Anders Schönberg

Född:1737-10-07 – Östervåla församling, Västmanlands län
Död:1811-04-06 – Österfärnebo församling, Gävleborgs län

Riksdagsledamot, Rikshistoriograf, Riksheraldiker


Band 31 (2000-2002), sida 747.

Meriter

Schönberg, Anders, f 7 okt 1737 i Östervåla, Vm, d 6 april 1811 i Österfärnebo, Gävl. Föräldrar: hovjägmästaren Anders S o frih Gustafva Johanna v Friesendorff. Inskr vid UU 29 okt 47, auskultant vid Svea hovrätt 19 dec 54, deltog i riksdagarna 60–62 (led av stora sekreta deput o kammar-, ekonomi- o kommersedeput), 65–66 (av kammar-, ekonomi o kommersedeput), 69–70 (av justitiedeput o sammansatta utsk), 71–72 (av SU o mindre sekreta deput), 78–79 ( av lagutsk) o 92, e o amanuens i KB 21 maj 60, k sekr 61, rikshistoriograf från 29 juni 62, riksheraldiker 2 febr 73–09, kansliråds namn 26 mars 76. – LVA 67, LVHAA 73, LWS 76.

G 13 juli 1762 i Österfärnebo m Elisabeth Margaretha Hierta, f 15 okt 1733 där, d 20 jan 1811 där, dtr till hyttmästaren Per H o Elisabeth Margaretha Stiernmarck.

Biografi

S:s far, Anders (Andreas) S (1689-1759), var 1719 med om att hindra ryssarnas framträngande till Våla och Harbo samt Sala silvergruva genom att förskansa sin gård Aspnäs. Två år senare belönades han genom att utses till överjägmästare i Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen. Anders S ordnade till Fredrik I:s nöje stora älg- och björnjakter. Som innehavare av Hammarby säteri i Danmark, Upps, sålde han detta till C v Linné 1758. Han deltog i samtliga riksdagar 1719-34.

Efter en barndom som S själv beskrivit som glädjefattig blev ungdomsåren i Uppsala, där han skrevs in vid universitetet redan tioårig, av avgörande betydelse. Här knöt han betydelsefulla kontakter för framtiden, och genom de juridiska studierna grundlades hans politiska och historiska intresse. De avslutades utan examen, men med en excercitieavhandling som tangerade ett ämne som skulle bli av central betydelse för honom, nämligen individens rättssäkerhet.

Väl i Sthlm knöts S till kretsen kring den redan etablerade C C Gjörwell (bd 17) och var liksom denne full av planer på storstilade litterära projekt. S valde att snart lämna hovrätten för en lärd kanslikarriär: efter en tid som amanuens i KB utnämndes han till historiograf utan lön och avslutade banan redan vid 35 års ålder med utnämningen till den föga betungande sysslan som riksheraldiker, senare med kansliråds titel. Ekonomiskt skulle han under hela sitt liv främst stödja sig på ärvd förmögenhet och inkomsterna från sin egendom.

S:s gärning är nära nog helt förknippad med den senare frihetstidens riksdagspolitik; trots att han ständigt försäkrade att hans hjärta låg i den lärda världen blev politiken snart det allt uppslukande intresset. Den ideologiska basen i hans verksamhet, oavsett om den utövades i tjänst hos de regerande hattarna eller i mer eller mindre uttalad opposition, var grundlagsfrågorna, grundlagarnas principiella orubblighet och balansen mellan de separata statsmakterna. Inspirationen till anföranden och skrifter hämtades främst från Montesquieu och det engelska statsskicket. Utrikespolitik förblev hela hans liv en bisak.

Bilden av S:s agerande formades till stor del av honom själv i sena självbiografiska utkast eller i retrospektiva betraktelser i brev. Genomgående i dessa är både en önskan att framhäva de egna insatserna och att ställa dessa i ljuset av senare kritik av perioden: betecknande är att han framställde sig som en kritisk iakttagare som tog ställning i sakfrågor och inte lät sig påverkas av partidisciplin. De samtida källorna visar honom dock som i allt väsentligt trogen hattpartiet. De motsättningar som kom till uttryck både under hans aktiva tid och senare som flitig kommentator av politiska händelser var på ett praktiskt plan resultat av dubbla lojaliteter: som ämbetsman var han förhållandevis nära knuten till kungen; familjevis och med vänskapsband var han lierad med hemprovinsens lantadel, ofta med bruksintressen.

Vid sin första riksdag 1760–62 var S aktiv med förslag om effektivisering av förvaltningen genom bl a en divisionsindelning av rådet. Den antibyråkratiska tendens som ofta återfinns i hans yttranden delade han med de moderata hattarna. Den stora frågan var emellertid tryckfriheten. S hävdade senare att han stod bakom det betänkande som det särskilda tryckfrihetsutskottet lade fram med modifiering av den gällande lagstiftningen. Också vid följande riksdag, 1765-66, där han fick det makt-påliggande uppdraget att skriva instruktionen för SU, var detta ett centralt område, och han spelade en framträdande om än oklar roll vid tillkomsten av det betänkande det då tillsatta tryckfrihetsutskottet lade fram, som innebar viss uppmjukning av gällande lagstiftning men med bibehållande av censuren som sådan. Hans stridbarhet och tydliga politiska hemvist framgår indirekt av mössornas angrepp på historiografämbetet. S hade blivit lovad att vid vakans bli ordinarie innehavare med lön, något som nu gick om intet. Det var först året efter statskuppen som han tillerkändes lön som rikshistoriograf.

Tiden närmast efter riksdagen 1765-66 framträdde S som den mest energiske av hattarnas litterära språkrör. De många replikerna i disparata dagsfrågor kännetecknas i all sin spretighet genomgående av ett bibehållet intresse för grundlagsfrågorna och ständernas kontrollmakt, vilket kom till uttryck inte minst i polemik med mössornas främsta pamflettister, J G Rothman (bd 30) och D Helsingius (bd 18). Troligen författade S sina skrifter på uppdrag av hattpartiets ledning. Han skriver att syftet var att genom dessa skrifter vinna över partilösa och de vacklande bland mössorna. "Det stadiga folket" med riksdagsmannarätt fann han vara betjänt av en utförlig och detaljerad argumentation, som ofta resulterade i en elegant om också något färglös prosa som kontrasterade mot flertalet samtida stridsskrifter. Även som talare var hans framträdande utan retoriska överdrifter.

Vid riksdagen 1769–70 slöt han sig till de moderata krafter som verkade för en reformering inom det bestående systemet. Under planerna på säkerhetsakten deltog han flitigt i diskussionerna men ville möjligen också här ge sig alltför stor roll i tillkomsten av denna. Omgående efter riksdagen gav han en vidlyftig skildring av författningsfrågan, delvis i polemik med A Nordencrantz (bd 27), vars åsikter han dock efter hand satte allt större värde på. Säkerhetsaktens nederlag markerade slutet på S:s aktiva tid som politiker. Inför den sista av frihetstidens riksdagar samla- de han visserligen ivrigt in fullmakter för frånvarande medlemmar av adeln men var under mötet en av de stillsamma i ståndet, troligen som en följd av att han tillhörde den grupp som strävade mot "komposition", en utjämning av partierna.

S:s viktigaste insats vid denna tid var det förslag till undervisningsreformer han 1770 presenterade för den sittande uppfostringskommissionen. Redan i en av sina tidigaste skrifter hade han talat om vikten av social fostran. Nu utvecklade han mer utförligt sina tankar om en medborgarfostran, inte bara på grund av rättigheter och skyldigheter mot samhället utan också för att alla på bästa sätt skulle fylla sin uppgift för landets ekonomiska förkovran. Som en följd av detta skulle utbildningen på gymnasiet differentieras för att ta till vara den enskildes intressen och begåvning. S:s intresse för uppfostringsfrågor kan också ledas tillbaka till minnet av en tyrannisk informator, och han kritiserade starkt informatorsundervisning som sådan. På sin ålderdom fick han som ledamot av kanslersgillet i någon mån möjlighet att påverka reformer i denna riktning.

Incitamentet till S:s i egna ögon främsta arbete, Samling af historiska bref om det svenska regeringssättet, var ytterst en sedan ungdomen närd plan att ge ut en biografi om Karl XI. Idén formaliserades till en direkt beställning vid S:s tillträde som historiograf, men arbetet tycks ha stannat av. Efter statsvälvningen 1772 aktualiserades det i ett nytt sammanhang. Han uppmuntrades av Gustav III att i vetenskaplig form bevisa den nya regeringsformens historiska tradition och legitimitet och att kritisera frihetstiden. I de två delar av arbetet som anonymt kom ut 1777–78 uppfattar sig S inte som traditionell historiker med avseende på subtil källkritik. Syftet var att utge en författningshistorik där argumentationen huvudsakligen var statsrättslig och politisk, vilket inte hindrade lärda noter baserade på ett brett källmaterial, vilka ofta hotade att spränga ramarna. Han kunde visa önskvärda paralleller med forntiden och ställde Gustav III:s styre i positiv kontrast till det karolinska enväldet. Trots detta och en ställvis elegant framställning avbröts utgivningen när han hunnit till Kristinas förmyndare. Till detta samverkade S:s egna tvivel om nyttan av företaget, förläggaren Henric Fougts (bd 16) vägran att fortsätta tryckningen utan ekonomiska garantier och inte minst det ljumma mottagandet hos uppdragsgivaren. Kungen och flera av hans rådgivare, särskilt A J v Höpken, hade löpande granskat manuskriptet och betraktat det med stigande misstro. Nu ställde de sig kallsinniga, inte minst sedan de utgivna partierna av den offentliga kritiken bedömts som ohöljt propagandistiska. Ytterligare försök från S:s sida att via mellanhänder blidka kungen till fortsatt utgivning misslyckades. Fortsättningen gavs ut av Adolf Iwar Arwidsson (bd 2) först 70 år senare och de samtidshistoriska partierna förblev i manuskript.

S var nu och fram till sin död i huvudsak privatman. Han tillbringade nästan all sin tid på hustruns ärvda gård Åsberg i Österfärnebo, hela tiden läsande och skrivande och klagande över sin svaga hälsa. Han deltog ivrigt i församlingens angelägenheter och förde dess talan vid tvister med länsstyrelse och centralmakt. Kontroversiell var S:s anonyma insats som författare av en tryckt inlaga till böndernas förmån i en inflammerad tvist om rätt till ett antal hemman som Gysinge bruk tilldömts. Hans lokalpatriotism och intresse för lokala seder kommer ständigt fram i breven och inte minst i den fylliga sockenbeskrivning han försåg Abraham Hülphers (bd 19) med inför dennes beskrivning över Gästrikland.

Några kanaler till maktens centrum förblev länge intakta, främst Carl Fredrik Scheffer, Fredrik Sparre och Nils Philip Gyldenstolpe; särskilt med den sistnämnde förde S en ivrig korrespondens. S:s många och långa brev formar sig till en av de mest pregnanta löpande kommentarerna till den gustavianska politiken, vilket tillsammans med hans självpåtagna roll som "rikssamvete" (Holmberg) gjort att hans betydelse ofta övervärderats. Även om hans inflytande synes ha varit mycket begränsat kan han ha haft indirekt betydelse som förmedlare av stämningarna i landsorten. S:s svårfångade samhällsåskådning som inkluderade både tron på ett patriarkaliskt styre och samhällsfunktionernas lagbundenhet placerade honom ofta i en besvärlig situation. Han såg inledningsvis Gustav III som en garant för de rättigheter som kommit i kläm under frihetstidens riksdagar men blev snart medveten om bristerna i handhavandet av grundlagarna, kungens nyckfullhet och ointresse för idogt förvaltningsarbete. Han undvek dock nogsamt att framföra kritik mot kungen personligen utan riktade den mot rådgivarna. En hjärtefråga förblev tryckfriheten, som han dock ofta ansåg missbrukad. S:s dubbeltydiga ställning som offentlig propagandist och privat kritiker lyser särskilt igenom i vänskapen med Anders Chydenius (bd 8). Väl övertygad om hållbarheten i dennes teorier stöttade han Chydenius så mycket han förmådde men var samtidigt osäker på dennes politiska hemvist och kan ha fungerat som "överhetens milda kontrollant" (Virrankoski).

Förbindelserna med de lärda samlarna kom istället att betyda allt mer för S. Han fortsatte att stå i ett nära förhållande till Gjörwell och bytte information, bibliografiska notiser och skrifter även med Johan Hinric Lidén (bd 22) och en yngre generation representerad av Olof Knös (bd 21). Hans egen avskriftsverksamhet synes ha varit betydande även om han var noga med sekretessen kring samtida dokument och korrespondens i politiska ting. Belysande är hans noggranna instruktioner om användningen av H J Völtemats bekanta anekdoter, som han ägde i original. Som ledamot av VA inlämnade han tidstypiska magnetiska rön men var framförallt flitig minnestalare. I den rollen kunde han friare än annars återkalla minnet av en lyckligare tid.

Författare

Anders Burius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv donerades till Gävle gymnasiebibi, där större delen förstördesvid en brand 1869. Ms till första delen av de hist breven finns emellertid där; senare delar av detta verk i KB liksom en självbiografi. Memorial av o brev dll S m m i UUB. - Brev från S i KB (bl a till P F Aurivillius, D Tilas o P A Wallmark samt många ull C C Gjörwell), RA (bl a till C Sparre, C v Stedingk o många till J M af Nordin o (ca 340 st) till N P Gyldenstolpe), UUB (bl a till P F Aurivillius, A Knös o S Alf samt många till J M af Nordin o J H Liden), VA:s bibi (bl a till P Wargentin oj C Wilcke), ATA (till F H Lohe-Burensköld), LSB (till S Alf o många tillj Lindblom), Skara landsbibi (till O Knös), arkivet på Trolle-Ljungby (många till F Sparre), Sv metallverkens arkiv, nu Gränges ab (till C Adlerwald; tr 1920, se nedan) o i Hfors UB (till J Tengström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio juridica, de indole poe-narum injure patrio. P 1-4. Upsaliae [1754,1759-62]. 20, 21, 14, 14 s. [Akad avh pro exercitio, preses D So-lander; 2-4 bearb av denne enl föret.] - Hjältars sam-manliknade historier; på baron Holbergs sätt. D 1-2. Sthlm 1756. 1. Carl Gustaf den X. konung i Sverige, och Wilhelm den III. konung i Angeland. 110 s. 2. Carl den I. och Carl den II. konungar i Stora Britanni-en. 95 s. - Til Riksens högloflige ständer vid Riksdagens slut 1756. Sthlm u å. 4:o. (7) s. [Anon; verser.] -Anmärkningar om svänska papegojan, Loxia, Linea alarum duplici alba. Faun. Sv. n. 176, ingifne (VAH, vol. 18, 1757, Sthlm, s 139-143). - Öfver Hans kongl. höghets prins Carls, Svea rikes stor-amirals höga födelsedag, den 7 hujus, är följande lyckönskan insänd ... (Lärda tidningar, 1757, Sthlm, s 309 f; verser).-Anmärkningar vid heraldiquens öden i Sverige (Den svenska Mercurius ... utg af C C Gjörwell, årg 3, 1757-58, Sthlm, s 20-33 o 141-155 [juli o aug, i d 1], 412-427 [okt, i d 2]). - Bref af Menalcas. D 1*. Sthlm 1759. 286 s, 1 förtitelpl. [Pseud.] - Inledning til den naturliga lagen och sedoläran. Dl*. Sthlm 1759. 94 s. [Anon.] - Anmärkningar om orr-ungars framfödande af hemtamde orrar (VAH, 20, 1759, s 146-152). -Yttrande om then rättegångs-sak emellan capitainen herr Carl Armfeldt, å thesz frus vägnar, och lieutenan-ten herr Fredric Wulffcrona, rörande et af fru Arm-feldts förra man capitainen Gustaf Wulfcrona uprät-tadt fidei commiss. [Rubr] Sthlm 1761. 4:o. (8) s. [Anon.] - [Brev om Öfningar af Sälskapet Vitterlek] (Den svenska Mercurius, 6, 1760-61, s 483-490 [febr 1761, i d 3]; anon, undert Löfstad d. 8 Januar. 1761). — Människans elände och nöjen. Sthlm 1762. 64 s. [Anon.] - Bref om hof- och commerce-rådetj. F. von Friesendorf och det af honom 1662 upprättade gett [eral] factorie-contoir (Nya svenska biblioteket, utg af C C Gjörwell, bd 1, d 2, Sthlm 1762[-63], s 142-149 [i stycke 9, 1762]). - Tankar, öfver den af Kongl. vetenskaps och vitterhets academien i Berlin för år 1763 til besvarande upgifna fråga: Om metaphysiska sanningar i gemen, och i synnerhet första grundsanningarne af naturliga theologien och moralen kunna föreställas med samma öfvertygande klarhet och visshet, som geometriska sanningar; och i fall de det icke kunna, frågas, af hvad egenskap deras visshet är, til hvad grad den kan hinna, och om den graden gör tilfyllest til öfvertygelse? upsatte (Svenska Mercurius, 1763, Sthlm, s 259-270, 329-350 [april o maj]). - Bref, om konung Carl XI:s historiajämte några handlingar til densamma (ibid, s 609-622, Bilagor... s 648-656 [aug o sept]). — Svar, på den af Kongl. vetensk. academien, för år 1763 framstälde frågan: Hvad kan vara orsaken, at sådan myckenhet svenskt folk årligen flyttar ur landet? och genom hvilka författningar kan det bäst före-kommas? Inlemnadt ... Sthlm 1764. 94 s. - Til herr prseses (S J[ohansson] Alnander, Historia librorum prohibitorum in Svecia, Specimen 1*, Upsaliae [1764], s [5] f). Regerings-rådets, herr Olof Sandbergs lefverne, upsatt (Nya svenska biblioteket, 2, 17[63-] 65, s 387-409 [i st 7]). - Bref dl C. R. W. H. H. A. i anledning af sacellanens vid Nedervitil capell, herr magister Anders Chydenii af trycket utgifna Svar til Kongl. vetenskaps academien, om orsakerna dl svenska folkets utflyttning. Sthlm 1765. 143 s. [Undert; till CancellieRådet Wälborne Herr Harald Ap-pelbom.] - Bref ifrån en landtman, om rikets och medborgares rätt. Sthlm 1765. 4:o. 18 s. [Anon.] -Minnesskrift. Fru.Catharina.Schilling ...Jernberg .... nittio.sex.år ... [Gefle 1765.] Fol. (2) s. [Anon; sten-stil.] - Anders Andersson ifrån Backan, Berättelse, om beskaffenheten af den hos Riksens höglofl. ständer anhängige sak, om skatterättigheten af KåfVerstad, Näsja, Vistad, Gryt och Fermansbo byar, i Gestrike-land och Östra Fernebo församling. [Rubr.] Sthlm 1765. 4:o. 12 s. [Sannolikt av S.] - Utdrag af et bref, angående donerade skattehemman. [Rubr.] Sthlm 1766. 4:o. 4 s. [Anon; 15 jan; i samma ärende som fö-reg.] På riksdagsmannens... Anders Anderssons begäran, å nyo uplagdt. 1766. - A Andersson, Anmärkningar, vid välborne herr lands-höfdingen Insenstier-nas Svar på den trykla Berättelsen, om ... skatterättigheten ... Fernebo sockn. [Rubr.] Sthlm 1766. 4:o. 16 s. [Sannolikt av S.] - Dens, Karta erindringar, vid det karta svar, som landshöfdingen välbohrne Fredric Ul-ric Insensderna låtit trycka emot mina anmärkningar til dess förra svar, uti saken om hemmanen KåfVerstad ... [Rubr.] Sthlm 1766. 4:o. 4 s. [Möjligen av S.] - Bref om skrif- och tryckfriheten. Sthlm 1766. 4:o. 35 s. [Anon.] - Vid notariens i Höglofl. kongl. slottscancel-liet, herr Hans von Sivers samt fröken Hedvig Christina Reutersverds ägta förening den [1] Januarii 1766. Sthlm u å. 4;o. (8) s. [Anon.] -Dictamen ad protocol-lum (A [v] Fersen [m fl], Ödmjukt memorial [rubr; m. m. 19 febr -17 mars 1766], Sthlm 1766, 4:o, s 18-41; om Banco-verket). - Minne, öfver öfverste-lieute-nanten ... herr Nils Stiernmarck. Tolkadt, då vapnet, vid dess graf, sönderslogs uti Östra-Fernebo kyrka i Gestrikeland, den 10. Februar. 1767. Af H Hjerta. Sthlm 1767. 20 s. [Tillskr S, anon; endast uppläst av H H.] - Utkast om grunderna i allmänhet, ul näringars upkomst och förfall, uti borgeliga samhällen; upläst til et inträdes-tal, uti Kongl. vetensk. academien, den 1 Julii 1767. Sthlm 1767. 126 s. - Åminnelse-tal öfver Kongl. maj:ts högtbetrodde man, presidenten i Kongl. commerce-collegium ... academiens ledamot, välborne Edvard Carleson, på Kongl. vet. academ. befallning, hållet i Stora riddarehus-salen den 7. Julii 1767. Sthlm 1767. 39 s. [2 varianter.] - Bref til sin vän; om en så kallad fri svensks Tankar i anledning af sista öfverflöds-förordningen och des verkställighet; som nyligen blifvit af trycket utgifne och malcontenterne tilegnade. Sthlm 1767. 4:o. 20 s. [Anon; undert: Sannings vän.] - Uttolkning af en saga, som rörer medborgares tanke-frihet, hvilken saga blifvit förestäld, uti et svar, på herr Carl Wadenstiernas Välmente anmärkningar, öfver Brefvet til en vän, rörande allmänna författningar, emot öfverflöds-varors bruk, med mera. Af en icke mindre laglydig medborgare. Sthlm 1767. 4:o. 19 s. [Anon.] - Afhandling, om Lars Skytte (Kongl. bibliotekets tidningar om lärda saker, utg af C C Gjör-well, 1767, Sthlm, d 1, s 21-25, 35-40 [i st 2 o 3]). -Bref, om ett godt hjertas och ett stort förstånds egenskaper, och livilketdera högre bör skattas (Svenska magazinet, [vol 2, utg av C C Gjörwell o S Gagnerus,] bd 1, d 1-4, Sthlm 1767[-69], 4:o, s 17-21, 25 f, 33 f, 185-192, 193-199, 201-208, 230-232, 239 [i d 1 o 3, 1767], s 243-286 [i d 4, 1769]; anon). -Anmärkningar, öfver det nyligen utkomne: Brefvet till en vän, rörande almänna förfatningarne, mot öfverflöds-varors bruk m. m. (ibid, s 45-47, 49-76 [i d 1, 1767]). - Utdrag, af en vidlyftigare skrift, uti stats-konsten, (poli-tiquen), med tillämpning til vårt fädernesland; skrif-ven under det sistslutade kriget, år 1759. Om förbund, imellan stater (Statsjournal [utg av C C Gjörwell,] d 2 [april-juni 1768], Sthlm 1768, s 71-78, 86-96, 198-112, 113-124 [i st 17-20]; anon). - And-Parrhesiastes, eller Svar på veckoskriften Philolalus Parrhesiastes, eller Den pratsjuka fritalaren. St 1-2. Upsala 1769. 4:o. 100 s. [Anon; mot J G Rothman. Rättelser införda i Lärda tidningar, 1769, s 128.] - En landtmans betraktelser vid en ny skrift, kallad: Triumviratet på Momi parnass, tecknade efter originalet. Sthlm 1769. 4:o. 35 s. [Anon; mot D Helsingius.] -Bref til en vän, i anledning af et i Upsala trykt Bref til en befullmäktigande i vigtiga ärender. Sthlm 1769. 4:o. 12 s. [Anon.] - Bevis, at högsta magten i et fritt samhälle är lagbunden. Sthlm 1769. 4:o. (8) s. [Anon.] - Anmärkningar, vid en ny skrift, kallad: En patriots tankar, om grund-lagens nödvändiga förbättring, hälst i det, som rörer fides publica, och des befästande. [Rubr.] Sthlm 1769. 4:o. (8) s. [Anon; till A Virgin; 2 varianter.] ([Även som nr 12 i saml med titelbl:] Riksdags-skrifter, samlade tilhopa uti et band [av C C Gjörwell oJJ Schildt].) - Memorial, at lagstiftande magten icke bör befatta sig med lagskipning, i anseende til utkommande skrifter. Sthlm 1769. 4:o. 8 s. [Mot skrifterna av Virgin o Rothman; 18 aug.] - Dic-tamen ad protocollum om finance-värket. Upläst hos Ridderskapet och adeln d 16 sept 1769. Sthlm 1769. 4:o. (15) s. - Memorial om justitias cancellers ämbetet, och våra lagars verkställighet. Sthlm 1769. 4:o. 12 s. [15 sept.] - L Kagg, Anmärkningar vid öfVersten herr bar. Pechlins votum, uti sammanträdet emellan höglofl. secrete-utskottet och höglofl. secrete- ochjus-dtie-deputationerne, öfver våra lagars värkställighet. Sthlm 1769.4:o. 15 s. [Även tillskr S; senare hälften av okt.] -CL Stålhammar, Svar, uppå herr öfverstens och riddarens Durietz, vid åtskillige lag-frågor och finance-värket, förut yttrade tankar. Sthlm 1769. 4:o. 11 s. [Anon förf av S; 29 okt.] - L Kagg, Påminnelser vid fri-herre Pechlins ärhindringar emot mina anmärkningar vid dess votum. [Rubr.] Sthlm 1769. 8 s. - B. Ad. Mannerhjerta, Ödmjukt memorial. [Rubr.] Sthlm [1769]. 4:o. (12) s. -P Hummerhielm, Ödmjukt memorial. [Rubr.] U o [1769]. 4:o. (4) s. - E Odelstierna, Ödmjukt memorial. [Rubr.] Sthlm 1769. 4:o. (4) s. - C Hjerta, Ödmjukt memorial. [Rubr.] Sthlm 1769. 4:o. (11) s. -J. G Kruuse, Ödmjukt memorial. [Rubr.] Sthlm [1769]. 4:o. (4) s. - [Yttranden 5, 10, 14 o 17 okt 1769] (Protocoller, hålne uti det af Riksens höglofl. ständer beslutne sammanträde, emellan Höglofl. sec-rete-utskottet, samt justititae- och secreta-deputatio-nerne, rörande våra lagars värkställighet, [utg av C C Gjörwell,] Sthlm 1769[-70], s 10, 20-22, 33-35, 53 f, 67-69, 73-79,88 f, 114-131). - Betraktelser, vid en nyligen utgifven skrift, kallad: Mathematiskt försök till försvar af den, genom någre lagtolkare, vanskapade Svea rikes regerings-form. St 1-3 (Den politiske Aristarchus, [utg av C C Gjörwell,] d 3-4, Sthlm 1769-70,4:o, s 39-64, [i d 3, n:o 10/11-16], 73-128 [i d 4, n:o 19/20-32]; anon). - Utkast om det allmänna upfostrings-verket, öfverlemnadt dl Hans kongl. höghets kron-prinsens och den höglofl. Kongl. upfost-rings commissionens nådigste och höggunstiga pröf-ning. Sthlm 1770. 206 s. [Med inklistrad titelvinjett.] -Oväldiga tankar öfver skriften kallad: En adelsmans tankar om frälse- och ofrälse-ståndens rättigheter i be-fordrings-mål. [2;... öfver en skrift kallad: Tankar om ...] St 1-2. [Rubr.] Sthlm 1770. 16, 24 s. [Anon.] (Almfänna] mag[azinet], b[d] 1: [ark] 15 f, 17-19; [även med olika titelbl:] Almänna magazinet [samlat och utgifvit af C. C. Gjörwell].) 2. upl 1771. - Bref om en tryckt skrift, kallad Anmärkningar, öfver svenska ministerens förhållande, och ursprunget til det år 1741 med Ryssland begynte krig. [Rubr.] Sthlm 1771. 4:o. 16 s. [Anon.] (Ibid, 23 f.) - Bref om tryckfrihets lagens rätta förstånd, i anseende til omdömen, vid den lagstiftande och lagskipande magtens gjöromål. [Rubr] Sthlm 1771.4;o. 8 s. [Anon; undert: Critophi-lus.] (Ibid, 26.) - Bref om den för någon tid sedan utgifna skriften, kallad: Förtekning på alla de mål, angående finance-verket, penninge-utgifter m. m, [Rubr] Sthlm 1771.4:o. 20 s. [Anon.] (Ibid, 27-29.) - Bref til auctoren af en tryckt skrift, under titul: Offenteligt svar, på en kringspridd skrift, kallad: Utdrag af et bref til prosten N. N. [Rubr] Sthlm 1771. 4:o. 24 s. [Anon.] (Ibid, 30-32.) - Minnes-skrift öfver framled-ne Kongl. maj:ts högtbetrodde man, öfver-ståthålla-ren öfver Stockholms stad och slott ...Jacob Albrecht v. Lantingshausen; ingifven til Kongl. vetenskaps academien ... Sthlm 1771. 62 s. [Med inklistrad titelvinjett.] - En landtmans bref om herr borgmästaren Sundblads memorial, angående privilegier för det vällofl. borgare-ståndet. Sthlm 1771. 4:o. 15 s. [Anon.] -Tankar öfVer en skrift, under titul: Patriotiska tankar om compositioner, eller förening imellan partier. Sthlm 1771. 4:o. Ils. [Anon.] - Bref til en vän, om et af trycket utkommit ark, kalladt: Continuation af Dagligt allehanda N. 112 til herr Mercator. Sthlm 1771. 4:o. (8) s. [Anon.] - Utdrag af et bref til prosten N. N. rörande et af trycket utgifvit så kalladt: Utdrag af et bref til kyrkoherden N. N. [Rubr] Sthlm 1771. 4:o. (4) s. [Anon. Annan utg:] Gbg s å. - [A Odel,] En cro-no-bondes välmente och oförgripelige tankar, fram-gifne til höggunsdgt betänkande vid frågans afgöran-de om borgare- och bonde-ståndens privilegier under riksdagen 1771. Sthlm 1771. 4:o. (4) s. [Anon medv i slutet o med tillägg.] - Prof af kalla bads nytta; med-delt (VAH, 32,1771, s 167-171). -Åminnelse-tal öfver Kongl. vetenskaps academiens framledne ledamot, medicinse doctoren, logices och physices lectoren vid Kongl. gymnasium i Hernösand ... Nils Gissler ... hållet i Stora riddarehus-salen den 6 Junii 1772. Sthlm 1772. 46 s. [Med inklistrad titelvinjett i 2 varianter.] -Tal om näringarnas inbördes förbindelse, hållet för Kongl. vetenskaps academien, vid praesidii nedläggande, den 15 Julii 1772. Sthlm 1772. 44 s. [Med inklistrad titelvinjett.] - Åminnelse-tal, öfver Kongl. maj:ts högtbetrodde man, prassidenten i Kongl. kammar--collegium ... grefve, herr Carl Fredric Piper, på Kongl. vetenskaps academiens befallning, hållit i Stora riddarehus-salen, den 27 Octob. 1772. Sthlm 1772. 4:o. 40 s. [Med inklistrad titelvinjett i 2 var,] - Tankar, vid borgmästaren och riksdags-fullmäktigen Johan Sundblads Project til instruction för justitiae-cancelle-ren, och hof-rätts-advocat-fiscals-sysslornes förvandlande til pro-cancellerer. Sthlm 1772. 4:o. 26 s, s 29, 32. [Anon.] - [Yttrande] (Protocoll, hållit hos Höglofl. ridderskapet och adelen vid riksdagen 1772, angående de ifrån secrete- och justidae-deputationerne afgifne betänkanden rörande Deras excellencer herrar Riksens råd, Sthlm 1772, s 22-37). - Åminnelse-tal öfver framledne Hans excellence, herr riks-rådet presidenten i Kongl. cancellie-collegi- och lag-commissio-nen, academias cancelleren ... grefve Carl Gustaf Lö-wenhielm, på Kongl. vetenskaps acad. befallning, hållet i Stora riddarehus salen, d. 7julii 1773... Sthlm 1773. 4:o. 42 s. [Med inklistrad titelvinjett i 2 var] -Åminnelse-tal öfver Kongl. maj:ts troman, general--majoren ... öfvercommendanten i Danzig ... högvälborne friherre, herr Jacob von Eggers, hållet för Kongl. vetenskaps academien, den 10 nov. 1773. Sthlm 1774. 43 s. - En landtmans tankar öfver den frågan, om, til undvikande af täta ombyten i moder, samt hämmande af lurendrägerier, förmånligt kunde blifva, at i Sverige antaga en nadonel kläde--drägt, lämpad efter svenska climatet, och skiljaktig ifrån andra nationers? hvad olägenheter en sådan förändring kunde med sig föra? och om til äfventyrs de olägenheter, hvilka sig vid sielfva förändringen kunde förete, torde af förmåner i längden kunna upvägas. Sthlm 1773. 4:o. 16 s. [Anon.] - Bref, til utgifvaren af Almänna tidningarne, rörande hr abbe Michelessis nyligen utkomne berättelse, om svenska revolutionen, i aug. 1772 (Nya almänna tidningar, [utg av C C Gjörwell,] d 1, Sthlm 1773, s 115-117,123-126,138 [i n:o 15 f, 18]; anon, undert: Spectator). -Tankar med oväldighet upgifne, om tryck-friheten (ibid, s 302-304, 309-31, 316-319, 326-328 [i n:o 38-41]; anon). - Bref, rörande snillens likställighet, uti lof-tals hållande (ibid, 3, 1773, s 45-47, 52-54 [i n:o 80 f]; anon). -Bref ifrån en landtman i en annan landsort, til den landtmannen, hvars bref til en vän i Stockholm, angående den nationelle klädedrägten, nyligen af trycket utkommit. Sthlm 1774. 4:o. 16 s. [Anon.] - Tal hållet för Kongl. svenska vitterhets academien ... då han der-städes blef intagen, den 24 nov. 1773. Sthlm 1774. 44 s. [Omtr;] Tal, då han i Kongl. academien blef intagen den ... (Kongl. svenska vitterhetsacademiens handlingar, d 2, Sthlm 1776, s 188-217). - Bref, rörande en rättskaffens patriotisme (Adressen, [utg av C C Gjörwell,] årg 1, 1775, Sthlm, 4:o, sp 129-133, 137-142, 157-159,165-167, 177-180 [i n:o 17 f, 20 f, 23, 7 april - 30 maj]; anon). - Åminnelse-tal, öfver Kongl. vetenskaps academiens framledne ledamot, probsten ... herr Gustaf Friedr. Hjortberg ... den 12 Jun. 1776. Sthlm 1776. 39 s. [Även med inklistrad titelvinjett.] - Samling af historiska bref om det svenska regerings-sättet i äldre och nyare tider. Flock *2-3. Sthlm 1777-78. 241,302 s. [Anon. Flock 1, vars tryckn blev uppskjuten o inställd, saknas även i den utökade utg:] Historiska bref om ... Utg af AJ Arwidsson. Ny uppl. D 1-3. Sthlm 1849-51. XL, 337, 419, 362 s. [Ej anon.] - Åminnelse-tal, öfver K. vetenskaps academiens framledne ledamot, Hans exc. herr riks-rådet ... grefve Henning Ad. Gyllenborg, hållet ... d 21 nov, 1778. Sthlm 1779. 36 s. [Med inklistrad titelvinjett.] -Svar, uppå den af Hennes kongl. maj:t enkedrotning-en upgifna frågan: Om de menniskor, som antingen gynnas af en besynnerlig lycka, eller äro mindre samvetsgranne hvad medel de bruka til stora värfs utförande, fördena namn af store män? (K sv vitterhets-academiens handl, 3,1780, s 38-82). - Anmärkningar til föregående afhandling (Kongl. Götheborgska we-tenskaps och witterhets samhällets handlingar, [F 1,] Witterhets afdelningen, st 2, Gbg 1780, s 16-29; till S Wilskman, Afhandling öfver en parenthese i företalet til Sveriges rikes lag, lydande: Ingiald ...). - Anmärkningar om tiden af midvinters offret och allshärjar tinget ud Upsala under det hedniska tidehvarfVet (ibid, s 45-52). - Aminnelse-tal, öfver Kongl. vetenskaps academiens frmledne [1] ledamot, banco-com-missarien högädle herr Bengt Bergius. Hållet... den 23. Nov. 1785. Sthlm 1785.64 s. [S 61-64: Testamenta-risk författning (om Bergius' brevsamling).] - Kort utdrag af Konung Carl XI. historia (VA, Historisk alma-nach för året 1785, s 14-19, 1786, s 14-19, 1887, s 14-19, 1788, s 14-19, 1789, s 14-19, 1790, s 14-17, Sthlm 1784-89; anon).-Bref dlutgifvaren (Handlingar om riksdagen 1682; utg af J H Liden, [inre dteh] Dag--bok öfver riksdagen i Stockholm år 1682, hållen af mag. E Sunesson Duraeus, prost o kyrkoherde i Kud-by; med anmärkningar o bilagor; samt en kortare dagbok öfver samma riksdag af biskopen i Linköping mag. M Pontinus, Norrköping 1788, s XXXIII-CXPV). - Uti Kongl. maj:ts höga närvaro. Åminnelse-tal, öfver framledne Hans excellence herr riks-rådet m. m. grefve Carl Fredric Scheffer, hållet för Kongl. vetenskaps academien den 16 april 1788. Sthlm 1791. 82 s. Ny uppl:... framlidne ... 1829. 76 s. -Åminnelse-tal, öfver Kongl, vetenskaps-academiens framledne ledamot Hans excellence, herr riks-rådet, öfver-ståthållaren i Stockholm, academie-cantzleren friherre Carl Sparre. Hållet... den 4 febr. 1796. Sthlm 1796. 93 s. - Berättelse om nunne-klostret vid Aspenäs (VHAAH, d 5, Sthlm 1800, s 28-36). - Bref till en vän, rörande den nu så mycket ventilerade frågan om bytesbrister och deras ersättning; innehållande en historisk öfversigt af detta ämne, ifrån början till närvarande tid. Sthlm 1809. 21 s. [Anon.] - Ur Lidénska brefsamlingen å Upsala universitetsbibliotek. 1, 6. Bref till J. H. Liden från A S. Utg av L Bygden (Samlaren, årg 1, 1880, Upps, s 76-85, o 3,1882, s 64-74). - Bref till bergsrådet Adlerwald. Utg af S Kellin. Med biografi ... samt personreg af O. Wieselgren. Sthlm 1920. 142 s. - Enl egen uppg i brev till J H Liden 11 dec 1766 även: gravskrift över systern Beata Sofia, drunknad 1749, flera brudskrifter, i Svenska Mercurius andra recensioner i historia, belles lettres o filosofi 1759-61 samt små avh, brev o kritiker under pseud Amyntas o Menalcas, små brev även i Lärda tidningar, allt anon.

Utgivit: Utdrag af några hof-rådets och revisions secreterarens Johan Stiernhööks bref, skrifna till des son assessoren Anders Stiernhöök i Dorpt, upsatt efter originalerna (Det svenska biblioteket, utg af C C Gjörwell, d 2, Sthlm 1758, 4:o, s 162-188). - Handlingar som utvisa, huru ledamöter af Riksens höglofli-ge ständer tilförene tänkt i de ämnen, som ifrån Högl. secrete-utskottets sammanträde med secrete- och jus-dtise-deputationerne nu senast äro upgifne, om våra lagars värkställighet; hvaraf lärer befinnas, at dessa nu upgifne ämnen hvarken innehålla något nytt, ej heller något olagligt. Sthlm 1769. 4:o. Företal (10) s, 31, 24, 15 s. [Anon.] - General Mansteins memoirer om Ryssland ifrån år 1727 til 1744 (Almänna tidningar, [utg: C C Gjörwell,] 1772, Sthlm, 4:o, d 1, sp 419-421, 429 f, 435-437, 443-445, 507-510, 515 f, 547-549, 619-622, 627-630, 645-647, 659 f, 667-669, 819-821, 843-845, 874-876, 900-903, 938-941, 1001-04, 1052-55, d 2, sp 179-181, 337-341, 362-365, 370-373, 387-389, 530 f, 537-540, 636-638, 666-669, 685-687, 716-718, 804-806, 811-814, 837-839, 852-856, 883-885, 1011-14, 1036-38, 1139-43 [i n:o 53-56, 64 f, 69, 78 f, 81, 83 f, 103, 106, 110, 113, 118, 126, 132, 163, 183, 186 f, 189, 207 f, 220, 224, 226, 230, 241 f, 245, 247, 251, 267, 270, 283]).

Översatt: [P L de Saumery,] Den mycket namnkunnige turkiske Osman Paschas, eller grefven Bonnevals lefvernes beskrifning, ifrån des ankomst til Venedig, in til des landsflycktighet på öen Chio, uti Martiii månad 1739. som föregifves af honom sjelf vara författad. På fr språket är den utg af mr. de Mironne. Vesterås 1754. 176 s. [Sign; översättarens företal undert: A. S.] - D [Hollaz,] David Hollatzens ... karta anvisning til at bedja af hjertat, jämte några bifogade reglor, hvar efter en människa må kunna pröfva sitt själa-tilstånd. Ifrån tyskan ... Sthlm 1773. 48 s. [Anon; 2 varianter] [Nya utg:] ... korrta anvisning till att... Ny förbättr uppl Christianstad 1811. 44 s. ... korta anvisning ... Gbg 1821. 48 s. Kårt anvisning att ... 2.[!] förbättr uppl Sthlm 1824. 64 s. [Nya uppl:] Kort anvisning att ... Fahlun 1840. 63 s. 2. uppl 1843. 62 s.... korta anvisning ... hjertat, jemte några gudeliga sånger. Westerwik 1842. 24 s. [Även bilaga till N Hamnerin, Vägvisare till det eviga lifvet Westerwik 1842.] ... korta anvisning till att ... Ånyo uppl af J. Strömberg. Helsingborg 1856. 30 s. Ny uppl ...Jemte ett litet Bihang om botfärdiga syndares doms-handling, m. m. af en Zions medarbetare. Borås 1857. 39 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Bennich-Björkman, Förf i ämbetet (1970); H Beskow, Bruksherrgårdar i Gästrikland (1954); S Boberg, Gustav III o tryckfriheten 1774-1787 (1951); N Eriksson, Dalin-Botin-Lagerbring (1976); E Hamberg, Olof Knäs o 1700-talets lärda samlarkultur (1985); K Hedlund, Hulphers' beskrivn över Gästrikland 1793 (Från Gästrikland 1960); O Holmberg, Leopold o Gustaf III (1954); dens, Leopold o reuterhoimska tiden (1957); G Kjellin, Riks-historiografen A S (1952) o där anf källor o litt; L Lindholm, Johan Hinric Liden (1978); S Lindroth, VA:s hist 1739-1818,1-2 (1967); dens, Svlärdomshist; gustavianska tiden (1981); D Löfberg, Det nationalekon motivet i sv pedagogik under 1700-talet (1949); A Nelson, Voltemats anekdoters texthist (NTBB 1945); N G Ohlson, Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden o gustavianska tiden (1939); B Sallnäs, rec av Kjellins ovan a a (HT 1953); dens, Kring källorna till revolutionen i Sthlm 1772 (VSLÅ 1955); P Virrankoski, Anders Chydenius (1995). - Anders (Andreas) S: Samzelius o där anf källor o litt; SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Schönberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6424, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6424
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Schönberg, urn:sbl:6424, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se