Leonard Henric Roos

Född:1787-12-22 – Millesviks församling, Värmlands län
Död:1827-05 – Colombia (I Honda)

Målare, Tecknare, Etsare


Band 30 (1998-2000), sida 357.

Meriter

2 Roos, Leonhard Henric, f 22 dec 1787 i Millesvik, Värml, d maj 1827 i Honda, Colombia. Föräldrar: ryttmästaren Carl Adam R o Sophia Gustava Bratt. Elev vid K målar- o bildhuggarakad (från 10 FrKA) 0616, agré 13, erhöll resestip där 13 nov 16 (förlängt 14 dec 19), bedrev konststudier i Berlin, Dresden, Prag, Wien, Rom, Florens o Paris 1622, vistades utomlands från 24.  Ogift.

Biografi

R var äldste sonen i en stor värmländsk familj om 18 barn. Sin konstnärliga utbildning torde han ha påbörjat redan 1804 i Uppsala för akademiritmästaren Christian Ahlberg. Av stor betydelse för hans konstnärliga inriktning blev studierna för miniatyrmålaren och vice professorn i teckning Lorentz Sparrgren vid Målar- och bildhuggarakademins antikskola. R hade dock redan tidigare tillägnat sig miniatyrtekniken. 1805 ställde han på akademin ut en miniatyr betitlad Melpomene. Fram till år 1824 deltog han regelbundet i akademiens salong med totalt 75 arbeten, företrädesvis porträttminiatyrer. 1809 belönades R av akademin med en guldmedalj och började nu vinna en viss berömmelse för sina porträttminiatyrer. Till betydande arbeten från denna tid hör porträtten av hovintendenten Louis Masreliez och kammarvaktmästaren Gustaf Carl Carlsson. Bägge dessa miniatyrer utfördes 1810. Den då drygt tjugoårige R hade redan tillägnat sig en egen stil och förmåga att återge modellens karaktär och personlighet. Hans måleri utmärks av en lätt penselföring där bl a modellens hår ofta är fritt tecknat. Den markerade ansiktsskuggningen bidrar samtidigt till en klar plasticitet, något som förstärks av en neutral, mörk bakgrundston i gråblått.

Snart skulle emellertid R utveckla en med miniatyrmåleriet besläktad lavyr- och akvarellteknik där modellen ofta framställdes i profil. R bör ha hämtat inspiration ur fysionotracen, en ny konstnärlig teknik på modet som främst användes för att snabbt och precist göra silhuetter. Även om hans profilporträtt inte obetingat behövde vara gjorda med direkt hjälp av fysionotracen hade porträttypen kommit i ropet, i Sverige främst representerad av Jacob Axel Gillberg (bd 17). Ett gott exempel på ett dylikt arbete av R är porträttet av akademikamraten och arkitekten Alexander Hambré (bd 18, s 84), målat 1810. Tre år senare utförde R ett likartat porträtt av den åldrade och av slaganfall märkte skulptören Johan Tobias Sergel. Som tecken på sin favoriserade ställning bland akademins elever hade R s å blivit agréerad. Under de kommande tre åren utförde han ett tämligen stort antal porträttminiatyrer präglade av relativt blonda akvarell- och lavyrtoner, ofta med modellen sedd mot en himmelsbakgrund.

1816 erhöll R jämte Hambré resepension från FrKA och kunde s å påbörja en sex år lång studieresa. Han kom först till Berlin och Dresden. Förutom studiet av de stora mästarna skaffade han sig 1817-18 grundläggande färdigheter i porslinsmåleri vid fabrikerna i Meissen. Från denna tid härrör bl a två bevarade koppar med porträttmedaljonger av syskonen Carin och Lars Johan Hierta. R fortsatte resan söderut till Prag och Wien samt kom sludigen, via Trieste och Ancona, till Rom 1819. Här blev han en del av den sv konstnärskolonin med skulptören Johan Niclas Byström (bd 7) och dennes hem Villa Malta som medelpunkt. R verkar under sina romerska studieår ha lagt miniatyrmåleriet åt sidan och främst ägnat sig åt oljemåleri och grafik. Hela hans utlandsvistelse är väl dokumenterad genom en kombinerad dagbok- och reseskildring som bevarats i fem volymer betitlade Res-Journal af en Målare. Colerisk och Sanguinisk blandning.

Efter ytterligare studier i Paris 1821–22 återkom R till Sthlm. Där igångsatte han genast arbetet med tre gravyrverk, vilka skulle göra honom namnkunnig. Det första i raden utgavs följande år med titeln Porträtter af åtskillige 1823 års riksdagsmän. Publikationen innehöll 44 porträtt i konturetsning och den kom populärt att kallas "Riksdags-Zoologi". Året därpå utkom nästa volym, Porträtt galleri af svenske poeter, wältalare och konstnärer (1824). Flera av porträtten, däribland Byströms och ett självporträtt, hade R utfört i Rom några år tidigare. En jämförelse med de förlagor som bevarats i en skissbok ger vid handen att R inte till fullo lyckats översätta alla tonsteg i den livfulla och måleriska tuschlavyren till konturetsningens mer begränsade register. I någon mån kompenserade dock R detta genom en elegant linjeföring i de etsade porträtten. Detsamma kan inte sägas om de 24 fantasiporträtt av fornnordiska gudar och kungar som R utgav i tre häften, Sveriges konunga-längd (1824). Porträttens genomgående monotona och lätt komiska karaktär bidrog säkert till det svala mottagandet. Även de åtta arbeten, de flesta kopior i olja efter berömda mästare, som R ställde ut på FrKA 1824, väckte delvis hård tidningskritik.

Den uteblivna framgången bidrog utan tvivel till att R beslutade sig för att åter lämna Sverige. Den f d kolonial tjänstemannen på S:t Barthélemy Carl Ulric v Hauswolff (bd 18) lyckades värva R för en guldgrävarexpedition till Colombia. I okt 1824 anlände deltagarna till London och efter ytterligare tre månaders förberedelser avreste expeditionen till Cartagena i Colombia, som man nådde i början av mars följande år. Om expeditionens inledande strapatser berättar R i några resebrev, publicerade av vännen Carl Eric Ekmarck (bd 13) i Strengnäs weckoblad 1826–28. Efter blott några månader tog gruväventyret dock hastigt slut på grund av praktiska och ekonomiska svårigheter. R lämnade Colombia och befann sig i New York redan i juni 1825. Den rastlöst verksamme R hann under sin korta vistelse där utge gravyrverket Acteurs les plus distingués de théatres américaines ... par un artiste étranger (1825), innehållande sex konturetsade rollporträtt av amerikanska skådespelare. Vistelsen i Nordamerika blev emellertid kortvarig och i dec s å var R åter i Colombia. Han försörjde sig där med en viss framgång som porträttmålare. – Det var i samband med sin återupptagna guldgrävarverksamhet som R dog knappt 40 år gammal. Uppgifterna om hans död går i sär. Enligt en version skall R ha kramats ihjäl av en boaorm, enligt en annan blev han mördad.

Trots stor begåvning och initiala framgångar som miniatyrmålare hade R svårt att inordna sig i det etablerade sv kulturlivet. Han kom därför att tillbringa hela nio år i självvald utlandsexil, antingen i samband med studier i Europa eller som guldgrävare i Colombia. För eftervärlden har R framförallt blivit känd för sina sirligt konturetsade porträtt av den sv romantikens främsta konstnärer och författare. – R är representerad med en rad arbeten i NM, FrKA, Gbgs konstmuseum, Vänersborgs museum, Åbo museum samt UUB.

Författare

Magnus Olausson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett fåtal brev från R i KB. Hans Res-Journal af en Målare. Colerisk och Sanguinisk blandning, fem volymer, även innehållande brev, i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Porträtter af åtskillige 1823 års riksdagsmän, utg. [Sthlm] U å [1823?]. 4:o. Graverat titelbl, 44 pl. – Porträtt galleri af svenske poeter, wälta-lare och konstnärer. Kärleken till ämnena, egnadt. Sthlm 1824. 4:o. Grav titelbl [även variant: ... ämnet ...], 28 pl. – Sveriges konunga-längd. Utg i etsnings-gravur. Sthlm 1824[–25]. 4:o. Pl 1–24, (10) s text [även för pl 25–32, ej utg], Tab. I-XXTV. [48 "porträtt" från Oden till Valdemar Birgersson.] – Les acteurs les plus distingués des théatres américains, portraits dessinés d'aprés nature et gravés au trait, par un artiste étranger. Livraison 1*. [New York 1825.] 4:o. (3) s, 6 pl. [Anon.] – Bref ifrån Rio Negro, af en svensk (Strengnäs Weckoblad, 1826, 4:o, n:o 1–3, 6; anon). – Fragmenter utur en svensk landsmans dagbok / Bref ifrån en svensk i Dresden / Några anteckningar öfver Dresdens målnings-galerie / Några ord om de sköna konsterna ud Dresden / Porslins-fabriken i Meissen / Utvandring ifrån Dresden till Saxiska Schweitz (ibid, 1827: 5–8, 13–14, o 1928: 10–12, 19; 1827: 12; 20 f; 32, 40; 1928: 18; anon; omtr i arb nedan 1836, s 1–50, 53–72, 97–100,105–110). – Porträtter af talmännen för de 4 riksstånden vid lagdma riksdagen i Stockholm 1828. Tecknade. Sthlm 1828. 4:o. Titelbl, 4 grav pl. – Strödda anteckningar under vistandet uti Preussen, Sachsen, Österrike och Italien. Strengnäs 1836. IV, 153 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Allm verks skriv:er till K M:t, vol 629, RA.

K Asplund, Den sv porträttminiatyrens hist (1916); P D A Atterbom, Minnen från Tyskland o Italien (1859); F Boye, Målare-lexikon ... (1833); G Brusewitz, Den nöjsamma nyttigheten (1982); C M Carlander, Miniatyrmålare i Sverige (1897); G Cavalli-Björkman, Sv miniatyrmåleri (1981); T Holck Colding, Aspects on miniature painting (1951); A Davidsson, Kat över sv handteckn:ar i UUB (1958); G E Folcker, L H R o hans porträttetsn:ar (Meddel från Fören för grafisk konst, 2, 1892); P Fröberg, En konstnärsvagabond i 1810-talets Europa (Konsthist tidskr 1954, nr 3–4); E Hultmark, FrKA:s utställn:ar 17941887 (1935); L Kihlberg, Lars Hierta i helfigur (1968); E Lemberger, Die Bikmis-Miniatur in Skandinavien, 1 (1912); L Looström, FrKA:s samkar av måln o skulptur (191315); B v Malmborg, Sv porträttkonst under fem årh (1978); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 1 (1925); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Leonard Henric Roos, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6845, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Olausson), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6845
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Leonard Henric Roos, urn:sbl:6845, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Olausson), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se