Meriter

3 Sandels, Karl Knutsson, brorson till S 2, f 5 nov 1906 i Sthlm, Ad Fredr, d 26 jan 1986 där, Osc. Föräldrar: fotografen Knut Hjalmar S o Ewa Johanna Hultgren. Elev vid H a l å Södermalm, Sthlm, 15–18, pressfotograf vid Sthlms Dagblad 26–31, vid S-T 31–33, innehavare av firma Sandels illustrationsbyrå, Sthlm, 34–48, ombudsman, senare VD, i Sv fotografernas förb 42–60, i red för Sv fotografisk tidskr 42–60, generalsekr i Nord fotografförb 56–58, utg av tidn Fotonyheterna 61–80.

G 8 nov 1930 i Sthlm, Matt, m Astrid Ingeborg Stilling, f 25 juni 1908 i Gbg, Osc Fredr, d 22 juli 1987 i Sthlm, Osc, dtr till disponenten Johan Oskar S o Ester Ingeborg Eriksson.

Biografi

S föddes in i en familj där bilden hade kommit att vara liktydig med yrkesutövande och försörjning. Farfadern var en välbekant sthlmsfotograf och fadern var även han fotograf med studioverksamhet i Älvsjö. S var som ung mycket idrotts- och sportintresserad. Vid 18 års ålder lämnade han till DN:s redaktion några idrottsbilder som han tagit och erhöll dll sin förvåning en väl tilltagen summa pengar för bildresultatet. Kort därefter lämnade han en lågavlönad kontorsplats och blev frilansfotograf.

Det visade sig omgående att S ägde ett utpräglat bildsinne och en intuitiv känsla för skeendet på stadsgatorna och inte minst på idrottsarenorna som han ofta besökte. Sedan han anställts av Sthlms Dagblad som pressfotograf kunde han fritt besöka Sthlms Stadion och där röra sig obehindrat bland idrottens utövare och funktionärer och snabbt exponera sina berömda "fotoskott". Ett första "scoop" gjorde han när den sv prinsessan Astrid i okt 1926 skulle förmälas med den belgiske kronprinsen Leopold i Sthlm. Till skillnad från den övriga pressen, som inväntade brudgummen vid Sthlms centrals södra ankomsthall, stod S redo vid Södertälje södra där han ensam, på några meters avstånd, kunde fotografera Leopold som lämnade nattåget från kontinenten för att i hemlighet föras i bil till Sthlm. Misslynt kunde den övriga pressfotografkåren konstatera att Sthlms Dagblad utkom med en extra upplaga med S:s narrativa och intuitivt utförda bildserie på sin förstasida.

S blev berömd för sitt förutseende, sin snabbhet och förmåga att övervinna hinder men i ett längre perspektiv har hans personliga bildstil tillmätts större betydelse. Han var den första sv fotograf som använde sig av geometriska figurer, framför allt av den diagonala formen. Medan andra fotografer mest inriktade sig på att fånga motivet genom ett centralperspektiv var S alltid noga med att inordna det i en komposition av helhetskaraktär. När han t ex porträtterade internationella idrottsstjärnor sänkte han ofta kameran och skildrade brant och diagonalt underifrån hur en stavhoppare eller höjdhoppare tog sig upp mot ribban. Vid häcklöpningarna kunde han lägga sig i det närmaste plant på marken just vid sidan av hindren för att fånga upp och dramatisera kampen fram mot målsnöret. Det bör påpekas att detta skedde med tidens svårbemästrade kameror som knappast medgav ett andra tillfälle om det första missades. När den bristfälliga kameratekniken hindrade S från att ta de bilder han önskade valde han istället att porträttera exempelvis idrottsmän i helfigur med sina cyklar eller andra redskap rakt framifrån. Han gav härigenom uttryck för en tydlighet och insikt som annars bara brukar tillskrivas den tyske fotografen August Sander, en senare världsberömd bildskapare som vid denna tid var helt obekant för sina sv kolleger. God kontakt med de personer han skulle avbilda fick S genom ett belevat uppträdande och ansenliga språkkunskaper.

1934 skapade S en av sina mest klassiska bilder, ett fotografi av fem kvinnliga bågskyttar formerade på rak linje. Andra fotografer hade sannolikt avbildat gruppen rakt framifrån. S fotograferade dem istället ifrån en lågt liggande vinkel och de fem kvinnorna bildade tillsammans en diagonal linje mot den gulfiltrerade himlen, vilken härigenom tecknades relativt mörk i bakgrunden, mot bågskyttarnas ljusa ansikten och framträdande klädedräkter. Ett annat enastående och mycket medvetet utfört fotografi tog S på Sthlms slotts borggård i juni 1936 vid den socialdemokratiska regeringens avgång. Per Albin Hansson återges där omgiven av fem fotografer och en journalist som tillsammans omedvetet bildar en vid cirkel kring navet, statsministern. S tog sig vid detta tillfälle snabbt upp på en stenpelare, avbildade hela gruppen och skapade härigenom ett lysande komponerat fotografi.

S slutade sin anställning som pressfotograf 1933 för att genom egen byrå sälja sina bilder till dagspress och veckotidningar, både i Sverige och i utlandet. Själv arbetade han som fotograf till 1942, då han började som ombudsman vid Sv fotografernas förbund vars direktör han också blev kort därefter. Samtidigt blev han ansvarig utgivare för förbundsorganet Sv fotografisk tidskrift och lärare vid förbundets olika kurser vid Statens hantverksinstitut i Sthlm. Som direktör och ombudsman reste S över hela Sverige och besökte förbundsmedlemmarna i deras ateljéer. Sin anställning vid Sv fotografernas förbund slutade S 1960 för att året därpå etablera sig som tidningsägare och redaktör. Med månadstidningen Fotonyheterna införde han en i fotosammanhang ny typ av tidskrift.

Till skillnad från de flesta av sina kolleger både i Pressfotografernas klubb, som han var med om att bilda 1930, och senare i Sv fotografernas förbund var S genuint intresserad av fotografi. Han begrundade både sina sv och utländska kollegers arbeten, förvärvade utländsk litteratur och var ofta på jakt i boklådorna efter nyheter och i antikvariaten efter klassiker på området. S var som bildskapare en modernist, även om man i fotosammanhang aldrig använde den benämningen. Med sina fräcka diagonaler och cylinderformer var han under sent 1920-tal med om att lansera en ny fotografisk stil, Den nya sakligheten. Impulserna kom främst från weimarrepublikens Tyskland men utvecklades begåvat av S, vars fotografiska värdenormer var baserade på både det intuitiva seendet och en känsla för skeendet. – S:s fotografier presenterades 1977–78 i en större utställning av Moderna museets avdelning Fotografiska museet.

Författare

Leif Wigh

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Provning av synkroniseringsapparater (Nordisk tidskrift för fotografi, 1942, Sthlm, 4:o, s 210 f). - Olika typer av blixtapparater (ibid, 1943, s 3 f). - "Modern svensk fotokonst" i Nationalmuseum (ibid, 1944, s 396-406). - Yrkesmännen och amatörerna (ibid, 1945, tr 1946, s 351). - Medlemmarnas uppslagsbok, utarb. Sthlm 1947. 109 s. [För Svenska fotografernas förbund.] - Det fotografiska bildreportaget genom tiderna (Fotografisk årsbok, årg 5, 1950, Sthlm 1949, s 129-155). - En fotokatalog för femtio år sedan (ibid, 6, 1951, tr 1950, s 113-122). - Fotografens värld. En vägledning i fotografyrket. Sthlm 1958. 182 s. - Sjuttiofem år i fotografins tjänst. Fotohistoriska glimtar i anslutning till Forsners - Nerliens - Ställens jubileumsår 1959. Sthlm [19]59. [Omsl.] 47 s. -Präktiga bilder för känsliga strängar (Fotografisk årsbok, 15,1960, tr 1959, s 161-165). - Att samla fotografisk litteratur (ibid, 18,1963, tr 1962, s 55-69). - Foto-historisk litteratur på svenska språket (Fotonyheterna årg 22,1982, Sthlm, fol, nr 6, s 8-10).

Redigerat: Svensk fotografisk tidskrift. Utg av Svenska fotografernas förbund. Årg 42,1952, oktober (= nr 502), - 50, 1960, nr 12. Sthlm. 4:o. (Även ansv utg; i red från 1942, okt (nr 382).) - Fotonyheterna, nyhets-tidn för fotobranschen. Årg 1-20, 1961-80. Sthlm. Fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Muntl meddeken från S till förf:en 1977.

U Hård af Segerstad, K S till minne (SvD 7 febr 1986); PK:s porträttmatr 1952 (1951); P Rittsel, K S (Svfotografisk tidskr, 1978, nr 2); Å Sidwall o L Wigh, KS död (DN 28 o SvD 29 jan 1986).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl K Sandels, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6341, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Wigh), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6341
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl K Sandels, urn:sbl:6341, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Wigh), hämtad 2024-04-26.