternas gipsafgjutnings- samt medalj--samling. Sthlm 1889. 96 s. - Ueber vielfarbige und weisse Marmorskulptur. Als Manuskript... gedruckt. Sthlm 1891. 16 s. - Die Restauration der Venus von Milo den Manen De Claracs gewidmet. Sthlm 1895. Stor 4:o. 74 s, 5 pl-bl. - La restauration de la Venus de Milo. [Rubr; pärm:] La Venus victrix de Milo. U o o å. (2) s, 1 pl-bl i pärm. - Der Doppelsieger Apollo ge-nannt Apollo vom Belvedere. [Omsl.] Sthlm 1900. Stor 8:o. 16 s. - Die Venus von Milo und die mitgefun-denen Hermen. Sthlm 1901. Stor4:o. 35 s, 4 pl-bl. An-hang zur Abhandlung Die ... U o o å. 4:o. (3) s, 1 pl-bl. - Erklärungen antiker Kunstwerke. T 1-2. Sthlm 1902-03. Stor 4:o. 31 s, 4 pl-bl; 26 s, 3 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Dahlstrand, G S, ritskolans första förest (Valand - från ritskola till konsthögskola, 1991); G S, en svensk-judisk konstnär (1991); A Hirsch, Levande bortgångna (1943); KHjern, Valands konstskola (1972); O Raphael, Judiska motiv i G S:s konst (1963); dens, En målares väg: en krönika om G S 1821-1902 (1965); SKL; Weilbach Dansk kunstnerlek-sikon, 7 (1998).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Geskel Saloman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Charlotta Hanner Nordstrand), hämtad 2019-11-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6327
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Geskel Saloman, urn:sbl:6327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Charlotta Hanner Nordstrand), hämtad 2019-11-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se