Kristina (Stina) M Rodenstam

Född:1868-01-06 – Skuttunge församling, Uppsala län
Död:1936-04-10 – Hudiksvalls församling, Gävleborgs län

Slöjdlärare, Hemslöjdsorganisatör


Band 30 (1998-2000), sida 254.

Meriter

Rodenstam, Kristina (Stina) Maria, f 6 jan 1868 i Skuttunge, Upps, d 10 april 1936 i Hudiksvall. Föräldrar: hemmansbrukaren Johan (Jan) Jansson o Maria Olsdtr. Elev vid Mestertonska skolan i Uppsala 87, vid en kurs på Handarbetets vänner i Sthlm 88, utex slöjdlär vid Palmgrenska samskolan juni 91, lär i pedagog slöjd vid Ateneum för flickor o vid Ateneums sem i kvinnlig slöjd ht 91, studerade huslig ekonomi vid Ateneum ht 91, lär vid lärarinnekursen där 93, allt i Sthlm, organiserade undervisn i skolkök o huslig ekonomi vid folkskolan i Hudiksvall 94, grundade o drev Rodenstamska slöjd- o hushållsskolan jan 9714, bildade Fören Hudiksvalls arbetsstugor 02, ledare för verksamheten där, öppnade Hudiksvalls arbetsstugors eftermiddagshem 08, deltog i bildandet av Övre Helsinglands hemslöjdsfören 11, allt i Hudiksvall, en av initiativtagarna till Sv hemslöjdsföremarnas riksförb (SHR) 12, led av styr där från 12, bedrev ambulerande föreläsn:verksamhet inom SHR från 14, led av stadsfullm i Hudiksvall 1926, statens extra instruktör i husslöjd (senare hemslöjd) 22dec 34, deltog i bildandet av Nordens hemslöjdsförb 27, av Hemslöjdsförb för Sverige, Försäljn:fören u p a 28, led av styr där 28.  Iqml 15.

G 12 juni 1894 i Sthlm, Klara, m lärov:adjunkten o museiföreståndaren FL Frans Johan August Rodenstam, f 24 mars 1847 i Frötuna, Sth, d 26 aug 1931 i Hudiksvall, son till hemmansägaren Anders Ersson o Anna Greta Jansdtr.

Biografi

Stina R föddes på en bondgård där man, enligt hennes egen beskrivning, bevarade det traditionella självhushållets livsstil och livsmiljö. Liksom för många andra kvinnor som sökte göra en egen yrkeskarriär under 1800-talets slut låg den husliga sfären, barnens och ungdomens fostran, nära till hands och det var inom dessa fält som R kom att förlägga sin utbildning. Hennes livsverk vidgades senare till att omfatta hemslöjdens organisadon och verksamhet.

R varvade kortare utbildningar och praktiskt arbete i familj. Efter småskoleåren i Skuttunge fortsatte R skolgången i Uppsala, där hon bl a läste privat för en lärare vid seminariet och som elev vid en praktisk skola lärde sig sy och väva. I Sthlm avlade hon examen som slöjdlärarinna. Vid sidan av en lärartjänst vid Ateneum studerade R huslig ekonomi vid samma skola och blev därefter lärare vid dess seminarium för skolkökslärarinnor. Då R flyttat till Hudiksvall 1894 fick hon i uppdrag att organisera undervisning i huslig ekonomi vid folkskolan där och blev inspektör för ämnet i stadens skolor. 1897 öppnade R i Hudiksvall en privat slöjd-och hushållsskola, som fungerade som internat. Tio år senare utökades skolan med en seminariekurs för blivande lärarinnor i slöjd och huslig ekonomi. Skolan hade gott anseende men upphörde 1914.

Under stockholmsåren hade R:s duglighet uppmärksammats, och hon fick i uppdrag av Lars Hiertas stiftelse att för den statliga Centrala nödhjälpskommitténs räkning organisera arbetsstugor i Västerbotten efter nödåret 1902. R tog också flera initiativ inom det sociala i sin hemstad: arbetsstugor för skolbarn öppnades 1903, Barnens dag ordnades 1905 och en Första majblommekommitté bildades 1908.

Det var inom hemslöjdsrörelsen som R gjorde sina främsta insatser som ideolog och organisatör. De idéer som låg bakom hemslöjdsföreningarnas bildande hade hon mött 1888 på Handarbetets vänners vävskola. Den rika hemslöjdstraditionen i Hälsingland fick hon kontakt med bl a genom sin make Frans R som vid sidan av en lärartjänst förestod Hälsinglands fornminnesförenings samlingar. Till hushållningssällskapets möte i Hudiksvall i dec 1906 arrangerade R en hemslöjdsutställning som visade upp landskapets textila rikedom. 1908 ordnade hon med ekonomiskt bidrag från hushållningssällskapet en sommarkurs i bl a vävning, växtfärgning och knyppling. Dessa sommarkurser upprepades efter R:s död till 1944.

De norrländska kustlandskapen är sedan medeltiden kända som producenter av lin och linnevävnader, som avsattes genom handelsbönder på marknader och handelsplatser i rikets centralare bygder. Denna handel hade avstannat vid 1800-talets slut, och under arbetet med hemslöjdsutställningen 1906 insåg R att det fanns ett uppdämt behov av avsättning av de norrländska linnevävnaderna. Som en följd härav och inspirerad av det intresse som väckts genom utställningen öppnade R 1908 ett hemslöjdsmagasin, inrymt i den fastighet där familjen Rodenstam bodde. Där såldes vävnader av alla slag, finaste linnelärft liksom grova vävnader till segel, dekorativa allmogevävnader, möbeltyger -ofta komponerade av R- samt bl a spetsar, möbler och smidesvaror. I denna verksamhet samarbetade R med konstnärer som Einar Forseth, Edvin Ollers (bd 28) och Jerk Werkmäster, vilka bl a komponerade mattor som utfördes i hemslöjdsföretagets ateljé.

R hade omfattande kontakter med de centrala museerna. Vid hennes ateljé broderades och senare vävdes kopior av den medeldda bonad som Frans R och Erik Salvén fann i Skogs kyrka vid inventering inför en utställning i Hudiksvall 1913. R levererade under några år på 1920-talet handspunna och växtfärgade garner till K Husgerådskammaren att användas vid konservering av statens gobelänger från 15- och 1600-talen. Av brevväxling framgår att hon inför utställningar och publikationer ofta bistod såväl textilforskaren Agnes Branting (bd 6) som de kvinnliga tjänstemännen vid Nordiska museet med upplysningar om textilier och dräkttraditioner i Hälsingland.

Vid Stockholmsutställningen 1908 deltog R under Hälsinglands fornminnessällskaps egid. Tre år senare bildades Övre Helsinglands hemslöjdsförening med R bland initiativtagarna, och hon blev ledare för föreningens verksamhet när det gällde bl a utställningar, undervisning och att ta fram bygdens traditionella mönster. De flesta hemslöjdsföreningarna i landet hade försäljning av hemslöjdsalster, men i Hälsingland skedde försäljningen i privat regi och R innehade sitt hemslöjdsmagasin till sin död. I samarbete med hemslöjdsföreningen deltog R i ett flertal utställningar såväl inom Sverige som i utlandet, bl a i New York 1927 och i London och Rotterdam 1931.

R tillhörde initiativtagarna till Sv hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR), och hon var ledamot av dess styrelse till sin död. Vid förbundets årsmöte 1913 framförde hon ett förslag att landsortsföreningarna skulle ha en gemensam butik i Sthlm för att få ut produkterna till en vidare kundkrets. Den inrättades 1928 under namnet Hemslöjdsförbundet för Sverige och bestod till 1967. 1915 fick R SHR:s uppdrag att i föreningarna hålla föredrag om hemslöjd, och hon organiserade och ledde kurser som hölls i riksförbundets regi.

R utnämndes 1922 till "statens extra instruktör i husslöjd" (senare hemslöjd), en tjänst som inrättades vid Kommerskollegium och som R innehade i tolv år. Tjänsten lade grunden till hemslöjdskonsulentorganisationen. En viktig del av arbetet bestod i att hålla föredrag i skilda hemslöjds- ämnen; flera anföranden publicerades. Hon behandlade ofta hemslöjdens råvaruförsörjning, i synnerhet i fråga om lin, samt hemslöjdens ekonomiska, sociala, kulturella och ideella värden. Det framgår att hon var väl insatt i landets näringsliv och hemslöjdsproduktion i äldre tid. Till instruktörstjänsten hörde att bistå hemslöjdsföreningarna rörande t ex organisationsfrågor, hemslöjdsinventeringar, utställningar, prisbedömningar och kurser. Vid mitten av 1920-talet engagerades R i uppbyggnaden av yrkesskolor i Västerbotten. I samband med funktionalismens genombrott 1930 framhöll R att det ändamålsenliga och enkla ofta varit rådande inom hemslöjden och att dess produkter föregrep och även lätt kunde anpassas till de nya idéerna. – R hade goda kontakter inom den nordiska hemslöjdsrörelsen. Hon tillhörde den inre kretsen inom Nordens hemslöjdsförbund, som bildades 1927.

R var politiskt verksam. Hon författade 1910 ett flygblad för Gävleborgsförbundet av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt där hon nämner hur viktigt det är för samhället att kvinnan får utbildning för att väl kunna sköta hushåll och barnuppfostran, även om hon liksom mannen söker sin utkomst på arbetsmarknaden. Som den första kvinnan efter rösträttsreformen tillhörde R under flera år Hudiksvalls stadsfullmäktige. Hon tog också initiativ till grundandet av en lokalkrets av Fredrika Bremer-förbundet och var dess första ordförande.

Genom de centrala positioner R innehade kunde hon påverka utformningen av den sv hemslöjdsrörelsens verksamhet under dess uppbyggnadsskede. Hon var en lysande föredragshållare och fängslade sina åhörare genom vältalighet och magnifikt framträdande. Hennes publicerade arbeten visar på stor sakkunskap inom de ämnen hon behandlade. De flesta av hennes mer än 50 artiklar och uppsatser omfattar endast några få sidor. Den mest betydande redogörelsen är Hemslöjden (1914), där hon initierat skildrar hemslöjdsföreningarnas utställningar, landskap för landskap.

Författare

Sofia Danielson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv i Hälsinglands museum, Hudiksvall. Handl:ar efter R även i UUB.  Brev från R i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Växtfärgning och hemslöjdskurser (Dagny, lidn för sv kvinnorörelsen, årg 1,1908, Sthlm, 4:o, s 437 f).  Helsinglands fornminnessällskaps hemslöjdsutställning. Rummet n:o 20 herrstugan (härstu-go) ([A G Gyllenhammar o F Rodenstam,] Helsinglands hemslöjd, [omsl: Helsingeslöjd, Stockholm 1909,] Bollnäs 1909, s 35–48; sign R., tills med F Rodenstam).  Den unga kvinnans praktiska fostran. Några synpunkter. [Rubr.] Gefle 1910. 4 s. (Gefleborgsförbundets af F. K. P. R. flygblad n:o 1.)  Om hemslöjden. Föredr. Vid hemslöjdsutställningen i Sollefteå d 25 juli 1910. [Rubr.] Hernösand 1910. (8) s. [Ur Norra Sveriges landtmannatidningjuli-aug s å.] – Den öländska bandslöjden. [Rubr.] Kalmar 1912. Fol. (1) s. [Upprop, ur tidn Kalmar 20/3så.] – Hemslöjds-utställningen (Helsingestämmans programblad ... 1912 [rubr], Bergsjö 1912, 4:o, s [3]; undert S. R.). – Ett litet bidrag till kännedom om helsingeslöjden (Midsommar 1913 [utg av o bilaga till Hudiksvallsposten o Ljusdals tidning], Hudiksvall 1913, s 21, 23).  Bidrag till kännedom om några helsingska spetsar och prydnadssömnader (Från Gestrike-Helsingebygd [omsl], några blad om husflit och hemslöjd, folkkonst o bygdekultur utg i samband med hemslöjdsutställningen i Gefle våren 1913 [rubr], Gefle 1913, 4:o, s 68).  Bidrag till den småländska hemslöjdens historia. (Föredr, hållet vid öppnandet af hemslöjdsutställ-ningen i Jönköping d 2 okt 1913.) (Jönköpings läns hushållningssällskaps handlingar och tidskrift, 1913, Jönköping, s 339348; även sep, 10 s).  Öfversikt öfver växtfärgningens historia och betydelse [text] (K. O. Fyhrvall o J. O. Högwall, Gefleborgs läns Kungl. hushållningssällskap 18141914, Minnesskrift, Gefle 1914, s 150155).  Hemslöjden (Officiell berättelse öfver Baltiska utställningen i Malmö 1914 .... d 2, Malmö 191519,4:o, s 581643 [1915]).  Några minnen och hågkomster från Skuttunge (Allmoge och hemslöjd, bidr till en uppländsk kulturhist utg under red av A Julius, Upps 1915, 4:o, s 3846).  Växtfärgningen. Något om dess gamla anor och återvunna erkännande (Lantbrukstidskrift för Dalarne [omsl: jämte Meddelanden från Dalarnes hembygdsförbund], 1916, [Falun, tr] Hedemora, s 96101 [i Meddelanden ...]).  Västerbottens gamla hemslöjd och dess återupplivande. Föredr hållet i Umeå den 8 dec. 1915 (Västerbottens läns hushållningssällskaps handlingar för år 1916, Umeå, s 125-136).  Föredrag i linodlingsfrågan under lantbruksdagarna i Umeå 2224 november 1917. Umeå 1917. 8 s. [Medföljde d:o för år 1917.]  Om lin och nässlor som spånadsämne i Jämtland (Jämten, Föreningen Jämtslöjds årsbok, årg 11, 1917, Östersund, s 1627; även sep, Malmö 1918, 8 s, annan utg 12 s).  En förbisedd gagnväxt, som bör tillvaratagas. [Rubr.] Malmö 1918. 4:o. (3) s. [Undert; flygblad utg av Sv hemslöjdsföreningarnas riksförbund.]  Om linodling och linberedning. Föredr i Linköping d 13 april 1918. Linköping 1918. 13 s. [Ur Östgöta Correspondenten.]  Vår linodling och dess framtidsutsikter (Västerbottens läns hemslöjdsföre- nings tioårsskrift. Utg i anl av Hemslöjdsföreningens tioåriga tillvaro, Umeå 1919, s 3741).  Föredrag på "Hemslöjdens dag" under Jubileumsutställningen i Östersund 1920 (Jämten, 14, 1920, s 512). – Råvarubristen och jordbrukets förmåga att avhjälpa densamma. Föredr under lantbruksdagarna i Umeå den 26 nov. 1920. Umeå 1921. [Omsl.] (4) s.  En nordisk märkeskvinna. Anna Hierta Retzius (Husflidsnytt, Aarg 3, 1922, Kristiania, nr 6-7, JuniJuli, s 4345). – Den svenska hemslöjdsrörelsen och dess organisation (Referat av Forhandlingerne ved 7. Landsmote for Husflid avholdt i Bod0 12.-13. Juli 1922, Kristiania 1923, s 2733).  Slöjden i hemmen (I Hälsingebygd, läsebok för skola o hem ... utg av B Kärrlander, Sthlm 1924, s 219-227).  Några erinringar om den norrländska linhanteringen. Föredr vid Sveriges allm linodlingsförenings föreningsstämma d 20 mars 1924 (Skandinavisk tidskrift för textilindustri, årg 22, 1924, Borås, 4:o, s 152156; även i sep: Meddelande från Sveriges allmänna linodlingsförening, 1924, fol, n:o 4-6, s 3642).  Hemfärgning med växtämnen (Hemmets stora rådgivare utg av E Adelsköld, S Westfeldt, I Zethelius, Sthlm 1926, s 353379; [nya tr] 1927, 1932, 1935).  Linet i Dalarnas slöjd (Dalarnas hemslöjd, minnesskrift med anl av Kopparbergs läns hushållningssällskaps hemslöjdsutställning Falun 1927, 4:o, s 4851).  Intryck från Nordens hemslöjdsförbunds utställning i Stockholm 1927 (Nordens hemslöjdsförbund 2. Första nordiska hemslöjdstinget i Stockholm d 2426 maj 1927, Sthlm 1927, s 2330; även i Sv slöjdföreningens tidskr 1927, nr 6).  Hur man sätter upp en väv (Husmodern, årg 11, 1927, Sthlm, 4:o, nr 12, s 2023).  Linodlingens oumbärlighet för hemmens behov. Föredr vid Sveriges allm linodlingsförenings årsmöte d 20 mars 1928 (Lantbruksveckans handlingar, årg 1928, Sthlm, s 104112).  Slöjden i hälsingehemmen (Norrland i ord och bild, [årg 2,] 1929, Luleå, 4:o, nr 33, s 6 f). – Stickning eller bindslojd (Nordens husflidsforbund, 4. Annet nordiske husflidsting Bergen 12 august 1928, [Oslo, tr] Porsgrund 1930, s 1317).  Linet, den textila hemslöjdens ädlaste materia] / ... Ytterligare några synpunkter (Skytteln, organ för Almedahl-Dalsjöfors AB... [m fl], [årg 1,] 1933, Sthlm, 4:o, nr 3, s 2022, o [2,] 1934, nr 3, s 6 f; sammandrag i Svensk slöjdtidning, organ för Sveriges slöjdlärarinneförening, årg 14, 1934, Sthlm, 4:o, nr 2, s 4 f).  Hemslöjdsföreningarna och ungdomsarbetslösheten i Sverige (Nordens hemslöjdsförbund, 7. Fjärde nordiska hemslöjdstinget i Tavastehus den 1618 juni 1934, [1,] Helsingfors 1934, s 2730).  Den nordiska hemslöjdsrörelsens inflytande på smak och stilbildning [resumé av föredr] (ibid, [2,] 1936, s 3537).  Vår hemslöjd och dess framtid. Några synpunkter (Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, årsbok 1934, Sthlm 1935 [omsl], s 511).  Lauri Kuoppamäki in memoriam (Hemslöjden, organ för Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund, [omsl,] årg 3, 1935, Sthlm, nr 1, s 18 f).  Hälsinglands textila hemslöjd. [Sthlm, tr] Uddevalla 1986. 4:o. 18 s. [Ur Sv slöjdföreningens tidskr 1930.]  Bidrag i Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1923: 2, 3, 1924: 5, 1925: 1, 1927: 6, 1928: 4,5, 1930: 2, forts: Form, 1932: 8, Sthlm, 4:o, vidare bl a Norra Sveriges landtmannaddning 15 o 29/7 samt 5/8 1910 (se ovan), Härnösand, Gefleposten 18/10 1923, Hudiksvalls nyheter 24/10 1923 o Hudiksvallsposten 30/12 1924; se Danielson, nedan anf arb 1986, som även anför några ej återfunna skr 192031 om linodling m m.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Danielson, S R, ideolog o organisatör i 1900-talets hemslöjdsarbete (1986) o där anf källor o litt; dens, Den goda smaken o samhällsnyttan. Om Handarbetets vänner o den sv hemslöjdsrörelsen (1991).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kristina (Stina) M Rodenstam, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sofia Danielson), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6788
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kristina (Stina) M Rodenstam, urn:sbl:6788, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sofia Danielson), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se