Stina Sandels. Bildkälla KB

Stina C Sandels

Född:1908-01-04 – Mariestads församling, Skaraborgs län
Död:1990-06-18 – Lidingö församling, Stockholms län

Fackföreningsfunktionär, Pedagog


Band 31 (2000-2002), sida 363.

Meriter

4 Sandels, Stina Claesdotter, sysslings dtr till S 2, f 4 jan 1908 i Mariestad, d 18 juni 1990 i Lidingö. Föräldrar: direktören Claes S o Herta Lovisa Charlotta Amnéus. Barnträdgårdslär.ex vid Fröbelinst, Norrköping, 1 juni 31, timlär 36–45, studierektor där 45–48, öppnade privat barnträdgård i Mariestad 31, ex från Socialinst i Sthlm 10 okt 36, inskr vid GH 8 sept 42, FK 29 jan 44, FL där 29 okt 49, ordf i Sveriges barnträdgårdslärarinnors riksförb 44–49, studierektor vid Gbgs förskolesem 50–51, e o byråsekr i Socialstyr 52-57, disp vid GH 17 mars 56, FD 2 juni 56, e o doc i pedagogik o pedagogisk psykologi vid StH 23 sept 57, förest för pedagogiska inst:s vid StH barnpsykologiska forskndaboratorium 58–64, expert i barnanstaltutredn juni 62–okt 65, i 1965 års musikutbildn:komm dec 66–nov 68, laborator i utveckl:psykologi o förest för utveckl:psykologiska inst vid Lärarhögskolan i Sthlm 4 juni (tilltr 1 juli) 64, bitr prof där 69–73. – Ogift.

Biografi

Stina S:s far Claes S (1873–1962) hade en bakgrund som officer vid Västgöta regemente då han 1904 blev assistent till disponenten Gustaf Grevilli (bd 17) vid pappersbruket Katrinefors ab i Mariestad, en betydande producent särskilt av tändstickspapper, och dess dotterbolag ab Tidan som tillverkade den mångsidigt användbara Unica-fibern. VD för dessa företag 1913–42 genomförde Claes S en teknisk nydaning samtidigt som banden med tändsticksindustrin stärktes; från 1917 var Katrinefors i det närmaste helägt av Sv tändsticks ab (STAB). Han hade många styrelseuppdrag inom STAB-sfären och gjorde betydelsefulla insatser inom pappersindustrins branschorganisationer. Som ordförande i Sv pappersbruksföreningen 1922–28 tog han bl a initiativ till kartellavtal som tillförsäkrade pappersbruken garanterad avsättning till stabiliserat pris på den sv marknaden. Claes S var också kommunalt aktiv med mångåriga uppdrag som stadsfullmäktig i Mariestad och ledamot av Skaraborgs läns landsting.

Stina S växte upp i Mariestad som nummer två i en syskongrupp på fyra. Hon tycks ha fogat sig i familjens borgerligt traditionella förväntningar på unga flickor vad gällde skolgång och utbildning, samtidigt som hon sökte bana sig egna vägar. Efter avslutad flickskola drev hon t ex igenom sitt beslut att avlägga studentexamen. I slutet av 1920-talet utbildade hon sig till barnträdgårdslärarinna vid Fröbelinstitutet i Norrköping, den tidens största förskoleseminarium i Sverige och nära knutet till den tyske pedagogen och naturfilosofen Friedrich Fröbels läror. S:s mor kände institutets föreståndarinnor, systrarna Ellen och Maria Moberg (bd 25). S å som S utexaminerades som barnträd-gårdslärarinna öppnade hon en privat barnträdgård i sin hemstad. I likhet med många andra i sin yrkeskår reste hon mycket, bl a till Frankrike och till USA, där hon gick på college. Efter collegestudierna anställdes hon som lärare vid Fröbelinstitutet. 1937 representerade S de sv barnträdgårdslärarinnorna vid ett nordiskt studiebesök i Tyskland; resans huvudmål var Thüringen, där Fröbel hade sina rötter. Detta studiebesök utnyttjades dock i nazistiskt propagandasyfte; bl a avfotograferades de nordiska gästerna mot en fond av hakkorsflaggor.

Som yngre kollega och lärare vid Fröbelinstitutet stod S systrarna Moberg mycket nära, och på 1940-talet blev hon den som främst försvarade och förvaltade deras traditioner och synsätt på barnomsorgens och barnpedagogikens områden. 1930-talets ingång, då S utexaminerades som barnträdgårdslärarinna, markerade början till en mer professionell utbildning vid institutet. Det skedde under intryck av nyare aktivitetspedagogiska och utvecklingspsykologiska idéströmningar. S inspirerades då bl a av den schweiziske pedagogen Jean Piaget.

Förutom som lärare engagerades S också som sekreterare i Sv Fröbelförbundet, en 1918 bildad organisation för barnträd-gårdslärarinnor och personer intresserade av barnpedagogik. 1944 efterträdde hon Ellen Moberg som ordförande för Sveriges barnträdgårdslärarinnors riksförbund, en ombildning av Fröbelförbundet. S fullföljde där den utveckling som systrarna Moberg inlett redan efter första världskriget. I slutet av 1930-talet sökte de ombilda Fröbelförbundet till en kårfacklig organisation, men stötte då på motstånd från andra förskoleutbildade som samlade sig kring Alva Myrdal (bd 26) och montessori-läraren Connie af Malmborg. Dessas mål var främst att få bort "Fröbel" ur organisationens namn. De ville också till skillnad från "fröblarna" bibehålla organisationen som en öppen ideell förening.

Med S som riksförbundets ordförande kunde arbetet på att förbättra barnträd-gårdslärarinnornas ekonomiska, professionella och sociala ställning inledas på allvar. Det var ett mödosamt arbete, som endast resulterade i blygsamma förbättringar trots att arbetsförhållandena under krigsåren pressades av överfyllda barnkrubbor. Statsbidrag infördes till barn-trädgårdslärarinnornas löner, vilket var att uppfatta som ett erkännande från statens sida av yrkeskårens professionalism. Vid Socialstyrelsen inrättades en konsulenttjänst för handläggning av dessa lönebidrag.

När S 1949 lämnade sitt ordförandeskap betecknade hon i sitt avskedsanförande barnträdgårdslärarinnorna som "i stort sett en elitkår", vilket hon inte knöt till social bakgrund eller utbildningsmässig nivå utan till egenskaper som idealitet, offervilja och arbetsglädje. Troligen hade hon inte riktigt trivts som facklig ordförande. Vid förhandlingsborden, då barnträdgårdslärarinnornas löner och arbetsvillkor behandlades, framkom ofta starka fördomar mot deras verksamhet och mot kvinnor och barn. S:s håg och intresse stod främst till forskningen, och målmedvetet tog hon den ena examen efter den andra och grundlade på detta sätt sin fortsatta akademiska karriär. Hon lade fram en licentiatavhandling om förskolebarns beteenden och disputerade 1956 på en avhandling med titeln Utvecklingspsykologiska beteendestudier hos barn i åldern 1 1/2–8 1/2 år, vilken markerade hennes genombrott som forskare. S var den första sv förskollärare som disputerade för doktorsgraden men likartad forskning, om handmotorikens utveckling hos förskolebarn, hade tidigare bedrivits av Carin Ulin, som disputerade 1949.

Efter disputationen blev S docent vid StH, där hon samarbetade med prof Arne Trankell, och 1958 kunde hon äntligen se sina drömmar gå i uppfyllelse: Med anslag från Allmänna arvsfonden öppnades då Barnpsykologiska forskningslaboratoriet, där barns beteenden observerades och registrerades. Banbrytande blev hennes forskning om barn och trafik, som hon bedrev i samarbete med försäkringsbolaget Skandia. Hon visade övertygande att barn inte har förmåga att reagera förnuftigt och säkert i trafiken förrän de är i 12-årsåldern och konstaterade att de vuxna ofta överskattar barnens förmåga att klara sig. Hennes bok Små barn i trafiken utkom första gången 1968 och har därefter tryckts i nya upplagor och även översatts till andra språk, bl a japanska. Som många andra förskolepionjärer hade S en internationell barnpedagogisk förankring; bl a ägnade hon sig åt föreläsningsverksamhet i både Europa och USA.

Som forskare i psykologi och pedagogik anslöt S till ett naturvetenskapligt präglat angreppssätt där verkligheten uppfattades som styrd av en lagbundenhet, åtkomlig genom observationer, mätningar och kvantifieringar. Hon hörde också hemma i en västerländsk rationaliseringsrörelse, där vetenskapligt motiverade uppfattningar låg till grund för en professionalisering av många yrken, både kvinnliga och manliga. Det är främst mot den bakgrunden, som ett led i professionaliseringen av yrket som barnträdgårdslärarinna (senare förskollärare), S:s forskning bör ses. S har karaktäriserats som lågmäld och blid. Detta hindrade inte att hon framförde sina synpunkter med en tydlighet och en skärpa som fick andra att lyssna. Hon kunde också visa prov på patos och rättmätig indignation. Ett exempel på detta är från 1951. I samband med att barnomsorgen hade varit föremål för en statlig utredning beskylldes barnträdgårdslärarinnorna för att sitta i elfenbenstorn istället för att engagera sig för sin sak, detta trots att de deltagit i utredningen. S påpekade då, att det var tack vare barnträdgårdspionjärernas arbete och engagemang som det över huvud taget fanns en barnomsorg att utreda.

Författare

Ann-Katrin Hatje



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv på Lärarhögskolan i Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svenska Fröbelförbundet 1918-1938. Norrköping 1938. 55 s, 2 pl-bl. [Anon; tills med M Moberg.] - Uppfostran i förskolåldern (Barnträd-gården, en handbok ... [se nedan], Sthlm 1945, s 44-57; 2.... uppl 1947, s 13-26). - Fria stunden (ibid, s 75-81; 2. ... uppl, s 44-50). - Barnträdgårdslärarin-nan (ibid, s 193-203; 2.... uppl, s 168-178). - Utvecklingspsykologiska beteendestudier hos barn i åldern 1 1/2 - 81/2 år. Upps 1956. 272 s, 3 pl-bl. Även; Akad avh [GU]. 2. tr 1965. (Scandinavian university books.) - Drag ur förskolålderns psykologi och pedagogik. [Sthlm, tr] Gbg 1952. 144 s. (Pedagogiska skrifter utg av Sveriges allmänna folkskollärarförenings litteratursällskap, h 211-213.) - Studier av förskolbarns lekvanor i modern bostadsbebyggelse. Preliminär redovisning för en fältundersökning utförd 1960. Sthlm 1960. 4:o [duplic]. 90, (24) bl. [Föret; tills med H Wohlin o delvis med L Holm o S Wretlind-Larsson.] [H Wohlin, Barn i stad, en studie i tre delar av barns utelek o trafiksäkerhet i nya bostadsområden, 3.] — Besöksvanor vid lekplats med lekledare. Några erfarenheter från lekvaneundersökningar i Stockholm och Göteborg. 32 bl. (Ibid, Bilaga 1.) - Lärarhögskolan i Stockholm, Barnpsykologiska forskningsinstitutet; Rapport om undersökning rörande "trötthetssym-tom" hos barn på daghem. [Omsl; rubr;] Rapport rörande Barnpsykol forskningsinstitutets undersökning ... Sthlm 1967. 4:o [duplic]. 55, (4) bl. (Tills med M Bendz-Sandell oY Krook [omsl].) - Små barn i trafiken. Undersökningar av små barns trafikfönnåga. Sthlm 1968. (8), 200 s. (Scandinavian university books.) 2. [omarb] uppl 1972. 179 s. Övers: Children in traffic ... Ed byj Hartley. London 1975. 160 s. [Re-vised ed; efter denna: Kotsu no naka no kodomo.] Children ... Tokyo 1977. XII, 214 s. Gyerekeink közle-kednek. Budapest 1979. 274 s. - Fri lek i förskolan. Sthlm 1968. 4:o [duplic]. 105 bl. (Tills med I William-Olsson; Rapport från Barnpsykologiska institutet vid lärarhögskolan i Stockholm.) - Barnet i trafikmiljön. En sammanställning av Skandiarapporten 1971 med inl o kommentarer. Sthlm 1971. 40 s. [Nya uppl:] ... 1971. Undersökningen genomförd av S Lindensjö o Kerstin Mattsson på uppdrag av Försäkrings AB Skandia. Inl o kommentarer ... 1972. 1974. 1975. ... Skandia. Denna skrift är sammanställd av S Sandels. 1977. (Skancliarapporten 1.) [Ny uppl] 1978. Overs: A report on children in traffic. Summary... Sthlm ... 1971. [Omsl.] 20 s. ([Omsl:] The Skandia report [1].) [Ny uppl 1975.] (The Skandia report 1 [omsl].) - Varför skadas barn i trafiken? Kan vi skydda barnen mot trafikolyckor? En forskningsrapport. Sthlm 1974. 104 s. (Skandiarapporten 2.) [Nya uppl:] 1975, 1976, 1977, 1978, 1981. Övers: Why are children injured in traffic? Can we prevent child accidents in traffic? Sthlm ... 1974. [Omsl.] 87 s. (The Skandia report 2 [omsl].) [Ny uppl 1977.] [Kodome naze kotsujiko ni au ka? Kodomo no jijko wa boshi dekiru ka? Omsl:] Why ... Tokyo [1975]. 121 s. - Barn i trafiken. Studiehandledning. Sthlm 1976. 4:o [duplic]. 3 bl, 32 s. - Oskyddade trafikanter. En beteendestudie. Sthlm 1977. 136 s. (Skandiarapporten 3.) Ny tr 1978. Övers: Unprotec-ted road users. A behavioral study. Sthlm ... 1979. [Omsl.] 12 s. (Skandiarapporten 3 [omsl].) - Trafikmiljö för barn i förskola. Linköping 1979. 56, (19) s. (Tills med P W Arnberg o G Derefeldt; VTI rapport, nr 178.)

Redigerat Barnträdgärden. En handbok. Sthlm 1945. 235 s, 10 pl-bl. (Tills med M Moberg.) 2. omarb o utvidg uppl 1947. 250 s, 12 pl-bl. - Barnet i bild. Handbok till radioserien Förskolebarnet. Red av M Ödman i samarb med S S o B Schill. Sthlm 1953. 109 s. - I red för Svenska Fröbel-förbundets tidskrift, årg 22, 1939, o dess forts: Barnträdgården, årg 23 - 27: nr 1, 1940-44 (redaktionssekr för 23-24: 1).

Översalt: H Hetzer, Lek och leksaker för varje barnaålder, Sthlm 1937, 101 s, 7 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Barnet, Saken, Kallet, ed I Engdahl (1990); K Bäckström, S S död (SvD 12 juli 1990); A-K Hatje, Från treklang till triangeldrama; barnträdgården som ett kvinnligt samhällsprojekt under 1880-1940-talen (1999); G Simmons-Christenson, Kom, låt oss leva för våra barn: om den sv förskolans pionjärer (1991). - Claes S: Katrineforsbolagen genom tiderna (1949); C T Kocken, Biogr uppg:er ... 1724 - ... 1927 (K Västgöta reg, 2, 1948); L Sjunnesson, Sv pappers-bruksfören 1923-1947 (Sv pappersbruksfören 1923-1948, cd G Clemensson, 1948); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Stina C Sandels, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6342, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6342
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Stina C Sandels, urn:sbl:6342, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se