Meriter

Rieck-Müller, Sara Maria Polonia, f 8 mars 1863 i Sundsvall, d 4 dec 1955 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: grosshandlaren August Sundberg o Catharina (Carin) Maria Gröndahl. Avgångsex från Sundsvalls nya elementarskola för flickor 79, medarb i AB 05–11. Förf.

G 10 aug 1885 i Sundsvall m järnvägsingenjören Jacob Frederik Rieck-Müller, f 25 okt 1859 i Stavern, Vestfold fylke, Norge, d 30 aug 1934 i Sundsvall (enl db för Sthlm, Engelbr), son till kommendören Henrik Jacob Muller o Jenny Elise Christiane Rieck.

Biografi

Maria R växte upp i ett välbärgat hem och till hennes umgänge hörde döttrarna från Sundsvalls högre borgerskap. Hon gick först i fröken Gyllencreutz' skola och blev därefter elev i Sundsvalls nya elementarskola för flickor. Svenska var hennes bästa ämne, och i ett memoarutkast från 1952 berättar hon stolt att hon ofta fick sin "kria" uppläst inför klassen. Den åttaåriga skolgången avslutades med en "fortsättningskurs för unga damer" i Sthlm. Efter barnbaler och konfirmation kom de riktiga balernas tid, som R fann "bedårande". Faderns plånbok tillät henne att köpa allt hon ville i klädväg; hon fick även egen ridhäst. R utvecklade emellertid också smak för intellektuella nöjen som litteratur och musik, intressen som särskilt stimulerades av umgänget med konsul O N Edströms familj, där man ofta läste högt ur nyutkomna böcker. En Stockholmssejour under vintern och en vistelse vid Loka brunn på sommaren kom en tid att tillhöra rutinen på grund av moderns reumatism. Efter sitt giftermål flyttade R med maken, som fått arbete vid ombyggnaden av den smalspåriga järnvägen till Ånge, till en bondgård i Hällsjö, några mil utanför Sundsvall. Paret förde sedan ett kringflackande liv i Norrland, i norra stambanans spår. R:s make var järnvägsingenjör vid SJ men hade tidvis även tjänst som flottningschef i Ume- och Vindelälvarna. Makarna fick fem döttrar. 1891 köpte de ett hemman i den lilla bondbyn Nyby, tre mil nordväst om Umeå. Orten, som senare fick namnet Vännäs, spåddes en lysande framtid tack vare järnvägens tillkomst. Jacob Rieck-Müller räknas som Vännäs' grundläggare, och han hade stora planer för ortens framtid. Han köpte in mark, utarbetade en stadsplan, anlade bryggeri och ångsåg och verkade energiskt för att få Västerbottens regemente förlagt till Vännäs. Umeå vann dock dragkampen och endast ett övningsläger förlades för en tid till Vännäs.

I den nybyggda villan Fagerlid kunde familjen flytta in 1895. En guvernant från Sthlm undervisade barnen; någon skola fanns ännu inte. Det bör ha varit med lättnad som man äntligen kunde slå sig till ro efter tio års kringflackande – och, för R:s del, ständiga graviditeter. Dock blev inte heller tiden i Vännäs särskilt långvarig. Efter sju år, 1902, flyttade familjen – på grund av "kapitalbrist" – till Sthlm, där maken fått en mer inkomstbringande anställning.

I vindskupan på Fagerlid inledde R sitt författarskap. Dottern Jennys anteckningar antyder att familjens ekonomiska trångmål var ett incitament. R:s första bok, novellsamlingen Fjällbyfolk: bilder från öfre Norrland, kom ut 1899. Där gestaltas upplevelserna och erfarenheterna från de olika bosättningsorterna i ömsom realistiska, ömsom vildmarksromantiska berättelser. Recensenterna noterade släktskap med Pelle Molin (bd 25) och hon fick blandad kritik. Två år senare kom romanen Mellan haf och fjäll, där naturens makt över människan spelar en stor roll och till slut segrar också över kärleken. Boken blev mer odelat positivt mottagen, bl a av DN och Vårt Land.

Medan familjen ännu bodde kvar i Vännäs grundade R, tillsammans med Jacobine Ring, 1900 kulturtidskriften Nordan, som hade den utförligt beskrivande undertiteln Illustrerad tidskrift berörande Norrland, dess naturrikedomar samt om norrländska företag och arbeten på industrins, kulturens, konstens och litteraturens fält. Den utkom i Sthlm, där R också tidvis bodde, men måste av ekonomiska skäl läggas ner redan följande år, efter sex nummer. Själv medverkade R i tidskriften med noveller, dikter och artiklar om flottning.

Efter den definitiva flyttningen till Sthlm publicerade sig R flitigt som författare och verkade även som journalist. 1903 kom Gunnar Gran, en tendensroman om ett omaka äktenskap, som till sist upplöses. Ett år senare gav hon ut I snön, en samlingsvolym med tidigare publicerade norrlandsnoveller, och följande år kom den självbiografiska romanen Flyttfåglar: blad ur Sara Stares dagbok. Boken är ett vardagsnära kulturdokument, där det strapatsrika livet som "rallarhustru" får en realistisk men humoristisk beskrivning. Norrlands natur, dess människor och seder bildar fonden. Skildringen räknas idag (1998) till hennes främsta verk, men en av tidens recensenter ansåg att den luktade för mycket av "vardag och skafferi". De flesta kritikerna var dock positiva, bl a Elin Wägner i Vårt Land. I flera av de novellsamlingar som tillkom i Sthlm bygger handlingen både på sägner R hört under barndomen i Sundsvall och på motiv från verkligheten, t ex Rallare-Marja 1914, Doktorsgården och andra noveller 1915. Centralgestalter i berättelserna är starka naturer, ofta kvinnor. R utgav också de två diktsamlingarna Livs sånger (1902) och Vildvin och barr (1907).

I noveller och minnesbilder demonstrerade R sitt stora hembygdsintresse. Hennes främsta verk i denna genre är dock Medelpad och Ångermanland som hon skrev i samarbete med Olof Högberg (bd 19). De innehåller ett intressant kulturhistoriskt stoff, framtaget genom såväl resor som mångårig arkivforskning. Tvåbandsverket gavs ut i praktupplaga 1920, ett år senare i skolupplaga, och fick många lovord i pressen. Från Ådal och Nordlandskust, en efterskörd (1916), en utgåva av den beundrade kollegan Pelle Molins efterlämnade skrifter, var ytterligare ett uttryck för R:s stora intresse för att göra Norrlands säregna kultur och folksjäl kända i övriga landet.

Sitt rent skönlitterära författarskap övergav dock inte R. 1917 gav hon ut något så ovanligt som en bok med noveller om gamla människors kärlek, Eros på förbjuden mark. I novellsamlingen Från gångna tider (1922) gestaltar hon på nytt den norrländska historien i skönlitterär form. Hennes sista roman, Mikael Fluhr, som hon själv såg som sin viktigaste och som hon arbetade med i 20 år, kom ut 1927–28. Den handlar om en bondson som tvingas bli präst men slits mellan plikten och längtan tillbaka till bonde- och fiskarelivet. Den blev flitigt men inte översvallande recenserad.

Parallellt med författarskapet arbetade R som journalist, särskilt sedan familjen flyttat till Sthlm. Hon medarbetade i dagspressen, främst i AB men också i Veckojournalen, Idun, Dagny, Hertha och andra tidskrifter. Hon deltog flitigt i kvinnodebatten och skrev artiklar om bl a rösträttsfrågan och kooperationen och om Frida Stéenhoffs radikala feministiska idéer. R förordade helhjärtat kvinnlig rösträtt och ekonomisk jämställdhet med mannen men kunde inte följa Stéenhoff fullt ut i hennes plädering för fri kärlek.

R:s livshistoria, som nästan löper genom ett helt århundrade, illustrerar både 1800-talets traditionella kvinnoroll – den barnafödande hustrun som följer och stöder mannen varthän hans yrkesliv än för familjen – och den nya tidens yrkesarbetande kvinna, som både bidrar till familjeförsörjningen och skapar sig en egen identitet och position i samhället. De ämnen och motiv hon tog upp i sitt författarskap kan ibland tyckas tidsbundna – särskilt vildmarksromantiken och norrlandscentreringen – men hon skrev utifrån ett genuint intresse. Hennes tematik vittnar om stor självständighet. Hon utgår från och bearbetar sina egna erfarenheter och anlägger ofta ett medvetet kvinnligt perspektiv. Detta gäller också R:s journalistiska verksamhet.

Författare

Birgit Petersson

Arkivuppgifter

R:s arkiv (bl a ms o klipp) i Medelpadsarkiv, Sundsvall. – Brev från R i KB o LUB (till H af Petersens).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fjällbyfolk. Bilder från öfre Norrland. Sthlm 1899. 175 s. – Mellan haf och fjäll. Sthlm 1901. 285 s. 2. uppl: Mellan hav... Gefle 1910. 165 s. – Livs sånger. Sthlm 1902. 32 s. – Gunnar Gran. Sthlm 1903. 216 s. [Ny utg] Gbg 1913.158 s. – I snön. Jämte andra berättelser o skisser. Sthlm 1904. 220 s. [Ngt förk utg:] Rallare-Marja och andra berättelser. Sthlm, Gbg 1914. 176 s. (Åhlén & Åkerlunds en-kronas böcker, 177.) – Flyttfåglar. Blad ur Sara Stares dagbok. Sthlm 1905. 200 s. [Ny utg:] Flyttfåglar. Gbg 1913.156 s. ([Omsl:] Åhlén & Åkerlunds en-kronas böcker, 159.) – Vildvin och barr. Dikter. Sthlm 1907. 63 s. – Skeppsbrutna jämte andra berättelser ur föregående novellsamlingar. Sthlm 1908. 156 s. (Hugo Gebers enkronas-bibliotek 9 [omsl].) – Mitt första författarskap (Idun, årg 23, 1910, Sthlm, fol, s 404). – Stör-Sigrid. Berättelser. Gbg 1912. 153 s. ([Omsl:] Åhlén & Åkerlunds 25-öres böcker, originalarb af svenska förf, 33.) – Sundsvall, en kultur- o tidsskildring (STFÅ, 1912, Sthlm, s 205–234). – Doktorsgården och andra noveller. Sthlm 1915. 278 s. – Eros på förbjuden mark och andra noveller. Sthlm 1917. 224 s. – Medelpad och Ångermanland. D 1–2. Upps 1920. 269 s, 1 karta, 285 s. (Tills med O Högberg; Hembygdsböckerna, läseböcker för skola o hem.) Skoluppl 1921. 270 s, 1 karta, 287 s. – Från gångna tider. En saml noveller. Sundsvall 1922. 196 s. – Mikael Fluhr. En prästroman. D 1-2. Sthlm 1927–28. 1. jordens son. 280 s. 2. Vindö-kaplanen och hans hustru. 298 s. – Medarb i bl a Aftonbladet 1905–11. Sign: M. R.-M; pseud: Pan, Sarah.

Utgivit: P Molin, Från ådal och nordlandskust. En efterskörd, saml. Sthlm 1916. [3]47 s, 3 pl.

Redigerat: Nordan, illustr tidskr. 1900–1901, n:r 1–2 (provhäften), 1-6*. Sthlm. 4:o. 64, (10), 192 s. (Tills medj Ring.)

Översatt: [Anton B E Nilsen, pseud] Elias Kraem-mer, Cupido, en småstadskrönika, Sthlm 1917, 215 s, 1 portr.

Källor och litteratur

Källor o litt:] Rieck-Mäller, Nyby-Vännäs, minnes-anteckniar 10 dec 1976 (otr ms), Medelpadsarkiv.

I Nordin Hennel, M R-M (Norrländsk uppslagsbok, 4, 1996); M R-M – en stadens dtr. Kommentarer till utställn ... 1989 ([kat] Medelpadsarkiv o Sundsvalls museum, 1989); PKjs porträttmatr 1936 (1935); SMoK; S Sörlin, Framtidslandet (1988); L-G Tedebrand, Inledn (Sundsvalls hist, 1, 1996).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Maria P Rieck-Müller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgit Petersson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6750
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Maria P Rieck-Müller, urn:sbl:6750, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgit Petersson), hämtad 2024-04-20.