Adolfschuck (1897-1958), KB

Schück, släkt



Band 31 (2000-2002), sida 701.

Biografi

Schück (Schick), judisk släkt känd från 1500-talets Prag. Wolf Jacob Schick Präger (d 1761) flyttade därifrån till Zülz, Oberschlesien, där ett judekvarter fanns. Hans son Simon Schick (d 1798) hade arrende på brännvinsnäringen i det närbelägna Friedland. Dennes son Heyman (Chajim) S (1774-1834) bosatte sig 1802 i Sthlm. Han fick anställning hos kattunfabrikören David Hirsch (bd 19, s 86) och gifte sig med dennes dotter Beata. Från 1808 var Heyman S egen företagare i samma bransch. Firman fortlevde efter hans död såsom grosshandel i textilvaror under namnet H Schücks Enka till 1969.

Heyman S uppnådde snabbt ledarställning både inom Sthlms textilnäring och inom stadens judiska församling, vars företrädare gentemot myndigheterna han blev. Hans målsättning var integration i det sv samhället. Såsom en av de första judarna blev han 1812 sv medborgare. Kort före sin död insattes han i den statliga tullförfattningskommittén, det första offentliga uppdraget för en sv jude.

Heyman S:s dotter Sophie (1804-72), gift med grosshandlare Lesser Meyerson, blev farmor till Agda och Gerda Meyerson (bd 25) och svärmor till Abraham Hirsch (bd 19), Henrik Davidson (bd 10) och Martin O Lamm (bd 22, s 200). Heyman S:s dotter Celly (1814-71) blev mor till Herman Friedländer (bd 16). Sonen Ludvig S (1818-72) utflyttade till Marseille och gav upphov till en fransk släktgren.

Heyman S:s yngste son Martin S (1819-72) blev 1842 efter studier i Uppsala fil mag. Han försörjde sig sedan som lärare vid judiska gosskolan och som publicist, översättare och bokhandlare. Han var då starkt engagerad i den av Abraham Hirsch initierade gruppen I I (Iudiskt intresse), som arbetade för judisk integration. Från 1859 verkade Martin S vid den då enskilt inrättade "lärokursen för fruntimmer", vilken snart förstatligades till Högre lärarinneseminariet. Han ledde från 1864 den egna Nya elementarskolan för flickor (jämte uppföljande kurser). Bland läromedel av hans hand märks läseboken Vårt land och folk (1862-67). Martin S framstår som en pionjär för den sv flickskolan. Han var gift med pianisten Wilhelmina (Mina) Josephson (1816-1906), syster till Jacob Axel och Ludvig Josephson (bd 20).

Heyman S:s son Adolf S (1816-71) var en framgångsrik innehavare av firman H Schücks Enka. Hans son var prof Henrik S (nedan).

Dennes son Adolf Henrik S (1897-1958) disputerade 1926 vid StH såsom elev till Sven Tunberg på den banbrytande avhandlingen Studier i det sv stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling. Den gav honom docentur vid högskolan, där han ofta utnyttjades. S å anställdes han som VHAA:s bibliotekarie (från 1945 förste bibliotekarie vid RAA). Under Sigurd Curmans (bd 9) ledning utvecklade han biblioteket i nya lokaler till ett forskningsinstrument för de arkeologiska vetenskaperna med vidsträckta bytesförbindelser. Samtidigt utövade han ett omfattande historiskt författarskap, främst inriktat på medeltiden, med bl a bidrag till Nordisk kultur, Norstedts världshistoria och Sveriges historia genom tiderna. Mycket spridd blev Historisk atlas (1934) för skolan. Sedan 1931 var Adolf S sekreterare i Sthlms stads namnberedning under ett skede av stadens snabba expansion. Initiativrik, rask och praktiskt idealistisk gjorde han insatser på många håll, så inom Sv historiska föreningen som skattmästare och som redaktör för den populära serien Det levande förflutna.

Med Curman delade Adolf S engagemanget för de nya baltiska staterna. Han var sedan 1931 sekreterare i Kommittén för kulturellt baltiskt samarbete och blev föreståndare för Baltiska institutet vid StH, där kurser på skilda områden gavs för inbjudna unga akademiker. Sedan de baltiska staterna gått under var han ett verksamt stöd för de intellektuella flyktingarna. Under krigsåren verkade han inom föreningen Nordens frihet.

När VHAA på Tunbergs bedrivande tog som uppgift att utge ett historisk-topografiskt verk, Det medeltida Sverige, blev Adolf S från 1948 dess redaktör. Sitt sista årtionde ägnade han alltmer denna uppgift och utvecklade vid sidan ett intensivt författarskap om problem i Sveriges äldsta historia. - Han blev LVHAA 1955.

Författare

Herman Schück



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: H Schück, Från Heyman S till Henrik S: släkten S i Sthlm 1802-1873 (2001; otr, kop hos SBL); R Simonis, Antavla (med kommentar) för Heyman S (1937; otr, kopia hos SBL). - [M Fried,] Gamla judiska gravplatser i Sthlm (1927); A Schück, H Schücks Enka & Co AB 150 år (1947); SMoK; H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924).

Heyman S: 1815 års riksdag, särsk utsk:s prot, RA; B Tarschys, Chevra Kaddischa 150 år (1944).

Martin o Mina S: E Blomberg, Ernst Josephsons konst (1959); K O Bonnier, Bonniers (1931); V Fevrell, K högre lärarinneseminariet in memoriam (1943); E Heckscher, Några drag ur de sv flickskolornas hist (1914), s 146 f; Musiken i Sverige, 3, ed L Jonsson o M Tegen (1992); T Uppström, Pianister i Sverige (1973); [H Wieselgren,] Martin S (Ny ill tidn 22 mars 1872).

Adolf S: Nekr:er av S Curman (Svio-Estonica, 14, 1958), S Grauers (HT 1958), M Lundquist (NTBB 1958), N L Rasmusson (VHAAÅ 1958) o B Thordeman (Fornv 1958, med bibliogr).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Schück, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6588, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2021-06-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6588
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Schück, släkt, urn:sbl:6588, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schück), hämtad 2021-06-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se