Rikissa

Född:1116-04-12
Död:tidigast 1156

Drottning


Band 30 (1998-2000), sida 197.

Meriter

1 Rikissa, f 12 april 1116 (obestyrkt uppgift i Stammtafeln ...), d tidigast 1156. Föräldrar: hertig Boleslaw III "den snedmynte" av Polen o Salomea av Berg (Gallén, s 274, not 4).

G 1) i Ribe trol 1128 m Magnus Nilsson (bd 24), f omkr 1107, d 4 juni 1134 i slaget vid Foteviken i Stora Hammar, Skåne, son till kung Nils Svensson av Danmark o Margareta "fredkulla" (bd 25) av Sverige; 2) från något av åren 1135–40 till senast omkr 1150 m furst Volodar av Minsk, d tidigast 1178, son till furst Gleb av Minsk o Anastasia av Wladimir o Turow; 3) omkr 1150 m kung Sverker d ä av Sverige, d omkr 1156, son till Kornike eller Karnuke.

Biografi

R:s namn nämns i nordiskt källmaterial endast i de isländska 1200-talsverken Fagrskinna och Knytlinga saga (Sogur Danakonunga), vilkas uppgifter möjliggör utnyttjande av de utförligare uppgifterna om henne i Saxos Gesta Danorum, där namnet R ej förekommer.

Hennes första äktenskap kom till stånd i samband med att hennes far i förbund med kung Nils av Danmark bekrigade hertig Wartislaw av Pommern. Efter deras seger över denne bortgiftes R med Nils' son Magnus, mest känd som sv tronpretendent och genom sitt dråp på kusinen Knut "lavard" 1131. Redan tre år senare blev hon änka genom att Magnus stupade under kampen mot Knuts halvbror Erik "emune". I deras äktenskap hade fötts sönerna Knut och Nils.

Det har förmodats att R efter Magnus' död återvände till Polen. Hennes andre make blev nämligen den ryske fursten Volodar av Minsk, som i början av 1140-talet blev far till hennes dotter Sofia. Kort därpå upplöstes äktenskapet genom skilsmässa.

Ett nytt stöd för R och hennes barn blev hennes tredje make, kung Sverker d ä av Sverige, som i kampen om Sveriges krona lyckats bättre än hennes förste make. Han var änkling efter hennes förste makes styvmor Ulfhild Håkansdotter av den norska Tjöttö-ätten, som han enligt Saxo skall ha lockat att överge kung Nils. Under kampen om Danmarks krona kom R:s son Knut att tidvis vistas hos Sverker. Dennes son Jon (bd 20, s 360) diktade emellertid en nidvisa om Knut, som därför for till sina mödernefränder i Polen. Senare återkom han som friare till Sverkers dotter, medan hans halvsyster Sofia trolovades med Knut "lavards" son Valdemar, en av medtävlarna om den danska kronan.

Den sista uppgiften Saxo har om R är att Knut från Danmark for till Sverige för att trösta sin mor, då hon ånyo blivit änka genom att Sverker i sömnen mördades av en tjänare på initiativ av Knuts syssling Magnus Henriksson (bd 24). Det är sålunda ovisst hur länge hon levde. Knut mördades redan 1157 av en annan syssling, Sven "grathe", Erik "emunes" son.

Genom dottern Sofias äktenskap med Valdemar "den store", segraren i kampen om Danmarks krona, blev R anmoder till de senare danska kungarna. Med Sverker hade hon sonen "Bulizlaus" (bd 6, sid 746), som enligt sin systerson Valdemar "sejrs" jordebok ärvdes av sin halvsyster Sofia.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: N Ahnlund, Vreta klosters äldsta donatorer (HT 1945), s 341; dens, Till frågan om den äldsta Erikskulten i Sverige (HT 1948), s 308 f o 318; S Axelson, Sverige i dansk annalistik 900–1400 (1956), s 48–53; O Balzer, Genealogia Piastow (1895); G Carlsson, Från Erik Segersäll till Gustav Vasa (1961); DBL; Europäische Stammtafeln, Neue Folge, 2 (1984), Tafel 120; Fagrskinna (1902–03); J Gallén, Vem var Valdemar den stores drottning Sofia? (FHT 1976) o där anf källor; H Gillingstam, Utomnordiskt o nordiskt i de äldsta sv dynastiska förbindelserna (PHT 1981); dens, Drottning Ulfhild (Släkthist forum 1996:3); C M Kjellberg, Sverker den gamle, hans mord o traditionerna om gärningsmannen (1923); L Koczy, Polska i Skandynawja za pierwszych Piastów (1934), s 149 ff o 249; Kong Valdemars Jordebog, 1–3 (1926–45); K Maleczyiiski, Bolesfaw III Krzywousty (1975), s 196 ff o 316; Saxonis Gesta Danorum (1931); Sogur Danakonunga (1919–25); Stammtafeln zur Geschichte der europäischen Staaten, 2 (1965), Tafel 82.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rikissa, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6754, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2017-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6754
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rikissa, urn:sbl:6754, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2017-09-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se