Caspar (Casper) Schröder

Född:1652/60 – Furuby församling, Kronobergs län
Död:1710 – Stockholms stad, Stockholms län

Skulptör


Band 31 (2000-2002), sida 623.

Meriter

Schröder, Caspar (Casper), f mellan 1652 o 1660 (Medin, s 25 ff) i Furuby, Krön (Sthlms handelskoll:s prot), d 1710 i Sthlm (bet för begr 5 nov i Sthlm, Klara). Föräldrar: borgmästaren i Karlshamn Christopher S o h h Karin. Studier trol hos bildsnidaren Åke Truedsson o amiralitetsbildhuggaren Niclas Schutz i Karlshamn omkr 67, lärling hos den sistnämnde i Sthlm 72, reste i Europa 72/73–84, stadsbildhuggare i Sthlm från 24 nov 86, erhöll burskap där 12 maj 96.

G 5 april 1687 i Sthlm (Bayr) m Margareta Persdtr Korne, f omkr 1671 (3 år enl faderns bouppt 1674), d 9 juni 1738 i Sthlm (bouppteckn 1738; bet för begr 12 juni i Sthlm, Klara), dtr dll bryggaren Per Olofsson K o Anna Nilsdtr Berghem samt senare omg m kopparslagaren David Betke.

Biografi

Om S:s uppväxt och utbildning är föga känt. En hållpunkt finns i ett intyg (orig ej återfunnet) från 14 sept 1672, enligt vilket han antagits som lärling på sex år hos Niclas Schütz i Sthlm. Kort därefter måste han ha anträtt en utlandsresa för att fullborda sin utbildning som bildhuggare. Troligt är väl att lärlingstiden för S omräknats och betraktats som avslutad när resan påbörjades. Intyget tyder också på att han var född i början av 1650-talet.

Fadern tillskrev i dec 1684 amiralgeneralen och k rådet Hans Wachtmeister, med vilken han under 1670-talet bör ha haft talrika kontakter, och bad om en rekommendation hos kungen för S, som då nyss hemkommit från sin utlandsvistelse. Närmast hade S kommit från Frankrike. Med faderns brev följde ett arbetsprov på S:s konstfärdighet, tydligen ett porträtthuvud av brevets mottagare.

Utan att något är känt om den långa utlandsvistelsen måste ändå antagas att den givit en grundlig orientering om bildhug-garkonstens aktuella utveckling i Europa. S har med all säkerhet varit framgångsrik i sina studier och torde åtminstone under vistelsens senare del ha kunnat försörja sig genom uppdrag, sannolikt med porträtt som åstundad huvuduppgift.

Om S:s verksamhet under decenniet efter hemkomsten från Frankrike är också litet känt. Han har av Hedvig Eleonora erhållit smärre uppdrag på Drottningholms och Ulriksdals slott men mer sällan något av större betydenhet. De två viktigaste undantagen utgörs av en av riksänkedrottningen beställd altaruppsats för Mariefreds kyrka (1689) och den stadiga marmorbysten av Karl XI från 1695 (UU). Bysten anses vara en av tidens bästa i sin art. Möjligen är den konstnärligt lika betydande porträttbysten av Jacob Johan Hastfer (bd 18) i Västra Vingåkers kyrka, Söd, huggen av S. Den torde i så fall vara tillkommen senast 1686 och då vara det tidigaste kända verket av honom.

Utnämningen till stadsbildhuggare 1686 bör ha medfört olika uppdrag men om dessa saknas ännu uppgifter. Fortfarande ett år efter utnämningen arbetade S utan gesäller eller lärpojkar i sin ateljé. Då S tio år senare beviljades burskap i Sthlm var denjämgamle men mer framgångsrike kollegan Burchart Precht (bd 29) en av löftesmännen. Produktionen i S:s ateljé var troligen, liksom i Prechts, ofta av mer vardagligt slag (ramlister, möbler och begravningsvapen m m), och en supplik, sannolikt riktad till Nicodemus Tessin dy 1696, vittnar om att införseln från utlandet av bildhuggeriarbeten hämmade beställningarna för S och hans kolleger i Sthlm. Efter 1696 tycks de större kyrkliga uppdragen bli talrikare; de gällde t ex Storkyrkan i Stockholm, kyrkorna i Rättvik i Dalarna, Hammarby och Österlövsta i Uppland och Piteå landsförsamlings kyrka. Det märkligaste bland dessa arbeten är kanske dopfunten/dopkapellet i Ulrika Eleonora kyrka på Kungsholmen i Sthlm, utfört 1706-07 och donerat av änkan efter prinsessan Ulrika Eleonoras informator. Liksom beträffande porträttbysterna har här framhållits relationerna till fransk samtida bildhuggarkonst. Detsamma gäl- ler även för S:s epitafium över fadern i Karlshamns kyrka från omkr 1700.

S har trots sina omfattande utlandsstudier och trots en uppenbar kapacitet som porträttkonstnär och skulptör alltid befunnit sig i skuggan av Burchart Precht, möjligen beroende på den senares ställning som slottsbildhuggare och samarbete med Nicodemus Tessin d y. De för slottsbygget inkallade franska konstnärerna intog för övrigt det främsta rummet. Efter hand tycks dock förbindelserna med Tessin ha blivit tätare, och S erhöll 1705 och 1709 uppdrag för fasaderna till den nya slottsbyggnaden och för hovstallet 1706. Aret därpå fick S också utföra den rikt skurna dekoren på Ulrika Eleonoras nya imperialsäng.

Även om S kort före sin bortgång fick ett betydande uppdrag för Kalmar domkyrka, en av Tessin ritad altaruppsats, finns, utöver en fordran för detta arbete och en allmän post för verktyg, inga uppgifter i bouppteckningen om hans yrkesverksamhet. En förteckning över S:s boksamling upptar endast böcker med religiöst innehåll men förteckningen är uppenbarligen inte komplett och har inte utgjort en bilaga till bouppteckningen. Några grafiska blad eller teckningar av andras eller egen hand nämns inte. Mantalslängden för 1711 ger också besked om att S:s verkstad avvecklades kort efter hans bortgång.

Endast en begränsad del av S:s produktion torde vara känd men av denna framgår ändå att S framgångsrikt kunde arbeta i både sten och trä. I litteraturen har S:s beroende av en fransk stilvilja framhållits samtidigt som han uppvisar en tydlig påverkan av den italienska barockens företrädare, ytterst Bernini, antingen via Tessin och Precht eller kanske genom direktkontakter under sin långa utlandsvistelse.

Författare

Bo Vahlne



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Skön konst, vol 1, RA. Amiralitetskoll, Ink handkar 15 dec 1684, KrA. Ståthållarämb, Slottshuvudboken 1706 o 1710; Hovstallet, räkenskaper 1706; Husgerådskammaren, räkenskaper 1707; allt i SIA. Sthlms magistrat o rådhusrätt, civilprot 24 nov 1686; Sthlms handelskolks prot AI: 37,12 maj 1696, o borgarbok; Sthlms stads verifik 1688: 2 (utdrag ur mtl för 10:e penning av legohjonslön) o 1696: 4 (fol 6365 o 6424); tomtbok för Norrmalm 1702; bouppt 1674: 357, 1711/2: 482 o 1738/1: 916; Mtl för Klara övre 1711; allt i SSA. Förteckn över C S:s böcker (ur Palmskölds samkar), Rålambska handskr.saml, KB.

Z Bayr, Cupidinis:... herr Caspar Scröder ... sampt Margareta Korne (1687); G Axel-Nilsson, Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastil (1950); J Bottiger, Hedvig Eleonoras Drottningholm (1897); B v Malmborg, Sv porträttkonst under fem århundraden (1978); B Medin, Något om C S:s härstamn o ungdomsår (Konsthist tidskr 1952); Å Nisbeth, Österlövs-ta kyrka (Upplands kyrkor, 82, 1956); I Schnell, Mariefreds o Kärnbo kyrkor (Sörmländska kyrkor, 65, 1965); SKL; Sthlms slotts hist, 2 (1940); Sveriges kyrkor: Sthlm, 1: 3 (1927) o 3: 1 (1915), Blekinge, 4: 2 (1960), Småland, 3: 4 (1989), Uppland, 5: 2 (1953); A Tuulse, C S:s epitafium över sin fader (Fornv 1960); A Tydén-Jordan, Kröningsvagnen - konstverk o riksklenod (1985); C R af Ugglas, Ett par arbeten af C S (Konst 1913/14); dens, Altaret i Piteå landsförs:s (Öjeby) kyrka (Norrbotten 1935); B Waldén, Några sv porträttbyster från 1600-talet (Tidskr för konstvetensk 1929); dens, Nicolaes Millich o hans krets (1942).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Caspar (Casper) Schröder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6400, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Vahlne), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6400
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Caspar (Casper) Schröder, urn:sbl:6400, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Vahlne), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se