Gustaf Reuter

Död:1783-04-27 – Delsbo församling, Gävleborgs län

Målare, Kyrkomålare


Band 30 (1998-2000), sida 25.

Meriter

Reuter, Gustaf, f omkr 1699 i Värmland (möjl i Västmanland; Generalmönsterrullor), d 27 april 1783 i Delsbo, Gävl, enl db drygt 84 år gammal. Soldat vid Hälsinge reg 21, korpral där 4257. Folkkonstnär.

G omkr 4 febr 1722 i Delsbo m Brita Johansdtr, f 5 aug 1697 i Fellingsbro, Or, d 1784 i Delsbo (bet testamentspengar efter henne 22 febr; db saknas), dtr till soldaten Johan Svensson Klingström.

Biografi

R enrollerades i 20-årsåldern vid Hälsinge regemente som indelt soldat i Delsbo kompani. Han bevistade bl a krigsoperationerna i Finland 173942 och deltog i de därpå följande uppmarscherna till Västerbotten och även via Gävle till Bohuslän, inför väntat angrepp från Danmark 174344. Dessa senare fälttåg ledde inte till stridshandlingar men i Bohuslän följde en årslång inkvartering utanför Uddevalla. R deltog också i en kommendering för skansarbeten i Hfors 175154.

Mellan kommenderingarna utförde R måleriarbeten i kyrkorna, på 1730-talet i Forsa, Norrbo och Bjuråker i Hälsingland, senare även i Mattmar i Jämtland och från 1745 i kyrkan i Delsbo, hans hemsocken. Delsbo, beläget fyra mil in i landet, blev förskonat från de "rysshärjningar" som plågat kustlandet men drabbades i stället av en civil katastrof när kyrka och prästgård brann ner till grunden vid jultid 1740. R låg då i fält och det blev hans hustru och son Carl som vitlimmade väggar och målade fönster i den nyuppförda kyrkan. När R återvänt övertog han inredningsmåleriet av bänkar, läktare, orgelverk och "Gewantet" (draperiet) bakom predikstolen.

Det är emellertid som "heminredare" R gått till eftervärlden med många daterade verk mellan ca 1740 och 1775, inte sällan också signerade. Han arbetade i det stora formatet med närmast heltäckande sviter på väv, väl att märka aldrig beställda för prästhem, där man vid denna tid helt lämnat bonadsmåleriet som inredningsform, utan endast i böndernas gårdar. Bondehemmen var i allmänhet försedda med innertak, s k tredingstak, vars plana ytor täcktes med dekor av kransar, buketter, flygande änglar med dombasuner, deviser och allehanda djurframställningar, som hjortar, duvor och örnar och en och annan kamel med benämningen angiven. När det gällde dessa dekorativa detaljer var R mycket säker på handen men som figurmålare var han skral.

R valde företrädesvis religiösa motiv men förvärldsligade dem. Ur Gamla testamentet skildrade han Adam och Eva, Jakob med änglarna på stegen och Absalom hängande i trädet, ur Nya testamentet Jesu dop och Konungarnas tillbedjan. Det mest frekventa motivet är De tre vise männen till häst. R sammankopplade dessa gestalter med krigshistorien och lät avbilda rader av samtidens regenter. Karl XII var flitigast förekommande men bland styrkans ridande hjältar återfinns också Fredrik den store, Eugen av Savoyen, kungen av Spanien i kröningsskrud och även tsar Peter. Dessa vise män rider på hästar i återkommande positioner för vilka fem standardmallar i samma format utarbetats. Ett ofta upprepat motiv är även Martin Luther, sittande vid sitt skrivbord under redigering av bibelöversättningen.

De religiösa motiven interfolierade R med varandra ytterst snarlika kvinnogestalter, bärande olika namn och delvis utförda efter mall. Kungarna bär moderiktiga uniformer medan kvinnorna har klätts i 1600-talets då föråldrade dräkt med lång tröja, svart kjol med förkläde och bindmössa. Dräkten är densamma oavsett om bilden uppges föreställa Karitas, Sankta Katarina eller Fröken Lusta. Vid ingångsdörren placerade han gärna en uniformerad dörrvakt, en utkastare med tillhörande pratbubbla, vanligen kallad Knut för att rimma med den hotande varningen att den illa gör, den kastar han ut. R:s måleri anknyter till barockens traditioner och till de föregångare han kunnat studera i sin omedelbara omgivning, men R tillför en novation då han gestaltar De tre vise männen som Europas furstar och härförare. Som förlagor bör han ha haft en hel portfölj av grafiska blad med ryttarporträtt av alla de ovan nämnda regenterna. Kopparstick och träsnitt av populära krigare cirkulerade soldaterna emellan, och när det gällde Karl XII var utbudet oerhört rikt och till salu i hela Europa. R:s avbildning av Luther är helt klart utförd efter en holländsk förlaga (Nodermann 1993).

R dröjde sig kvar i barockens formvärld, oberörd av nya stilvågor. Varken rokoko eller gustaviansk stil satte några spår i hans verk. Det måleri han sett var rester av 1600-talets inredningar, som på sina håll hängde kvar i prästgårdarna innan det kasserades och bytte samhällsklass. R byggde vidare på denna tradition, och genom hans insats kom den att dominera bondgårdarna i hela Dellenområdet.

Författare

Maj Nodermann



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o lift: Generalmönsterrullor, Delsbo kompani, KrA. Kyrkoräkenskaper för Delsbo, Bjuråker, Norrbo o Forsa i HLA, för Mattmar i OLA.

S Erixon, Hälsinglands bygdemåleri under äldre skeden (Sv kulturbilder, N F, bd 4: 8, 1937); K Hälsinge reg:s hist. Förbandet o bygden, ed N Frykberg m fl (1968); K N:son Lenseus, Delsboa illustrata eller Delsbo sn i norra Helsingland ([ny utg] 1892); H Mickelsson o I Svensson, Hälsingemålnrar (1968); M Nodermann(-Hedqvist), Det stora gästabudet i Hälsingland (Fataburen 1968); dens, Från Altranstädt till Delsbo. Bilduyck o bonader med Carl XII (1984); dens, Äldre bonadsmåleri i Norden  medeltida o ef-terreformatoriskt (Halland 1990); dens, Luthermotiv på sv bonader (Rig 1993); SKL; I Svensson, Hälsingemålnrar (Folkkonst i Hälsingland, ed M Nodermann-Hedqvist, K Cajmatz o I Svensson, 1971); dens, G R, en hälsingsk folkkonstnär (Norrhälsingar från 400-årigt Hudiksvall, ed G Skoglund, 1981); M Östlund, Dekorativt inredn:måleri i Hälsinglands bondehem (Hälsingerunor 1953).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Reuter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6603, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maj Nodermann), hämtad 2019-08-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6603
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Reuter, urn:sbl:6603, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maj Nodermann), hämtad 2019-08-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se