Meriter

2 Rietz, Axel Einar, sonson till R 1, f 3 sept 1891 i Ronneby, d 23 jan 1967 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: provinsialläkaren MD Sigurd Valdemar R o Bertha Fredrika Plate. Studentex vid H a l i Växjö 9 juni 09, inskr vid LU ht 09, amanuens i histologi 11 o 12, MK där 30 maj 12, tf underläk periodvis 14–18, fartygsläk i Flottan periodvis 1 juni 14–30, ML vid Kl 24 nov 17, marinläk av andra graden i reserven 7 dec 17, förste underläk vid Garnisonssjukhusets i Sthlm med avd 1 jan–31 mars 19, förste stadsläk i Karlskrona 1 maj 19–31 okt 30, led av stadsfullm där 23–30, disp vid Kl 8 maj 30, MD där 31 maj 30, förste stadsläk i Sthlm 1 nov 30–56, marinläk av första graden i reserven 4 dec 31–46, led av sakk ang Statens inst för folkhälsan juni 36–okt 37, av Medicinalstyr:s vetensk råd 36–56, av styr för Statens inst för folkhälsan 41–56, ordf i Fören för allm hälsovård 42, i styr för Barnens dags fören i Sthlm 43.

G 28 aug 1919 i Gbg, Karl Johan, m sjuksköterskan Anna Viktoria (Tora) Svensson Örnfelt, f 14 nov 1891 i Orgryte, Göt (enl fdb för Gbg, Masth), d 26 maj 1985 i Sthlm, S:t Göran, dtr till bokhållaren Viktor Abraham Svensson o Anna Charlotta Bäfring.

Biografi

Einar R valde i likhet med sin far och den äldre brodern Torsten läkarbanan. Efter avlagda examina tjänstgjorde han vid en rad lasarett runt om i landet och var även marinläkare med tjänstgöring på flera av flottans fartyg. Blott 28 år gammal förordnades R som förste stadsläkare i Karlskrona. Befattningen var förbunden med en rad uppdrag inom stadens medicinska och sociala verksamhet, och R var ledamot av barnavårdsnämnden, nykterhetsnämnden, renhållningsstyrelsen och byggnadsnämnden och tillika läkare vid tuberkulosbyrån, mjölkdroppeinrättningen, barnhemmet och epidemisjukhuset.

R stannade i Karlskrona i elva år och under denna tid formades och utvecklades hans socialmedicinska intressen. Han medverkade med ett kapitel om hälsosituationen och hälsovården i ett bokverk om stadens historia, och han skrev en principiellt hållen artikel om behovet av en förbättrad hälsovård för de små barnen. Viktigare var dock att R under dessa år genomförde en större undersökning om förändringar i barnadödligheten i landets fyra största städer under seklets första årtionden; studien presenterades som doktorsavhandling 1930. Genom ett detaljerat studium av skillnader i dödlighet bland barn i olika åldrar och skilda levnadsomständigheter kunde sjukligheten och olika hygieniska förhållandens betydelse kartläggas. R var särskilt intresserad av att söka förstå samspelet mellan de socialhygieniska och de mer renodlat medicinska eller biologiska villkoren för barnens hälsa och genomförde bl a studier av säsongsvariationer i sjukligheten. Han pekade också på en rad omständigheter av betydelse: för spädbarnen spelade näringstillgången och uppfödningsmetoderna en stor roll för deras överlevnadsmöjligheter, medan de något äldre barnen påverkades mer av de allmänna hygieniska villkoren. R framhöll särskilt att fuktiga bostäder hade en mycket olycklig inverkan på barnens hälsa. Den lägsta dödligheten fann han bland barn som var födda inom äktenskapet och där fadern hade god inkomst, medan de utomäktenskapliga barnen genomgående hade sämre överlevnadsmöjligheter. Med sin studie av barnadödligheten anköt R till en lång tradition i sv socialmedicinsk forskning, inom vilken man genom omfattande befolkningsstatistiska undersökningar sökt kartlägga de sociala och hygieniska levnadsomständigheternas betydelse för hälsosituationen.

Hösten 1930 flyttade R till Sthlm för att där tillträda motsvarande tjänst som förste stadsläkare. Denna befattning uppehöll han till sin pensionering 1956, och han hade således ett betydande inflytande över hälso- och sjukvårdens utveckling i huvudstaden under ett expansivt skede. Under några år ansvarade han för utgivningen av de årliga statistiska rapporterna över hälsosituationen och sjukvården i Sthlm, han arbetade för en kraftig utbyggnad av den förebyggande vården och han tog initiativ till massundersökningar av vissa yrkesgrupper för att klarlägga utbredningen av och risken för spridning av lungtuberkulos. På samma sätt som under åren i Karlskrona ledde befattningen som förste stadsläkare till att R blev ledamot i en rad nämnder och styrelser med anknytning till hälso- och sjukvårdsområdet. R var även verksam i flera nationella organisationer, t ex Barnens Dagsföreningen, och han valen av initiativtagarna till Statens institut för folkhälsan och under många år styrelsemedlem där. Det kanske mest betydelsefulla av alla uppdrag var dock det ledamotskap i Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd, som R innehade i 20 år.

Även om flertalet frågor som rörde organisationen och byggandet av sjukhus 1933 hade flyttats från förste stadsläkaren till en särskild sjukhusdirektion var R nära knuten till planeringen av det under andra världskriget uppförda Södersjukhuset, till vilket han bl a hämtat inspiration under en studieresa till USA 1935. – R rapporterade flitigt om hälso- och sjukvårdsförhållandena i Sthlm i stadens egna publikationer och presenterade vid några tillfällen för en medicinsk publik sina intryck från studieresor och läsning. Bland de mer originella artiklarna från denna verksamhet var en presentation av den psykologisk-psykiatriska diskussionen om personlighetens betydelse för risken att råka ut för trafikolyckor.

R var både läkare och ämbetsman, och han valde att omsätta sitt intresse för socialmedicin och förebyggande hälsovård i praktiska åtgärder och omfattande undersökningar, inte i programmatiska uttalanden. Även om hans doktorsavhandling var en betydande vetenskaplig prestation återfinns de flesta spåren av hans verksamhet i ämbetsskrivelser och praktiska åtgärder för ett förbättrat hälsotillstånd bland befolkningen. R uppges ha varit en duglig ämbetsman med stor organisatorisk förmåga.

Författare

Roger Qvarsell

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om gliom i synnerven (Hygiea, årg 80, 1918, Sthlm, s 344–351). – Fortsatta försök med vaccinbehandling vid tyfus (Svenska läkartidningen, årg 17, 1920, Sthlm, s 729–734; även sep, 6 s). – Om mjölk som smittobärare vid difteri och skarlakansfeber (Nordisk hygienisk tidskrift, bd 6, 1925, Gbg 19[25-]26, s 219–230). – Barnavård och allmän hälsovård (ibid, 7, 1926, s 353–376). – Intryck från hygienutställningen "Gesolei" i Dusseldorf 1926 (ibid, 8, 1927, s 361–371). – Om åtgärder emot s. k. korrosion i vattenledningsrör (ibid, 11, 1930, tr 19[30–]31, s 207–214). – Sterblichkeit und Todesursachen in den Kinderjahren, eine sozialhygienische Untersuchung in den vier grössten Städten Schwedens. [Akad avh, Kl.] Upps 1930. 175 s. (Acta paediatrica, vol. 9, Suppl 3.) – Hälso- och sjukvård (Karlskrona stads historia ... utg avj Bromé, d 3. 1862-1930, av utgjämte ett flertal ... förf, Karlskrona 1930, 4:o, s 176-188). – Die Frühsterblichkeit der Säuglinge (Bericht über die erste Konferenz des Internauonalen Verbandes fur vorbeu-gende Pädiatrie, Haag 1931; enl uppg). – Inledning / Om samhällets hälsovård (Föredrag i allmän hälsovård hållna vid Svenska hälsovårdstjänstemannaför-bundets studiekurs i Stockholm 1932, Sthlm 1932, s 3–14). – Inledning / Bostadens hygien (Föredrag i allmän hälsovård ... 1935, Sthlm 1936, s 3–15). – Hälsovårdens organisation i Stockholm (Föredrag vid Nordiskt stadsläkaremöte i Stockholm den 23–25 augusti 1934, Sthlm 1935, s 8–15). – Beräkning av antalet vårdplatser för tbc-sjuka (ibid, s 57–60). – Tillsyningsmännens utbildning (ibid, s 75 f). – The prevention of venereal diseases in Sweden (American Journal of public health vol 26, New York, N. Y, 1936, s 357–363). – Den nya paviljongen vid Stockholms Epidemisjukhus (Sjukhuset, tidskr för sjukhusförvaltn, årg 16, 1939, Sthlm, 4;o, s 133–138; tills med N Grep; även sep, 7 s). – Behovet av vatten- och avloppsledningar (Värme ventilation och sanitet, Sthlm 1940, 4;o, s 423–432; 2. uppl 1941; 3. uppl 1946–47, s 539–548 [1947]; 4. uppl 1949). – Undersökning av finska barn (Svenska läkartidn, 39, 1942, s 1008 f). – Hälsovården i en storstad (Svenska Röda korset, [årg 36,] 1944, Sthlm, 4:o, s 14–19; även sep, 8 s). – Om möjligheter att förebygga olycksfall i biltrafik (Svenska läkartidn, 47, 1950, s 2693–2700). – John Byttner. Minnesord i Svenska läkaresällskapet d 8 maj 1951 (ibid, 48, 1951, s 1283-85).

Redigerat: Berättelse från Stockholms hälsovårdsnämndjämte översikt av stadens sanitära statistik utarb avårg 53-57 (N F 26–30), 1930–1933, Sthlm 1931–34, 4:o, X, 57,60, IX, 54, 57, IX, 51, 55, VIII, 43, 36 s (tills medj Guinchard [föret]; Stockholms stads statistik, 3. Hälso- och sjukvård), samt del av forts: 57 (30), 1934, tr 1935, VIII, 46, 36 s (d:o; ibid, 3: 1), o: Stockholms stads hälsovård ... Berättelse utarb av Sthlms stads hälsovårdsnämnd [&] ... statistiska kontor, 58–76, 1935–53, tr 1936–55, X, 44, 36, X, 52, 46, X, 48, 37, X, 50, 37, X, 52, 35, X, 46, 33, X, 46, 33, X, 42, 34, X, 40, 34, X, 42, 34, X, 35, 34, X, 37, 34, X, 37, 35, X, 38, 37, X, 36, 35, XII, 34, 33, XII, 30, 32, XII, 30, 30, XII, 30, 34 s (tills med S Leijonhufvud / S. G. W. Wahlund / I Öhman [föret]; ibid, 3: 1).

Källor och litteratur

Källor o litt: E Bjurström, E R död (SvD 25 jan 1967); H Davide, E R 50 år (SvD 2 sept 1941); SLH 4:4 (1934); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Einar Rietz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6752, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Qvarsell), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6752
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Einar Rietz, urn:sbl:6752, Svenskt biografiskt lexikon (art av Roger Qvarsell), hämtad 2024-04-18.