Biografi

Röhss, släkt, vars sv gren härstammar från bokhandlaren i Schleswig Johan Gottlob R (1766–1842). Tre av dennes söner inflyttade på 1820-talet till Gbg där de blev verksamma som grosshandlare och fabrikörer. Ytterligare fyra medlemmar av släkten, brorsöner dll de ursprungliga inflyttarna, kom att slå sig ner i Gbg på 1850- och 60-talen. Den äldste av de först anlända, Wilhelm August Fredrik R (1796–1858), avlade 1818 farmaceutisk examen men övergav apotekaryrket och ägnade sig åt köpenskap, särskilt inriktat på Skandinavien. Han flyttade 1827 till Gbg, där han kom i grosshandlaren och fabrikören Johan Gabriel Grönwalls (bd 17, s 385) tjänst som färgare och anlade tillsammans med denne vid Mölndalsån färgeriet Levanten. Wilhelm R blev sv medborgare 1828, erhöll burskap i Gbg 1830 och gifte sig 1831 med Grönwalls dotterdotter Carin Bressander. Då Grönwall drog sig tillbaka från affärslivet 1839 övertog R dennes betydande rederi- och importfirma, J G Grönwall & Co, samtidigt som han i kompanjonskap med köpmannen Elis Fredric Brusewitz (bd 6, s 551) drev fabriksrörelsen och de inhemska affärerna genom den nybildade firman Röhss & Brusewitz. 1853 utträdde R ur båda dessa firmor men fortsatte handels-, fabriks- och rederirörelsen under namnet Wilhelm Röhss & Co. Vid sidan av affärsverksamheten deltog R i samhällslivet i Gbg; bl a var han föreståndare för fattighuset 1840-47 och ledamot av handels-societeten och handels- och fabriksfullmäktige.

Efter Wilhelm R:s död drevs hans firma av änkan och sönerna Carl Wilhelm Christian R (1834–1900) och Johan Anders August R (1836–1904). Änkan utträdde ur firman 1869 och företaget lades ner 1902. Affärsverksamheten var mycket mångskiftande och firman engagerade sig bl a i färgeri (Levanten), sockerbruk (Fredrikshalds sockerraffinaderi), bomullsspinneri (Rosenlunds spinneri), väveri (segelduk), bryggeri (Kronan) och pappersbruk. Den drev även omfattande import- och exportaffärer med kolonialvaror, järn och trä och hade en stor rederiverksamhet. Sönerna investerade i bruksegendomar i Värmland (Sälboda och Gammelkroppa järnbruk och Orrholmens såg) och i Norrland (Woxna järnbruk och Ljusne, Skönviks, Ortvikens, Ostrands och Stafre sågverk). Etableringen i Norrland skedde i samarbete med tyskarna Henrik Kempe (bd 21) och Friedrich Bünsow (bd 7) och i konkurrens med Oscar Dickson (bd 11).

Wilhelm R (d y) anställdes efter studier vid Gbgs handelsinstitut i Wilhelm Röhss & Co och var delägare där från 1857. Han var starkt intresserad av kommunikationernas utveckling inom regionen och innehade styrelseuppdrag i en rad järnvägsaktiebolag i Västsverige. R var också ledamot av styrelserna för ett flertal andra bolag, bl a Gbgs enskilda bank, där han invaldes i styrelsen 1868 och var ordförande från 1895. IGbgs stadsfullmäktige var han ledamot 1863–97, och han efterträdde 1858 sin far som Hamburgs konsul i staden för att 1866-71 representera Nordtyska förbundet och 1871–78 Tyskland. R var ogift och efterlämnade en förmögenhet om 6,5 milj kr, placerad i bl a bank-, industri- och järnvägsaktier. Av testamentet framgår att han föranstaltat om en rad donationer till befordran av Gbgs stads handel, industri och kommunikationer. 1 milj kr reserverades till Röhss' donationsfond, vilken disponeras av stadsfullmäktige, medan 250 000 kr skulle utanordnas till eta-bleringen av ett konstslöjdmuseum i Gbg.

Brodern August R genomgick Chalmersska slöjdskolan 1852 och Bergsskolan i Falun 1855–56. Efter att under ett par år ha ägnat sig åt bergsbruk gick han 1858 in som delägare i firman Wilhelm Röhss & Co och var ensam innehavare av denna 1900–02. Utöver sitt arbete i firman och till denna knutna företag hade han en mängd förtroendeuppdrag i hemstadens kommunala liv och merkantila organisationsväsende; bl a var han ledamot av stadsfullmäktige 1889–1900 och av handels- och sjöfartsnämnden 1874–93. R var djupt intresserad av konst och vetenskap och en framstående främjare av sin födelsestads kulturella utveckling. Han gav stöd till enskilda konstnärer och till konstinstitutioner och understödde genom en donation om 180 000 kr det av brodern planerade konstslöjdmuseet. Detta avsåg att bedriva utställnings- och studieverksamhet och att verka genom kurser och föreläsningar. Det Röhsska konstslöjdmuseet invigdes 1916. R donerade också 350 000 kr till Gbgs högskola för inrättandet av tre nya professurer, en i nationalekonomi och sociologi, en i geografi och etnografi samt en i statskunskap och statistik.

Författare

Per Clemensson

Källor och litteratur

Källor o titt: A Attman, Gbgs stadsfullm 1863-1962, 1:1-2 (1963); BachCl; G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); dens, Chalmers tekn inst: matr 1829-1929 (1929); C R A Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1-2 (1897-1902); dens, Det gamla Gbg, 1-3 (facsimil 1977); M Fritz, Från handelsstad till industristad 1820-1920 (Gbgs hist, 2, 1996); H Fröding, Gbgs donatorer från äldre tid intill våra dagar, 1-2 (1911-12); Gbgs stadsfullm; Lindahl, 2, 6 o 10 (1898-1905); SMoK; Örnberg.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Röhss, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6461, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6461
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Röhss, släkt, urn:sbl:6461, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-04-19.