Anna Riwkin-Brick

Född:1908 – Ryssland (i Surasj)
Död:1970-12-19 – Israel (i Tel Aviv)

Fotograf


Band 30 (1998-2000), sida 243.

Meriter

Riwkin-Brick, Anna, f 10 (g st) / 23 (n st) juni 1908 i Surasj, guvernementet Tjernigov, Ryssland (1991 provinsen Tjernihiv, Ukraina), d 19 dec 1970 i Tel Aviv, Israel (enl db för Sthlm, Engelbr). Föräldrar: direktören Scholom Schender R o Frida Perelman. Inflyttade med familjen från S:t Petersburg till Sthlm 15, elev vid Franska skolan o Whitlockska samskolan, studerade balett, elev o assistent hos fotografen Moisé Benkow 27, fotograf med egen ateljé från 28, allt i Sthlm.

G 1 sept 1929 (lysn i Sthlm, Maria) m redaktören FK Daniel Brick, f 23 mars 1903 i Sthlm, Mosaiska, d 19 jan 1987 i Djursholm, son till handlanden Elias David B o Maria Klara Burstein samt omg m Taube (Titti) Mirsky.

Biografi

R:s ambition var från början att bli dansös. Hon studerade balett i tre år under Bundikow och Vera Alexandrova i Sthlm i mitten av 1920-talet. Hon turnerade i folkparkerna, och Bollnäs Tidning kallade henne "den lilla barfotadansösen med den oemotståndliga charmen".

En fotskada tvingade henne att ge upp dansen, och den anställning som assistent åt hovfotografen Moisé Benkow hon haft sedan 1927 ledde henne till ett nytt yrke. 1928 öppnade hon en egen porträttateljé i Sthlm. Ur makens bekantskapskrets, bl a via den radikala tidskriften Spektrum som Brick blev redaktör för några år senare, hämtade hon en skara porträttkunder från den unga parnassen. I väntan på att en betalande publik skulle infinna sig marknadsförde hon sin ateljé med vänporträtt av Erik Asklund, Karin Boye, Harry Martinson och andra unga författare.

Parets hem blev en mötesplats för kulturpersonligheter, dansare och judiska resenärer under den tumultuariska mellankrigstiden. Själv hade R kommit från Ryssland mitt under det första världskriget. I ateljén behöll hon också kontakten med dansen och gjorde en rad dansbilder, som trots begränsningar i teknik och tekniska förutsättningar har en sällsynt livfullhet och som fångar det exakta momentet i ett danssteg.

Ateljén började gradvis gå bättre och fick till och med k besök när prinsessan Ingrid sökte sig dit 1933. Det inrutade ateljéarbetet passade emellertid R dåligt. Hon sökte sig ut på reportageresor och följde bland annat väninnan Elise Ottesen-Jensen (bd 28) på en lång föredragsturné i Norrland mot slutet av 1930-talet. Under krigsåren hade hon årligen återkommande uppdrag som teaterfotograf hos Karl Gerhards revyer i Gbg och på Oscarsteatern i Sthlm. Det bör tolkas som att hon hade en väl etablerad position som fotograf med tanke på att hon både var rysk judinna och kvinna.

För övrigt var det reportagen som sysselsatte R. Med journalisten Elly Jannes for hon, för tidningen Vi, 1942 till lappmarken för ett reportage om en sameby. Av reportagen blev det också två fotoböcker, Renarna visar vägen (1942) och Vandrande by (1950), samt en liten barnbok som skulle bli en klassiker: Elle Kari från 1951. Tillsammans med Ivar Lo-Johansson gjorde hon för samma tidning en serie reportage om zigenarnas liv som även resulterade i boken Zigenarväg (1955). Författaren hade då gjort två "sociala fotobildböcker" med fotografer som han kunnat få att ta ungefär de bilder han ville ha. I R mötte han en fotograf som inte gick att styra: 'Jag försökte få henne att ta vissa motiv, men under tiden upptäckte hon tjogtals andra, och just den bild jag velat ha kom bort. Ofta råkade vi i gräl som slutade med att hon inte för ett vitten brydde sig om varken mina förolämpningar eller vad jag strax innan bett henne fotografera. Hon helt enkelt levde, spontan och öppen inför alla människor."

Efterkrigstiden betydde ett uppsving för bildtidningar som de amerikanska Life och Look, den franska Vu och i Sverige framför allt Se. Dess redaktör Carl-Adam Nycop började anlita R och skickade henne på en rad reportageresor till Israel, Hawaii, Grekland och Korea  under Koreakriget. Där satte R resultatet från den första reportageresan till sameland i system. Efter varje resa kom hon hem med en kappsäck full av exponerade filmrullar, och när tidningsredaktionen hade vaskat fram de första guldkornen fanns där tillräckligt med bilder för både en fotobok i A4-format och en liten barnbok. Barnböckerna skulle bli många, 19 stycken, och till slut gick det en viss rutin i dem. Titlar som Salima bor i Kashmir, Miriam bor i en kibbutz, Jackie bor i Holland, Matti bor i Finland osv antyder att samma stilgrepp tillämpades för land efter land. Böckerna byggs upp kring en enkel berättelse som skildrar ett barn i vardagliga situationer, och R växlar skickligt mellan porträtt och miljöbeskrivningar. Texterna i nio av dessa böcker skrevs av Astrid Lindgren, som var förlagsredaktör och inte kunde hitta någon annan skribent när deras första gemensamma bok Eva möter Noriko-San skulle färdigställas.

R belönades som första fotograf 1963 med Elsa Beskow-plaketten för sina barnböcker. Hennes plats i den sv fotohistorien bygger dock framför allt på hennes reportagebilder. Varje beskrivning av R innehåller ord som spontanitet och livfullhet. Även om spontaniteten förhärskade och hon själv, enligt Carl-Adam Nycop, inte hade någon överblick över de hundratals bilder varje resa gav upphov till, kan hon med sina reportageböcker jämföras med mer namnkunniga amerikanska reportagefotografer. Hon gav sig trots allt tid att komponera, vänta ut det rätta ögonblicket och, i några av sina bästa bilder, också skildra människan. Hon stod för en humanistisk fotografi, som gjorde att hon blev en av de få sv fotografer som valdes ut till den internationellt uppmärksammade fotografiska världsutställningen Family of Man som turnerade runt till världens huvudstäder under ett par år i mitten av 1950-talet.

Författare

Pär Rittsel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i KB.

Tryckta arbeten

Fotografiska bildverk (förlags- o tryckort vanl Sthlm, även för övers, vilka ibland har även en uti förlagsort): B Idestam-Almquist (inledn), Svensk danskonst på scen och i skola, koreogr planschverk, 1932, 4:o, (10) s inl, (48) s (med förnamnet Channo); D Brick, Palestina, 1948, 4:o, 30 s text, (96) s, övers: Palestine, Cleveland, Ohio, & New York 1949, 4:o, 33 s text, (96) s, 1 karta; E Jannes, Vandrande by, 1950, 4:o, (85) s, övers: Nomads of the North, 1950, (86) s, 2., revid uppl 1961, (88) s, 2., revised ed 1961, rev ed New York 1962, Nomaden des Nordens, 1961, Hamburg 1961, Frankfurt am Main, Wien & Zurich 1961, Lapinkylä jutaa, Porvoo 1961; dens, Elle Kari, 1951, 4:o, (46) s, [nytr] 1954, [2.-3. uppl] 1956,1957,4.-7. uppl 1959, 1962, 1965, 1970, övers: New York? 1952, London 1956, 1959, 1962, 5. ed 1962, repr 1964, 1965, Hamburg 1952, 46 s, [nya uppl] 1954, 1956, 4.-[5.] Aufl 1959, [1962,] Sthlm 1952, [ny uppl] 1954, Wien 1954, 4.-5. uppl Sthlm 1959, 1962, [6.] uppl [1965], även Berlin 1958, (48) s, 2. Aufl 1959, Frankfurt am Main, Wien 8c Zurich [1965], (6) s, Khvn [1956], 46 s, 2. opl s å?, 3. opl, revid: Elle Kari, historien om en lille pige fra Lapland 1966, (46) s, 4. opl 1971, Oslo 1962, (46) s, (hebreiska:) '/Elseh Qa-ri hajjaldah Mil Lapland, Tel Aviv [1954], (50) s text, (44) s, Elle Kari, het meisje uit Lapland Amsterdam 1956, (35) bl, Elle Kari, Lapin lyttö, Sthlm & Hfors 1962, (46) s, (sydsamiska:) Elle Kaari, Jokkmokk 1994, (nordsamiska:) Elle Kari, 1994, (lulesamiska:) Elli Kari, 1994; Karl Axel Arvidsson, Milles-gården, 1953, 4:o, (80) s, eng övers 1953, [omarb utg:] Carl Milles och Millesgården, 1960, (71) s, övers: ... and Millesgården, 1960,... und Millesgården, 1960; G Säflund, Det eviga Grekland, 1954, 4:o, 93 s, [ny uppll 1959; I Lo-Johansson, Zigenarväg, 1955, 4:o, 86 s; D Brick, Israel: I går • i dag ¦ i morgon, 1955, 4:o, (96) s, övers: Israel, the land of yesterday and tomor-row, London 1958; M de Laval, Trulsa hos mormor, 1955, 4:o, (47) s, 2. uppl [1968], 2.-3. tr 1980, 1983, övers: Dorte hos mormor, Khvn 1956; A Ljungström, Korea, ofredens land, 1956, 8:o, (96) s; A Lindgren, Eva möter Noriko-San, 1956, (46) s, 2. uppl 1961, (47) s, [ny uppl] 1970, (48) s, övers: Noriko-San, Hamburg 1956, 46 s, Wien [1957], Eva visits Noriko-San, New York 1957, (47) s, Noriko-San, girl of Japan, London 1958, Noriko-San, historien om Eva og den lille japanerpige, Khvn [1957], Noriko-San, hajaida mijapan, [Tel Aviv c:a 1958], (87) s; dens, Sia bor på Kilimandjaro, 1958, (48) s, 2. uppl 1969, övers: Khvn 1960, ... Kilimanjaro, 1970, Siawoontop de Kiliman-jaro, Oegstgeest 1959, Sia lives on Kilimanjaro, New York 1959, London 1959, [new ed] 1962, New impression 1963, New York 1959, Sia wohnt am Kili-mandscharo, Hamburg 1958, 46 s, [Neue Aufl] 1963, Siah, hajjaldah meapriqah, Tel Aviv 1959, 92 s; dens, Mina svenska kusiner, 1959, (64) s, 2. uppl 1961, övers: My Swedish cousins, 1959, 1960, New York [1960], London 1961, reprinted 1962, Lasse aus Dalarna, Sthlm 1959, 64 s, Hamburg 1959, Sthlm 1960, 62 s, Lasse fra Dalarna, Khvn 1961, (64) s, Benei ha-dodim mi-svädiah, Tel-Aviv [1960-tal?]; Inga Tobias-son, Mamma fyller år, 1959, (48) s; A Lindgren, Lili-bet cirkusbarn, 1960, (48) s, även Hfors 1960, övers: Circus child, London 1960, repr 1966, New York 1961, Lilibet sirkusbarn, Oslo 1961, Lilibet cirkusbarn, Khvn 1961, 2. opl 1964, Lilibet das Zirkuskind, Hamburg 1960, 47 s, Lilabaes, jaldat-haqqirqas, Tel Aviv 1961, (92) s; B Cullberg o L Karina Våsårhelyi, Balettskolan, Västerås 1960, 115 s; E Söderberg, Mo-kihana bor på Hawaii, 1961, (48) s, övers: [Oslo] 1961, Mokihana lives in Hawaii, New York 1961, London 1962, 2. impr 1963, Mokihana fra Hawaii, Khvn 1964, Mokihana, Hamburg 1962, 48 s; dens, Hawaii, 1962, 4:o, (96) s, övers: Hawaii, a way of life, New York 1962; A Lindgren, Marko bor i Jugoslavien, 1962, (48) s, övers: Khvn 1965; Marko bor i Jugoslavia, Oslo 1962, Marko lives in Yugoslavia, New York 1962, London [1963], repr 1964, Marko inJugoslawien, Hamburg 1962,48 s; dens, Jackie bor i Holland, 1963, (48) s, övers: Dirk lives in Holland, New York 1963, London 1963, repr 1965, Japie bor i Holland, Khvn 1964, (gaeliska:) Klaas as an Isiltir, Baile Atha Cliath [Dublin] 1979, Japi wohnt in Holland, Hamburg 1963, 48 s,Japi aus Holland, 1971, (48) s, Dirq, hajjaelaed me-höland, [Tel Aviv 1970,] (48) s; Åke Meyerson (inl) o B Alving (biografi), Medmänniskor, ett bildsvep från uettio år som fotograf, 1962, XVIII s text, (96) s, 2. uppl s å; L Goldberg, Eli lives in Israel, London 1964, (48) s, New York 1964, övers: Eli bor i Israel, 1964, Eli fra Israel, Khvn 1964, Eli aus Israel, Sthlm & Hamburg 1964, 47 s; A Forsberg, Stina och Anders i Det heliga landet, 1964, 118 s, övers: Sören og Anne i Israel, Khvn [1966] ,118, Med Kari og Per til det Heilage landet, Oslo 1967, 120 s; A Lindgren, Randi bor i Norge, 1965, (48) s, övers: Gerda lives in Norway, London 1965, Randi lives in Norway, New York 1965, Randi bor i Lofoten, Oslo 1965, Randi bor i Norge, Khvn 1966, Randi aus Norwegen, Hamburg 1965, 46 s, [1978,] Ingrid as an Iorua, Baile Åtha Cliath 1979, (47) s; dens, Noybor i Thailand, 1966, (48) s, 2. uppl 1967, övers: Oslo 1966-67, Khvn 1967, Wanthai aus Thailand, Hamburg 1967, Noy lives in Thailand, London 1967, New York [1967?], repr 1968, Nöt hajaldah mitailand, Tel Aviv 1967, (49) s; V Forsberg, Gennet bor i Etiopien, [1967,] (48) s, övers: Gennet aus Äthiopien, Hamburg 1968, Gennet bor i /Etiopien, Khvn 1968, Gennet lives in Ethiopia, New York & Toronto, Ontario, [1968,] Gaanaet, hajaldah me'aetejö-pejah, Tel Aviv 1970; A Lindgren, Matti bor i Finland, 1968, (48) s, Hfors 1968, övers; Khvn 1968, Oslo 1968, Matti lives in Finland, [New York] & Toronto, Ontario, [1969, tr] 1969, London 1969, Matti aus Finnland, Hamburg 1969, Matti ja kesä, Hfors 1969, Mati mi Finland, Tel Aviv 1979, (47) s; Cordelia Edvardson, Miriam bor i en kibbutz, 1969, (48) s, övers: Khvn 1970, Mirjam aus Israel, Hamburg 1970, Maria bor i en kibbutz, [Oslo] 1970, Miriam lives in a kibbutz, [Exeter] 1970 (tr 1969), New York [1971], 46 s; A Forsberg, I Etiopien, 1969, 118 s; V Forsberg, Salima bor i Kashmir, 1970, (48) s, övers: Oslo [1971] Salima aus Kaschmir, Hamburg 1971, Salima lives in Kashmir, London 1971, 46 s, New York & Toronto 1971; U Bergström (introduktion), Möten i mörker och ljus, 1991, 71 s (Lucida-serien); fotografier vidare i: E Jannes, Renarna visar vägen, 1942, 2. uppl 1943, övers: Renerne viser Vejen, Khvn 1944, 2. Opl 1946; L Gold-berg, Malkat Sheva haketanah, [Tel Aviv 1956?,] övers: Little queen of Sheba, a story about new immigrant children in Israel, New York [1959]; H Tingsten, Det hotade Israel, 1957; H Pundik, Landet som byggs: Israel  70 länders land, 1963; L Goldberg, Harpatkah bo-midbar / Adventures in the desert, [Tel Aviv 1966]; [B Dahlin, R Blomberg, m fl, red Runar Jonsson,] Full hand. Med kameran som reskamrat, 1967 [Foto expo-bok, 13]; G Bushell, Churches of the Holy Land, London 1969, 4:o, New York [1969]; V Forsberg, För människans skull, en bok om familjeplanering, 1970; M Wine, Djurkrets, dikter, 1971; i tidskr: Nordisk fotografi, 1934, 1939/1940, tr 1934, 1939, 4:o, Svensk fotografisk tidskrift, 1934: nr 2, 1937:1,1939: 4,1943: 1,1945: 7,1946: 11,12, 1948: 9, 1952: 1,1953: 5, 9, 1957: 1,1958: 4, 1959: 1, 1961: 11, 1962:11, 8:o, 4:o: 1964: 7/8,1966: 3, 1968: 1, u o, 4:o, Nordisk tidskrift för fotografi, 1936: 7, 9, 1938: 9, 10, 1941: 7, 1955: 3, 4, Photography Year book, 1938, 1958-63, 1966, London, 4:o, Foto, 1941: 1, 1950: 8, 1951: 11, 12, 1953: 12, 1955: 2, 1956: 8, 11, 1963: 1, Årets bilder, ur STF:s bildskörd, 1947/48, tr 1948,4:o, Fotografisk årsbok, 1951, 1954-56, 1960, 1964, tr 1950-63, Vi, 1956: 1617, 2224, 27, 4:o, Bokvännen, 1958: 1, U. S. Camera annual, New York, N. Y, 1964, Fotonyheterna, 1977, fol, nr 9, reportagebilder enl uppg även i Vecko-journalen o Se.

Tryckta arbeten: Kamp fordras (Svensk fotografisk tidskrift, årg 20,1930, Sthlm, 4:o, s 124-126; med förnamnet Channo). - Med kameran i främre Orienten (ibid, 36, 1946, s 254-256).  Hur en bilderbok kommer till (ibid, 40,1950, s 86 f). – Jag älskar att fotografera (Fotografisk årsbok, årg 11, 1956, Sthlm, s 147–159).  Barnfotografering (Fotohandboken, d 1. Motiv och bild, Sthlm 1958, s 5968).  Svart på vitt (Svensk fotogr tidskr, 48, 1958, s 108).

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 13 dec 1929, nr 32 (ang R:s fars sv medborgarskap), RA.

A R såg bilder överallt (SvD 7 maj 1993); K Becker, Det skarpa perspektivet o könsproblematiken inom dokumentärfotografin (Kvinnovetensk tidskr 1993, nr 3/4); Det judiska Sthlm (1998); H Ehriander, Exotisk vardag: A R-B:s o Astrid Lindgrens fotografiska bilderböcker (Bild o text i Astrid Lindgrens värld, ed H Ehriander o B Hedén, 1997); Fotografer: Kurt Göt-lin, A R, Karl Sandels (Fotografiska museet, kat, 1977); E Jannes, 25 år som fotograf (Vi 1953, nr 46); A Lindgren, A R-B in memoriam (SvD 22 dec 1970); I Lo-Johansson, Kring den sociala fotobildboken (dens, Statarskolan i litt:en, 1972); "R tog bilder på allt" (DN 7 maj 1993); Rabén, Sjögren o alla vi andra (1992); P Rittsel, A R (R Söderberg o P Rittsel, Den sv fotografins hist, 1983); A Tellgren, Förnyelsen av formen i femtiotalets fotografi: med betoning på A R o Kerstin Bernhards fotografiska bildverk (Kvinnovetensk tidskr 1993, nr 3/4); dens, Tio fotografer: självsyn o bildsyn: sv fotografi under 1950-talet i ett internationellt perspektiv (1997).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna Riwkin-Brick, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6778, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pär Rittsel), hämtad 2018-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6778
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna Riwkin-Brick, urn:sbl:6778, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pär Rittsel), hämtad 2018-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se