Meriter

Reusner, Christoph, dp 1 mars 1639 i Sthlm, Ty, d 1698 (bet för själaringn 18 mars där, ibid). Föräldrar: bokbindaren Christoffer R o Maria Hansdtr. I bokbindarlära hos sin far 54, bokbindargesäll 58, återkom från utrikes resa 68, verksam i sin moders verkstad, bokbindarmästare 5 juni 74, hovbokbindare hos änkedrottningen från 15 febr 76, bokförläggare.

G 11 aug 1674 i Sthlm, Ty, m Regina Momma, dp nov 1654 där, ibid, d 1690 (bet för själaringn 8 sept där, ibid), dtr till handelsmannen Arendt M o Margareta Tiede.

Biografi

R:s farfar Christopher R (d 1637) var verksam som tryckare i Rostock åtminstone från 1597, där han bl a tryckte åtskilliga böcker på svenska åt förläggaren Petrus Johannis Gothus. Christopher R kallades 1608 till Sthlm, där han synes ha etablerat sig som tryckare tre år senare och kom att spela en central roll i landets bokproduktion fram till 1630-talets början. 1633 antogs han som boktryckare vid det nygrundade gymnasiet i Reval, där han var verksam åtminstone från 1635 till sin död två år senare, varefter tryckeriet övertogs av hans änka. – Bland de stora verk han tryckte märks Erik Jöransson Tegels krönika om Gustav I. Han betraktades som den finske tryckaren framför andra, och det fanns långt gångna planer på att låta sonen Johann R (1598–1666) flytta sitt tryckeri från Tyskland till Åbo för att där låta trycka bibeln på finska.

Anledningen till att Christopher R avvecklade sitt engagemang i Sverige tycks ha varit dels den hårda konkurrensen från Ignatius Meurer (bd 25), dels de stridigheter som blev följden av att han hade egen boklåda och därmed av bokbindarna beskylldes för intrång i deras rättigheter. Christopher R intar en särställning så till vida att han blev den siste som före de hårdare skråregleringarnas tid kombinerade tryckarens yrke med bokbindarens och bokhandlarens. – Sonen Johan var verksam som tryckare i Rostock och efter att 1638 ha försökt överta faderns rörelse i Reval etablerade han sig i Königsberg och följdes där av flera generationer i familjen som verkade som hovets och universitetets tryckare.

Christopher R:s son Christoffer R (d 1658) utbildade sig till bokbindare, och som sådan kunde han medverka till att bilägga striderna mellan fadern och Sthlms bokbindare. Han blev dessas främsta företrädare vid diskussionen om rågång mellan tryckares och bindares rättigheter. Christoffer R arbetade huvudsakligen åt hovstaten och var den mest framträdande representanten för den tyska bokbindartraditionen, som stod i tydlig kontrast till drottning Kristinas franske bokbindare J Morel (bd 25). Hustrun Maria Hansdtr fortsatte efter mannens död att driva hans verkstad, troligen biträdd av sonen Benjamin, och möjligen ägnade hon sig åt yrket ända fram till sin död 1691.

Sonen R övertog några år efter en utrikes resa familjens verkstad. Han började tidigt som boktryckare åt kungahuset och utnämndes till änkedrottning Hedvig Eleonoras hovbokbindare. Han hade också åtskilliga uppdrag åt staten, bl a som riksbankens bindare. Delar av hans stämpelmaterial användes av bindare långt in på 1700-talet. – R var uppenbarligen en stridbar natur. Han försökte vid flera tillfällen undandra sig skyldigheten att avlägga borgared med motiveringen att han uppbar årslön som hovboktryckare; av räkenskaperna framgår dock att han hade ersättning endast för utfört arbete. Flera tvister gällde R:s rättigheter, och under de sista åren av hans liv ledde kontroverserna med magistraten till att han förbjöds att ta emot gesäller.

R upptog också den tidigare inte ovanliga dubbla funktionen bindare-förläggare. Bindarna hade under större delen av 1600-talet tvingats att uteslutande trycka hos sv tryckare, och därigenom hade de i stort sett upphört att verka som förläggare. R blev den förste som på lång tid mer officiellt uppträdde i förläggarrollen när han 1679 begärde privilegium för ett antal religiösa skrifter. Han erhöll k privilegium för dessa 1682. Andra bokbindare kom emellertid snart att överflygla R som förläggare. Han figurerade i ett flertal av tidens inte ovanliga privilegiestrider. En långvarig process med boktryckaren J G Ebert, med vilken R ingått avtal om att denne skulle trycka ett av R:s förlag, gällde huruvida denne hade rätt att anlita Henrik Keyser (bd 21, s 107) som tryckare, och en senare process med just Keyser gällde rätten till J H Voigts populära almanacka, där den viktiga frågan om rätten till en viss publikation kunde ärvas kom under debatt.

Författare

Anders Burius

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslikoll:s arkiv E XIII: 13; Likv, ser 92–93, nr 15; Svea hovrätts arkiv, Huvudarkivet B Ila; K arkiv, K 188:50; Bibliographica, 1–2 o 6; allt i RA. Hedvig Eleonoras hovstatsräkenskaper, SIA. Sthlms magistrat o rådhusrätts arkiv 1639-1849 A MIA; 16, SSA.

J Benzing, Die Buchdrucker des 16. und 17. Jahrhunderts im deutschen Sprachgebiet (1982); Carlander, 4; A Davidsson, Studier rör sv musiktryck före år 1750 (1957); Eesd biograafiline leksikon (1926–29); C-R Gardberg, Boktryckeriet i Finland intill freden i Nystad (1948); G v Hansen, Geschichtsblätter des re-valschen Gouvernementsgymnasiums ... (1881), s 17; A Hedberg, Bokbindare-bokförare i Sverige 1500–1630 (Pro novitate, pars secunda, 1914), s 199–205; dens, Sthlms bokbindare 1460–1880, 1 (1949); G Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483–1883 (1883); S G Lindberg, Mästarhand, bokbindarmästarefören i Sthlm 1630–1980 (1980); J [Olvet-] Jensen, Das städtische humanistische Knabengymnasium zu Tallinn (maskinskr övers från estniskan, 1945, RA:s bibi), s 51f; J Rudbeck, Sv bokband under nyare tiden, 1–3 (1910–14); H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist (1923); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christoph Reusner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6602
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christoph Reusner, urn:sbl:6602, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-18.