Axel B Roos

Född:1886-03-04 – Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstads län
Död:1957-08-24 – Malmö slottsförsamling, Skåne län

Advokat, Bankman


Band 30 (1998-2000), sida 324.

Meriter

Roos, Axel Bernhard, f 4 mars 1886 i Kristianstad, d 24 aug 1957 i Malmö, Slottsstaden. Föräldrar: bryggmästaren Axel Bernhard R o Amalia Josefina Roslund. Studentex vid H a l i Kristianstad 14 juni 05, inskr vid LU 3 nov 05, JK där 14 dec 08, e o notarie vid Hovrätten över Skåne o Blekinge 20 dec 08, JL vid LU 26 maj 15, disp 29 maj 15, JD där 31 maj 15, advokat i Malmö 15, innehavare av egen advokatbyrå från 17, ombudsman i ab Köpmannabanken 19–20, led av styr för Bröderna Edstrand ab 20–26 o från 49, ordf där 27–35, led av styr för ab Skånska banken 20, VD 26–33, ordf i styr där från 27, allt i Malmö, led av styr för Guldsmeds ab i Sthlm 20, ordf där från 33, led av stadsfullm i Malmö 23–26 o 35–36, av styr för Sv ab bromsregulator 25, ordf där från 42, ordf i styr för Guldvaru ab G Dahlgren & Co från 29, led av styr för ab Kvarnintressenter 31–35, allt i Malmö, led av styr för Sveriges advokatsamf 33–39, av styr för Trelleborgs ångfartygs nya ab 34, ordf där från 53, ordf i folkpartiets valkretsförb för fyrstadskretsen 35–38, led av styr för ab Lilljedahlska läderfabriken, Malmö, från 35, av styr för Munksjö ab, Jönköping, 35–38 o från 48, v ordf där från 52, ordf i styr för ab Åtvidabergs industrier 35, v ordf där från 52, led av 1936 års skattekomm aug 36–dec 39, av FK 37–44 (led av andra lagutsk 40 lagt o 41–44, av tredje särsk utsk 42), led av styr för Brand- o livförsäkrings ab Skåne, Malmö (från 49 Försäkringsab Skåne, Skåne-Malmö) 37, ordf där från 40, led av styr för Industri ab Luxor, Motala, 48–53, av styr för Hälsingborgs fryshus ab från 48. – LVSL21.

G 26 april 1917 i Malmö, S:t Petri, m Gunhild Hertha Maria Holm, f 24 mars 1896 där, ibid, d 16 okt 1954 där, Slottsstaden, dtr till guldvarufabrikanten Carl Peter Christian H o Hilda Maria Teresia Holm.

Biografi

Efter att 1915 ha uppnått doktorsgrad vid LU:s juridiska fakultet inträdde Axel R som kompanjon i Ragnar Trägårdhs advokatbyrå i Malmö. Han blev 1917 ensam ägare och drev sedan firman vidare under eget namn. R, som i ungdomen haft tankar på att bli vetenskapsman eller ämbetsman, fick snabbt anseende som skicklig affärsjurist. Genom sitt äktenskap kom han i nära kontakt med Malmös företagarkretsar. Svärfadern ägde Guldvaru ab G Dahlgren & Co och ab Ädelmetall i Malmö och köpte 1917 Guldsmeds ab i Sthlm. Företagen, ledande inom industriellt guld- och silversmide i Sverige, var under 1910-talet expansiva men tvingades efter 1920-talskrisen till reorganisering och konsolidering. R kom tidigt in i ledningen för företagen och övertog efter svärfaderns död 1929 det huvudsakliga ägaransvaret.

Under 1910-talet gick det sv bankväsendet igenom en omvälvande koncentrationsprocess där de flesta provinsbanker köptes upp av storbanker. Samtidigt nybildades flera banker vilka dock ofta råkade i kris. En av dessa var Köpmannabanken vars skånska kontor 1920 övertogs av en liten nygrundad bank, Skånska banken. Initiativtagare var i första hand Sydsveriges ledande järn- och stålgrossist Hans Edstrand. R invaldes i styrelsen och blev även bankens jurist. Bankens kunder – där Edstrand och R närstående företag var de största låntagarna – var solventa och banken berördes föga av den djupa kris som i början på 1920-talet skakade det sv bankväsendet. Vid Edstrands död 1926 blev R ordförande och VD. Han och hans släktingar blev även bankens största aktieägare. Den edstrandska släktgruppen kvarstod som delägare, styrelsemedlemmar och – vanligen – största låntagare i banken. R var även under många år ordförande i de edstrandska familjeföretagens styrelser.

Den höga kvaliteten på Skånska bankens låntagare framträdde återigen under krisåren i början av 1930-talet. Förlusterna var obetydliga och banken kunde fortsätta att expandera genom ökad inlåning. Av betydelse var att R kom i kontakt med den trelleborgska redar- och företagarsläkten Malmros (bd 25). Han invaldes från 1930-talets början i styrelserna för släktens företag och omkr 1932 flyttade Malmrosgruppen över sina bankaffärer till Skånska banken från den krisdrabbade Skandinaviska banken. R och Skånska banken blev därmed nära affärspartner till en av södra Sveriges mest expansiva företagsgrupper.

Med en etablerad ställning som framgångsrik bankledare i det mindre formatet var R vid mitten av 1930-talet beredd att höja ambitionsnivån. Den betydligt större Sydsvenska banken och dess ägare Torsten Kreuger (bd 21) hade drabbats hårt av 30-talskrisen och aktiemajoriteten var till salu. På våren 1935 köptes den av det ägarkonsortium som kontrollerade Skånska banken, och de båda bankerna fusionerades under den senares namn. Förvärvet genomfördes av fem holdingbolag genom vilka släkten R via ett ask i ask-ägande kunde kontrollera banken. R blev styrelseordförande och fortsatte att även i den större banken vara huvudansvarig för de viktigare affärerna. Hans för en bankstyrelseordförande ovanliga roll framgår tydligt i Bankinspektionens rapporter där det är R snarare än bankens direktörer som svarar på inspektörernas frågor om större engagemang.

R hade nu, utan att ha behövt minska sin ägarkontroll, blivit ledare för en av Sveriges större provinsbanker. Detta innebar både möjligheter och problem. Möjligheten låg främst i att de tre släkterna bakom Skånska banken kunde fortsätta att expandera med stöd av en betydligt större bank. Problemen var att den inköpta banken hade krisengagemang. Dit hörde främst Torsten Kreugers fastighetsaffärer i Sthlm, ab Åtvidabergs industrier (Facit-koncernen) samt stora aktieposter i papperskoncernen Munksjö-Fiskeby.

R fick vid fusionen en generell fullmakt att sköta bankens företagsengagemang. Detta lyckades han med på ett utmärkt sätt, om än hjälpt av stigande konjunkturer. Åtvidabergs industrier, där R inträdde som ordförande, såldes 1936 till sin VD, Elof Ericsson. Genom satsningen på Facits multiplikationsmaskin utvecklades detta företag till en stor exportindustri. Elof Ericsson blev den fjärde stora familjeföretagaren i bankens sfär och tog plats i dess styrelse. Munksjö utvecklades genom investeringar och rationaliseringar och de finansiella problemen löstes genom försäljning av dotterbolaget Fiskeby till Kooperativa förbundet 1942. Bankens aktier i Munksjö såldes och ägarkontrollen övergick till de tre släkterna Ericsson, Malmros och Roos.

Under 1930- och 40-talen kom Skånska banken också att finansiera en rad nystartade och expansiva företag i södra Sverige. Till de viktigaste hörde Sv ab bromsregulator i Landskrona, Axel Holstenssons radiotillverkare Luxor i Motala och leksaksgrossisten Bröderna Ivarsson i Osby (BRIO). R invaldes 1937 i styrelsen för Sydsveriges ledande försäkringsföretag, Brand- och livförsäkrings ab Skåne. I början av 1940 uppstod en schism i styrelsen, där R förordade sänkning av utdelningen med anledning av den osäkerhet som världskriget skapat. Resultatet blev att ägarkonsortiet bakom Skånska banken tog makten även i försäkringsföretaget, där R valdes till ordförande.

R var en av de ytterst få bankledare som i Sverige lyckats bygga upp en framgångsrik familjebank. I en tid när mycket av företagarverksamheten präglades av kriser och spekulation kom han och de släkter han nära samarbetade med att vinna framgång genom långsiktiga satsningar och stegvis genomförda företagsbyggen där investeringar och förvärv ofta genomfördes till låga kostnader under krisperioderna. Förutsättningen för detta var tryggad finansiering och här kom Skånska banken att få en nyckelroll. För en efterhand växande skara insättare i södra Sverige framstod banken som betydligt säkrare än de större affärsbankerna och den växande inlåningen gav företagarna i bankens sfär expansionsmöjligheter.

Utlåningens mycket starka koncentration till ett fåtal företagarfamiljer som samtidigt satt i bankens styrelse påtalades flera gånger av Bankinspektionen som något principiellt betänkligt, men tillsynsmyndigheten kunde även konstatera att R hade god överblick över de stora engagemangen. Eftersom han ingick i styrelserna för de stora låntagarnas företag hade han möjlighet att noga följa deras utveckling och planer. Det är omvittnat att R var starkt intresserad av utvecklingen i de bolag där han hade styrelseengagemang och att han kombinerade djärva beslut om nysatsningar med krav på konsolidering och försiktig utdelning, sannolikt en lärdom från den svåra 20-talskrisen. Som ledamot av 1936 års skattekommitté förordade R den 1938 genomförda fria avskrivningsrätten vilken i hög grad underlättade konsolideringen i långsiktigt arbetande företag av den typ han var engagerad i.

R var till sin politiska övertygelse liberal och hade under många år kommunala uppdrag i Malmö. Han representerade folkpartiet i FK och engagerade sig där främst i juridiska och ekonomiska frågor. Han tillhörde därmed de rätt fåtaliga storföretagare som efter det demokratiska genombrottet deltog i rikspolitiken vid sidan av sin företagarverksamhet. R var starkt konstintresserad och byggde upp en betydande samling av modern konst och äldre sv silversmide. Konstintresset delade han med flera medlemmar av släkten Edstrand och R var ordförande i Edstrandska stiftelsen, en viktig källa för stipendier åt i synnerhet sydsvenska konstnärer.

R:s äldste son Carl-Sigvard R (1918–92) inträdde efter att ha avlagt jur kandexamen vid LU 1941 i Guldvaru ab G Dahlgren & Co. Han blev VD där 1944, i Guldsmeds ab i Sthlm, GAB, 1948 och i Ädelmetall ab 1953 och var efter att ha lämnat dessa befattningar 1971 styrelseordförande i bolagen. Företagsgruppen genomgick under hans tid i ledningen en avsevärd utveckling. R var ordförande i Skånska bankens styrelse 1957–89 och kom att efter sin far överta också en rad andra styrelseuppdrag i företag inom bankens sfär. Han invaldes 1953 i styrelsen för Försäkrings ab Skåne, blev ledande i ägarkonsortiet där och var sedan bolaget fusionerat med Försäkrings ab Skandia styrelseledamot och 1975–88 styrelseordförande i detta senare företag.

Carl-Sigvard R:s bror Axel R (f 1922) var VD för Skånska banken 1955–89. Dennes son John Fredrik Birger R (1951–91) kom efter anställningar som börsmäklare och portföljförvaltare att tillhöra de för 1980-talet karakteristiska unga finansmännen, bl a i samarbete med Anders Wall. Den hastigt växande förmögenheten från aktie-och fastighetsaffärer använde Fredrik R i betydande grad till att bygga upp en mycket omfattande och dyrbar konstsamling. Delvis inriktad på samtida konst lät han sin personliga smak prägla urvalet, och han hade vidsträckta kontakter med sin generations konstnärer. R tog initiativet till konsthallen Rooseum i Malmö, invigd 1988.

Författare

Jan Glete



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Om prestations omöjlighet i synnerhet med avseende å gäldenärens skadeståndsplikt vid den totala omöjlighet, som uppkommit efter avtalets ingående. Akad afh. Lund 1915. VIII, 131 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Berättelser om Skånska banken o Sydsv banken, Undersökmberättelser, Flab, Bank- o fondinspektionens arkiv, RA.

1936 års skattekomm. Betänkande med förslag ... (SOU 1937:42); J Anér, Magistern blev affärsman (1961); R Bergh, Bröderna Edstrand – ett begrepp. 100 år 1985 (1985); E Bosaeus, Munksjö bruks minnen (1953); T Dahlgren, A R (VSLÅ 1957); K Englund, Försäkring o fusioner (1982); J Glete, Nätverk i näringslivet (1994); S T Kjellberg, Ett rederibolag under sjuttiofem år. Trelleborgs ångfartygs ab 1870–1945 (1945); LU:s årsber 1914–1915 (1915); Malmros rederi ab 1870-1970 (1970); Malmö stads hist, ed O Bjurling, 5 (1989); SMoK; E Söderlund, Skandinaviska banken i det sv bankväsendets hist 1914–1939 (1978); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 3 (1986). – Carl-Sigvard R: P Edstrand, G Ericsson o S Vernerson, C-S R till minne (SvD 9 nov 1992); Englund, a a; Glete, a a. Nekr över R i SvD 5 nov 1992. – Fredrik R: Glete, a a; I Lind, R:s passion för nuet (DN 9 juni 1991); E Penser, F R till minne (SvD 7 juni 1991). Nekr över R iSvD 6 juni 1991.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel B Roos, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6832, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2019-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6832
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel B Roos, urn:sbl:6832, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2019-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se