Mathilda L Roos

Född:1852-08-02 – Stockholms domkyrkoförsamling, Stockholms län
Död:1908-07-17 – Danderyds församling, Stockholms län

Författare


Band 30 (1998-2000), sida 339.

Meriter

1 Roos, Mathilda Lovisa, f 2 aug 1852 i Sthlm, Svea art, d 17 juli 1908 i Danderyd, Sth. Föräldrar: översten Malte Leopold R o Mathilda (Thilda) Beata Meurk. Elev vid Åhlinska skolan i Sthlm 6769, led av styr för Kristeliga fören af unga kvinnor (KFUK) 92, v ordf där 92, allt i Sthlm. Förf.  Ogift.

Biografi

Mathilda R har berättat att hon växte upp i ett kärleksfullt hem och under lyckliga förhållanden. Hemlivet präglades av föräldrarnas intelligens och bildning. De var liberalt sinnade ifråga om sina barns uppfostran. Döttrarna skulle lära sig arbete och flit, men de fick frihet att välja vad de ville ägna sig åt. Både modern och fadem tillbringade mer tid med sina flickor än vad som var vanligt. Dessa levde nära varandra, och barnaårens syskonkärlek utvecklades till en fast vänskapsrelation. R visade ärelystnad och var duktig i skolan, mer av lust att utmärka sig än av intresse för kunskap.

Någon tid efter konfirmationen studerade R Ludwig Büchners bok Kraft och materia. Hon anammade en del av idéerna i denna "materialismens bibel" och tillämpade dem i studiet av det umgängesliv hon ägnade sig åt. Det ansågs självklart att en ung dam av bättre familj skulle roa sig när hon var färdig med skolgång och konfirmation. R har beskrivits som hyperelegant och modemedveten. Syftet var att hitta en lämplig blivande make och gifta sig så fort som möjligt. En sådan fann R i Gotthard Dahlerus; de förlovade sig och planerade för bröllop.

Samtidigt som R njöt av sitt förfinade dagdrivarliv iakttog hon sin omgivning med både kritik och humor. Hon blev efterhand känd för kvicka skildringar ur societetslivet, ofta med satirisk udd och pessimistisk helhetssyn, och blev en mästare på att återge det språk som talades. I jäktandet från det ena nöjet till det andra längtade R och hennes syster Anna R (R 2) efter något meningsfullt att göra. De sydde kläder, tog lektioner i musik och språk, undervisade i pianospel och skolämnen samt öppnade en syskola för fattiga barn. R ägnade särskild omsorg åt att utveckla sin sångröst. Hon fann dock ingen verklig uppgift i något av detta.

Av en händelse kom R:s miljö- och personstudier väl till pass som meningsfullt arbete. En vän till henne hade fått en berättelse införd i en tidning och R fick lust att utveckla sin förmåga att skriva. Hon skrev en rad svärmiska alster, av vilka de flesta stannade i hennes egen skrivbordslåda. Ett par skisser blev emellertid införda i Sv familje-journalen. Efter att R inspirerats av Strindbergs Röda Rummet (1879) gick hon in för att träna sin förmåga att verklighetstroget återspegla det liv som rörde sig omkring henne.

Hösten 1881 utgav R sitt första större arbete, romanen Marianne, och blev omedelbart en läsarnas gunstling. S å gick hennes Höststormar som följetong i Sthlms Dagblad. Snart räknades R till det litterära Sthlm tillsammans med andra s k genombrottsförfattare. Hon tillhörde aldrig helt "det unga Sverige" men var påverkad av de tidsströmningar i naturalistisk-materialistisk-pessimistisk riktning som trängt in i landet från Frankrike och Danmark. Förutom av Strindberg och Büchner tog hon intryck av J P Jacobsen, Eduard v Hart-mann och Max Nordau, alla livligt diskuterade under 1880-talet.

Med publiceringen av Vårstormar våren 1883 avslutades det första skedet av R:s författarskap och hon gick in i en period av större allvar och grundligare forskning. Skälen till denna utveckling var flera. Även om följetongen Höststormar hade givit R fin litterär kritik blev den orsak till en hel del obehag. Romanen gav en tydlig bild av livet i huvudstadens högborgerliga familjer men det väckte anstöt att en ung dam kunde återge det långt drivna erotiska spelet i dessa kretsar så skickligt och trovärdigt som R gjort. Det sades även att R:s mor var den egentliga författarinnan och att Höststormar var en nyckelroman. En viss sanning låg i detta rykte. Uppmärksamheten föranledde R dels att uppskjuta bokutgivningen av Höststormar till 1887, dels omarbeta romanen ganska väsentligt. Vårstormar höll inte samma mått som föregångaren.

R tog illa vid sig av kritiken och skvallret. Därtill drabbades hon av personliga sorger: Hennes far dog 1882 och hennes förlovning bröts. Vid drygt 30 års ålder stod R i en ny och annorlunda situation. Faderns död betydde försämrade ekonomiska villkor för systrarna som bodde kvar hos modern. Hösten och vintern 1882 gjorde R en studie- och rekreationsresa till Paris. Hela tiden bar hon en djup misströstan inom sig. Redan i början av 1880-talet var hon övertygad om att endast religionen kunde lösa tillvarons gåta, men det dröjde flera år innan hon fick en egen hållfast tro. En kort tid efter hemkomsten från Paris började de första symptomen på en svår nervsjukdom att visa sig. Den kom att plåga R under resten av livet. Trots alla problem skrev hon den ena romanen efter den andra, lämnade flitigt bidrag till kalendrar och tidskrifter, följde tidens sociala strömningar och gjorde skarpa inlägg i aktuella frågor. Hon kom med i Fredrika-Bremer-förbundet, sällskapen Nya Idun och Heimdal, Sveriges författareförening och Konstnärsgillet. Hon medverkade även i Anna Retzius' arbetsstugeverksamhet och ingick i en grupp som ledde en av Sthlms första stugor. R hade emellertid inga framträdande uppgifter i dessa sammanslutningar.

Olika omständigheter bidrog således till att R:s livsåskådning förändrades från skepticism och fritänkeri till en allt djupare medkänsla med människor i nöd. Sannolikt betydde Leo Tolstojs skrifter mycket för hennes utveckling mot en kristen tro, men den avgörande förändringen kom 1887 genom läsningen av en predikan av den engelske prästen F W Robertson. R övertygades om kristendomens sanningar men utan känsla av religiös slutgiltighet. En sådan fick hon och hennes syster sommaren 1888 när de mötte Fredda Hammar (bd 18). Genom henne infördes de i troende kretsar i Sthlm.

R avsåg att stå fri från politiska, litterära och religiösa partibildningar men 1892 anslöt hon sig till KFUK. Systrarna R övertog tillsammans ledningen av en nybildad avdelning på Kungsholmen. R invaldes i KFUKs styrelse och 1892 började hon även ge ut tidskriften Hemåt som föreningens organ. 1894 deltog R i bildandet av Kvinnliga missionsarbetare.

R:s religiösa liv färgade i fortsättningen hennes författarskap. Den vändning som hennes litterära verksamhet tog irriterade emellertid många av samtidens kritiker. De böcker hon utgav efter sin omvändelse klandrades skarpt, särskilt av dem som tidigare rosat henne mest. Hon ansågs förlorad för sv skönlitteratur. Hennes skrifter borde i fortsättningen räknas som religiösa uppbyggelseskrifter. Mot detta protesterade R. – De uppfattningar som spreds under R:s livstid övertogs okritiskt av senare forskare. Det sades exempelvis att R:s produktion efter Familjen Verle (1889) fick "prägeln av uppbyggelselitteratur utan större verklighetstrohet eller konstnärlig syftning" (SMoK) och att hennes utveckling innebar en "åsiktsförskjutning bort från åttitalsidéerna" även om hon fortsatte att deltaga i problemdebatten (Lundevall, s 38). Dessa uttalanden har ifrågasatts av 1980- och 1990-talens kvinnoforskning. Enligt denna övergav R inte sina åttitalsidéer och hennes val av litterär marknad innebar inte någon avgörande kursändring. En studie av strejkmomentet i romanerna Genom skuggor (1891), Strejken på Bergstomta (1892), De osynliga vågarna (1903) och Hennes son (1904) har visat, att R behöll inte bara sitt sociala patos utan också en relativt radikal inställning, i många frågor kombinerad med den kristna lösning hon förespråkade. Hon fann även inom den religiösa litteraturens ram rika tillfällen att utveckla dessa tankar och frågeställningar (Nordlinder 1993). I ett antal arbeten har R:s ståndpunkt i samtidens kvinnofrågor ventilerats (Jeppsson, Sarri, Wikström, Heggestad).

I alla sina böcker till och med Familjen Verle framställde och diskuterade R tidstypiska problem såsom den ruinerade fadern som begår självmord, den faderlösa och oförsörjda dottern, kvinnans problem som maka och mor, flickornas bristfälliga uppfostran och dockhustruns ytliga tillvaro. Satir och karikatyr var R:s bästa verktyg, medan lyrik och naturbeskrivningar inte tillhörde hennes starka sidor som författare. Det finns tendens i R:s böcker, men inte så entydigt som hos en del andra samtida författarinnor. I många frågor, t ex om äktenskap skall ingås av kärlek, var R radikal. I andra, bl a om den gifta kvinnan måste sätta plikten mot make och barn högre än allt annat, var hon moderat. Vad gällde den fria kärleken avvek R från radikalismen och följde kvinnorörelsens inställning: Lösa och tillfälliga förbindelser gav hon inget berättigande men inte heller kärlekslös sexualitet och brist på andlig och intellektuell gemenskap inom äktenskapet. Angående kombinationen kvinnor och arbete ger R:s skildringar utrymme för olika tolkningar, dels att kärlek och äktenskap är kvinnans sanna uppgift och förvärvsarbete ett nödvändigt ont, dels att arbetet har en mening både som sådant och som en del i den luttrings- och reningsprocess som kvinnan måste genomgå för att bli en hel människa, dels att kvinnor fritt kan välja arbete och livsmål först när patriarkatet har störtats. Den sistnämnda åsikten bröt radikalt med den vanligare uppfattningen att kvinnors arbete och ekonomiska oberoende var medlet att motverka den patriarkaliska makten.

I de tidiga faserna av R:s författarskap var det speciellt medelklassen och dess problem och förutsättningar som intresserade R. I Hårdt mot hårdt (1886) tog R upp kvinnors usla arbetsförhållanden med lång arbetstid, låga löner och sexuella trakasserier. Hon skildrade en strejk bland telefonister många år innan någon verklig sådan hade ägt rum. R intresserade sig även för allmogen och blev en betydande folklivsskildrare. Hennes mest kända och uppskattade arbete på detta område är Helgsmålsklockan (1896), en berättelse om norrländsk natur och norrländskt folkliv. I sina två sista böcker Hvit ljung (1907) och Maj (1907) återgick R i viss mån till sina åttitalsämnen. Med Hvit ljung, hennes sannolikt mest lästa bok, gjorde hon ett glödande inlägg för småskollärarinnornas sak och riktade allmänhetens uppmärksamhet på deras miserabla levnadsförhållanden, särskilt på landsbygden. I familjeromanen Maj hävdade R kravet på äktenskaplig trohet samt föräldrars ansvar och plikt gentemot sina barn.

Som ett direkt inlägg i den samtida estetiska debatten om realism och idealism bör också R:s angrepp på Ellen Key ses. I en broschyr 1894 vände sig R mot Keys prisande av självhävdelse och lycksalighet och framhöll att mänsklighetens stora problem var att hitta ett sätt att betvinga, inte att befrämja, självhävdelsen, den urgamla egoism som hade styrt världen innan kristendomens altruism kom in i den. R ifrågasatte också Keys åsikter om vad som skulle hända med den minoritet som inte, likt flertalet, fick åtnjuta den lycksalighet Key siade om. Även här tog R avstånd från något hon tidigare trott på, den s k lyckomoralen. I en annan broschyr vände sig R 1895 mot den könsteori som Key förespråkade. Denna betecknades av R som reaktionär i den meningen att den sökte driva utvecklingen tillbaka in i gamla redan övervunna slavförhållanden. Key ville "beröva kvinnan snart sagt alla tänkande, självständiga och intelligenta egenskaper och göra henne uteslutande till en drifternas, impulsernas och känslornas inkarnation." Romanen Skepp, som förgås i stormen (1896) utgavs i polemik mot inte bara Keys utan också den tyska författarinnan Laura Marholms antifeministiska åsikter att kvinnan skall hävda sig själv som könsvarelse frigjord från alla de band som religion, moral, plikt och hänsyn till andra människor hade pålagt henne och framför allt inte missbruka sina krafter genom att tävla på männens område.

R:s inställning i sexualfrågan kom bl a fram i hennes böcker, t ex Hårdt mot hårdt, och i broschyren Kvinna och man (1906) tog R direkt ställning mot den sexuella dubbelmoralen. Hon förespråkade lika sexualmoral för män och kvinnor.

Sina sista fem år tillbringade R i Furuliden, det hus hon lät bygga i Stocksund tillsammans med ungdomsvännen Laura Fitinghoff (bd 16). Innan R avled fick hon uppleva förverkligandet av en händelse i romanen Marianne. När Marianne ligger för döden vakar hennes f d fästman dag efter dag vid hennes bädd: R:s f d fästman Gotthard Dahlerus besökte dagligen R under hennes sista veckor i livet.  R:s dröm att Furuliden, då hon lämnade huset, skulle bli ett hem för kvinnor som behövde vila förverkligades, och 1914 invigdes där Sagabo vilohem.

R var en av sin tids mest lästa och uppskattade skönlitterära författare. Hennes böcker recenserades ofta i pressen. De flesta gick ut i många upplagor, och s å som R dog började hennes samlade verk utkomma. R var en av fyra kvinnliga bland sammanlagt 69 författare som erhöll det statliga stipendium som sedan 1864 utdelades av SA. Ändå har hon rönt föga positiv uppmärksamhet i litteraturhistoriska standardverk. Hon har även kallats "andraplansförfattare" (Svensson, s 279).

Författare

Hjördis Levin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i KB (bl a till Malvina Bråkenhielm), UUB o i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Marianne. Sv original af M. R-s. Sthlm 1881. 183 s. [Sign.] – Vårstormar. Sthlm 1883. 296 s. – Berättelser och skizzer. Sthlm 1884. 312 s. Övers härur: Fortaellinger og Skitser, Khvn 1886, 217 s; Eerste liefde / Grootmoeder [rubr], [omsl:] Amsterdam u å [1899], 46 s (WarendorFs novellenbibliotheek, no 116. Een eerste liefde [omsl]). – Hårdt mot hårdt. Berättelse. Sthlm 1886. 384 s. Övers: Hard tegen hard, Amsterdam 1888; I Livets Kamp Feuilleton til "Nordsjaelland", Helsing0r 1894, 227 s. – Höststormar. Berättelse. Sthlm 1887. 324 s. [Omarb av följetong i Stockholms Dagblad 10/10-16/12 1881.] Övers härur: Najaarsstormen, Amersfoort 1891. – Lifsbilder. Berättelser. Sthlm 1888. 299 s. [Novellen Två systrar ny utg av följetong i SvD 1885, 22/6–3/7, Sthlm, 37 s.] [Ny uppl] 1911. 267 s. ([Omsl:] Samlade berättelser [11].) Övers härur: Sie-luntaisteluita, Pori 1889, 87 s. – Familjen Verle. En skildring. Sthlm 1889. 443 s. 2. uppl 1910. 290 s. (Ibid [8].) [Ny uppl] Gbg 1913. 189 s. Övers: De familie Verle, Amsterdam 1891. – Saulus af Tarsus. En själs historia tecknad efter Bibeln. Sthlm 1890. 195 s. 2. uppl 1911. 114 s. (Ibid [10].) Övers: Saulus Tarsolai-nen, Hfors 1897, 97 s. – Oförgätliga ord. [Rubr; omsl:] Ett minne. Sthlm 1891. 8 s. – Genom skuggor. En nutidsskildring. Sthlm 1891.448 s. 2. uppl 1892. 3. uppl 1908 [–09]. 297 s. (Saml berättelser [4].) 4. uppl [omsl: Billighetsuppl] 1909. Övers: Varjojen kautta, Viipuri [1894], 324 s; Gennem Skygger, Aarhus 1925, 327 s. -1 vårbrytningen. Teckningar ur barnens värld. Sthlm 1891.147 s. 2. uppl 1899. 3. uppl 1904. 132 s. 4. uppl 1919.131 s. Övers: Kevään koittaessa, Tammisari 1893, 111 s; Door de nevelen heen, Amsterdam 1893. Härur: Kärlekens hemlighet. Sthlm 1893. 23 s. (Bibliotek för de unga, n:r 63.) 2. uppl 1898. Övers: Das Ge-heimnis der Gottesliebe Barmen [1898], 16 s, o Christblumen, Bändchen 5. C Hagen m fl, ... Erzäh-lungen, Barmen [1898], s 60-78. Det roligaste af allt. Sthlm 1893. 24 s. (Ibid, 64.) 2. uppl 1898. Övers: Das grösste Vergnügen, i: Geben ist schöner als Nehmen, Berlin 1897. En liten tviflare. Sthlm 1893. 24 s. (Ibid, 65.) 2. uppl 1898. Det allra käraste. Sthlm 1894. 16 s. (Ibid, 66.) 2. uppl 1898. 3. uppl [omsl] 1916. 15 s. Övers: Das Allerteuerste (Tannenzweige, Erzählungen für Jung und Alt, H 3. M Roos m fl, Drei Erzäh-lungen, Barmen [1899], s 3-13, o Christblumen, 6. C Hagen m fl, Fröhliche Weihnachten, [1899,] s 53–63); Kaikkein rakkain, Hfors 1924,14 s.Jul. Sthlm 1894. 28 s. (Ibid, 67.) 2. uppl 1902. 27 s. "Fader vår". Sthlm 1895. 16 s. (Ibid, 75.) 2. uppl [omsl] 1909. Övers: Väter Unser!, Berlin 1897, 15 s (Kleinkinder-garten, No 30). Andra övers härur: Det allerkiaereste og Kaerlighedens Hemmeligheder, Khvn 1902, 30 s; In budding dme, five stories Chicago [1923], 96 s; se även nedan, 1910-tal o 1920. – Jaloersch. Amsterdam 1891. [Ej identifierad övers.] (WarendorFs novellen-bibliotheek, 17.) - Strejken på Bergstomta. En skildring ur lifvet. Sthlm 1892. 91 s. 2. uppl 1893. 88 s. – Önskekransen. En berättelse för unga qvinnor. Sthlm 1892.114 s. 2. uppl 1893.120 s. 3.-4. uppl 1899,1902. 131 s. 5. uppl 1907. 140 s. 6. uppl 1916. 134 s. Övers: Gluck ... nach der 4. Aufl Schwerin 1906, 135 s, 2. Aufl så. – "Kommen till mig!" Några tankar. Sthlm 1892. 83 s. 2. uppl 1915. 43 s. – Ur barndomens värld. Berättelser. Sthlm 1894. 192 s. [Ny uppl] 1904. Övers: Lapsimaailmasta, Porvoo 1895, 149 s. Härur: Lilla "tröste-mor". Sthlm 1898. 42 s. (Bibi för de unga, 89.) 2. uppl [omsl] 1907. 44 s. Tant Majkens berättelse. Sthlm 1898.16 s. (Ibid, 90.) 2. uppl 1903. Övers: Tante Majas Erzählung, Berlin 1901, 16 s (Kleinkindergarten, 50). Guds änglar. Sthlm 1898.16 s. (Ibid, 91.) 2. uppl 1903.19 s. Övers: Jumalan enkelit (Kertomuksia lapsille, 1. A Vollmar, Joululapsi Sortavala 1903). Andra övers härur: Ein erfullter Wunsch, Berlin 1901, 16 s (Kleinkindergarten, 51); Der unsichtbare Gast (Tannenzweige, 7, [1899,] s 3–15, o i Christblumen, 8, [1899], även Striegau 1905, 47 s. Der Weihnachtsabend des kleinen Tom (Tannenzweige, 2, [1899], s 3–23, o Christblumen, 6, [1899], s 29-49); se även nedan, 1910-tal o 1920. – "Egoism" och "lycksalighet". Några tankar med anl af fröken Keys artikel "En förklaring" i Svensk tidskr. Sthlm 1894. 32 s. – Ett ord till fröken Ellen Key och till den svenska kvinnan. Sthlm 1895. 44 s. [Ny uppl] 1896. - Skepp, som förgås i stormen. Berättelse. Sthlm 1896. 176 s. Övers: Forlist, Haslev 1921, 114 s [Tillaeg til "Kristeligt Folkeblad, Hjemlandsposten"]. - "Klippmannen". En studie efter Bibeln. Sthlm 1896. 20 s. Övers: Der Felsenmann, Berlin 1897, 25 s (Religiöse Broschuren fur Gebilde-te, H 1); "Kalliomies", Sortavala 1904, 20 s. – Zelof-hads döttrar. En studie i kvinnofrågan efter Bibeln. Sthlm 1896. 22 s. Övers: Die Töchter Zelophehads, Berlin 1898, 29 s (ibid, 9); Zelofhadin tyttäret, Hfors 1899,15 s. – "Icke att jag redan har fattadt det---men jag far därefter." En psykologisk studie efter Bibeln. Sthlm 1896. 19 s. Övers: Die Heiligung, Berlin 1898, 19 s (ibid, 10); "Enpä pidä itseäni sitä käsittäneenä, mutta --- mina samoan eteenpannun määrän puo- Ieen", Sortavala 1905,19 s. – Karin Holm. En berättelse för mödrar. Sthlm 1896. 20 s. Övers: Katri Saarela, Hfors 1898, 15 s (Kansanvalistusseuran lehtisiä n:o 47), Katri Holm, Sortavala 1904, 20 s, 2. painos 1909. -Helgsmålsklockan. Skildring från Norrland. [1/2.] Sthlm 1896. 519 s. (Iduns romanbibliotek, 12.) Annan utg: D 1-2. 1896. 368 s, 1 kartbl, 246 s. 2. uppl 1910. 243 s, 1 kartbl, 164 s. (Saml berättelser [7].) 3. uppl (tr Hfors) 1924. 208, 188 s, 1 kartbl. Övers: Die Heiligabendglocke, 1/2, Wismar i. Meckl. 1907, XII, 456 s, 2. Aufl s å, [3. uppl okänd,] 4. Aufl Emmissho-fen [1925]; De heilig-avondklok, Zwolle [1924?], 400 s, 2. druk u å.  Några blad ur en moders dagbok. Rock Island, III. [1890-talet]. 46 s. [Ej tr i Sverige före utg nedan 1908?] Övers: Äidin päiväkirjasta, i: Kodin kirjasto, Uusi sarja, 4. [Elisabeth Beskow, pseud] Runa, Naisylioppilaan ihanteet, Porvoo 1910.  Från norrskenets land. Sägner o tilldragelser uppteckn. Sthlm 1897. 217 s. 2. uppl 1911. 152 s. (Saml berättelser [9].) [Nya utg:] Rock Island, 111., 1908.180 s. Även följetongsbilaga i För svenska hem, illustr familjetidn, 1903-04, Minneapolis, Minn. Övers härur: Robin goodfellow ([E Beskow, pseud] Runa, The castaway, a story for the young, Rock Island, 111., 1918, s 123-136). - Hägringar. Berättelser. Sthlm 1898. 374 s. Övers härur: Weihnachtsfreude (Tannenzweige, 16, [1901,] s 3-14); Ystäväni kertomus, Porvoo 1903, 32 s (Välipalaksi, no 16); Nyby-Olle (Aus fremden Zung-en, Jahrg 16,1906, Berlin, 4:o, s 232-236). – Hvad Ivar Lyth hörde i fängelset. Svar till förf till 'Vilse i lifvet" ... Sthlm 1898. 37 s. [Anon.] 2. uppl:... fängelset. Berättelse. 1898.32 s. [Ej anon.] Övers: Was Ivar Lyth im Gefängnisse hörte, Berlin u å [1904/05?], 32 s (även: Fur Dichl, No 31). – Gammel-Svenskby. Efter en uppsats i Ord och bild. Sthlm 1899. 12 s. (Föreningen kvinnliga missionsarbetare, 59.) – Ellen Fries. [Rubr; omsl:] En minnesteckn. Sthlm 1900. 36 s. – Djupets sagor. Berättelser. Sthlm 1901. 353 s. 2. uppl 1909. 217 s. (Saml berättelser [5].) 3. uppl [omsl: Billighets-uppl] 1911. – In memoriam (Pedagogisk kalender för svenska hem, årg 5,1901, Sthlm, s 5060; även sep, 11 s). – "Höststormar" (När vi började, ungdomsminnen af sv förf. Utg af Sveriges författarefören, Sthlm 1902, s 38–52). – Genom tron. En händelse urj. F. Oberlins lif. Örebro 1903. 15 s, 1 portr.  De osynliga vägarna. [l]-2. Sthlm 1903-04.1. En dikt ur lifvet. 1903. 370 s. 2. uppl 1904. 3. uppl 1908. 239 s. (Saml berättelser [2].) [Ny uppl, omsl: Billighetsuppl] 1909. Övers: Nä-kymättömiä teitä, [1/2,] Porvoo 1903[04], 325 s (Oma kirjasto n:o 5657); Usynlige Veje, Odense 1904, 337 s; Unsichtbare Wege, Berlin 1906, 294 s, 2. Aufl s å. 2 [omsl]. Hennes son. Berättelse. 1904. 368 s. 2. uppl 1908. 235 s. (Saml berättelser [3].) 3. uppl [omsl: Billighetsuppl] 1909. Övers: Ihr Sohn, Schwe-rin 1906, 290 s; Haar zoon, Zwolle 1923.  Kevät-ajoil-ta. Joensuu 1904. 104 s. [Ej identifierad övers.] -Glädjeblomster. Berättelser för de små. Sthlm 1905. 107 s. 2. uppl 1909. Övers: Happy hours for the litde ones, Rock Island, 111., [1915,] 94 s. Härur: En julnattsdröm (Barnbiblioteket I livets vår n:r 1 [omsl], Sthlm 1930, s 37; 2.-3. uppl 1936, 1945, s 3-6). - En springande gnista och andra berättelser. Sthlm 1906. 289 s.  Kvinna och man. Utg af Kvinno-kommitén af den 5:te februari. Sthlm 1906. 20 s. -Hvit ljung. Sthlm 1907.432 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1908. 274 s. (Saml berättelser [1].) [Nya tr, omsl: Billighets-uppl] 1909, 1911. [Ny uppl] (tr Hfors) 1924. 278 s. Övers: Valkoisia kanervakukkia, Hfors 1908, 334 s, 2. painos Jyväskylä 1920, 327 s.  En moders dagbok och andra berättelser. Sthlm 1908.171 s.  Maj. En familjehistoria. Prisbelönad vid Iduns stora romanpris-täfling år 1905. Sthlm 1907. 276 s. (Iduns romanbibliotek 43.) [Annan utg, enl bibliogr uppg] 1908. 315 s. 2. uppl 1909. 212 s. (Saml berättelser [6].) 3. uppl [omsl: Billighetsuppl] 1910. [Ny uppl] (tr Berlin) 1921. 253 s. ([Omsl:] Bonniers universal bibliotek [9].) Övers: Kevätkukka, Perhetarina, Hfors 1911, 372 s, Päivänsäde, Porvoo 1923, 347 s, [2. uppl] 1925. -När bladen falla. Dikter. Sthlm 1909. 64 s. - [9 st övers ur I vårbrytningen o Ur barndomens värld] (At even-tide, stories for children, Rock Island, 111., [före 1910?,] s 1-121).  Elsie in the uplands. A vacation story. Rock Island, III. [ca 1920]. 94 s. [2 st övers ur desamma.] - Broder Varg (Barnbiblioteket Saga 91. A Wahlenberg m fl, Den lille puckelryggen, sagor o berättelser, Sthlm 1922, s 216227; omtr från Jultomten 1907). Toteen käynyt. Romaani. Porvoo 1925. 114 s. [Ej identifierad övers.] - Bidrag (intill 1892 delvis enl bibliogr uppgift) i bl a: Förr och nu, illustr läsn för hemmet, 1878,4:o, o 1879,8:o (sign S. A. A.), Svenska familj-journalen, 1878 (d:o), 1885, fol, Jukqvällen ... utg af Publicistklubben, 1883, 1892, fol, Tidskrift för hemmet, tillegnad Nordens qvinnor, 1883: 5 (sign M. R.), 1884: 1, 2, 6, Ny illustrerad tidning, 1883, 1886, fol, Svea, folk-kalender, 1883-84, 1886, 1891-93, 1895-96, 1898-99, 1903, tr 1882-1902, Några blad utg af Göteborgs kvinnoförening, 1885, Gbg, 4:o, Saga, minnesblad från Nordiska museet, 1885, fol, 2. uppl s å, Ny svensk tidskrift, 1886-87, Upsala, Hervor, fosterländsk kalender, utg af Svenska qvinno-föreningen, 1886, De värnlösas vän, 1887, afd 2, o 1898, 4:o, Illustrerad familj-journal, 1887, Khvn, fol, Svea, illustr veckotidn, 1887, 1889, fol, Ur dagens krönika, månadsskr för literatur, teater o politik, 1888, Polstjernan, illustr kalender, 1889, tr 1888, Svensk kalender, 1890, tr 1889, Jul, utg af Konstnärsklubben, 1890, fol, Dagny, månadsblad ... utg af Fredrika-Bremer-förb, 1890: 2, 7, 1892: 7, 8, Idun, 1890: 31-34, 51, 1891: 3, 7, 11, 52, 1892: 51, 1893: 51, 1894: 51, 1896: 17, 1897: 15, 1898: 51, fol, Svensk tidskrift, utg af Fv Scheele, 1891, Upsala, 4:o, Läsning för hemmet, 1891, Upsala, Hemåt1892: 15, 9/10, 1893: 12, 45, 7, 10, 1894: 1-56, 8-10, 1895: 3, 10, 1896: 5-7, 10, 1897: 3, 6, 9 (Bilaga), 1898: 1, 11112, 1900: 89, 1902:1,9,1903: 7,9,1905: 7,1906: 8,1898:8,1912:4, 1913: 10, 1915: 9, 1917: 45, 1918: 2, 1919: 20, 1920: 6,1922: 2, 4-5,1927: 5, 7 o dec (Hemmets ungdomsblad), jämte anon medv, 4:o, Folkskolans barntidning, 1892, Nyköping, 4:o, OoB, 1892, 1893, 4:o, Julklockan, Sveriges barn tillegnad af Folkskolans vän, 189798, 1900, 4:o, Jultomten, 1907, 4:o, vidare Aftonbladet 188893 o SvD; dikter, tonsatta: E Cederstrand, Lägg vapnen ned! Fredssång, [1905], [ur Hemåt, 1905: 7, övers:] Die Waffen fort! Friedens- hymne, [1910], Susar en fågels vingopar, 1910, Broder död (2 sånger, [1917]), o Julvisa, 1918, samt A Tegnér, Kantat vid invigningen af K.F.U.K:s byggnad den 29 december 1907, tr 1908; vanligen Sthlm.


Redigerat: Hemåt. Tidskr utg af Kristliga föreningen af unga kvinnor i Stockholm. Årg 1–5, 1892–96. Sthlm. 4:o. 160, 172, 176, 164, 166 s.

Översatt: [B Agerup, f Erbe, pseud] Mathilde, Ett år af en ung flickas lif, Sthlm 1887,176 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: M Sarri, Kärlek eller arbete: om "Kvinnofrågan hos M R  Sveriges utan gensägelse främsta förf (C-uppsats i litt:vetensk, StU, ht 1983); A Wikström, M R  en åttitalsförf (C-uppsats i litt:vetensk, StU, vt 1987).

Fadershuset (Nord kvinnolitt:hist, 2, 1993); R Fitinghoff, Minnenas kavalkad (1948), s 25 f, 28, 56 f, 68 f, 71 f, 8184, 94, 100 f, 121 f, 126127, 227 f, 231 f, 236 f, 281, 291 f; E Heggestad, Fången o fri: 1880-talets sv kvinnliga förf om hemmet, yrkeslivet o konstnärskapet (1991); A-L Jeppsson, Tankar till salu: genombrottsidéerna o de kommersiella lånebibi (1981); K-E Lundevall, Från åttital till nittital (1953); G Michanek, En morgondröm: studier kring Frödings ariska dikt (1962); I Nordin Hennel, "Ämnar fröken kanske publicera något?": kvinnligt o manligt i 1880-talets novellistik (1984); E Nordlinder, Sekelskiftets sv konstsaga o sagodiktaren Helena Nyblom (1991); dens, Socialismens blomma i livet: arbetarfrågan i M R:s senare produkdon (Läsebok: en festskr till Ulf Boéthius 2/12 1993, 1993); Reports from the Swedish Ladies' Committee to the World's Columbian exposition at Chicago 1893, ed E Fries, 2 (1893), s 37, 3 (1893), s 10 f o 15; E Rydberg, M R, en Hthhist studie (Idun 1909, nr 10); SMoK; C Svensson, Åttitalet o konstnärsromanen (1985); Sällsk Nya Idun 18851913: historik o medlemsförteckn (1914); Tjugofem år i Kristliga fören av unga kvinnor, Kungsholmsfilial 18891914 (1914); P A Tjäder, "Det unga Sverige": åttitalsrörelse o genombrottsepok (1982); Urminnenas värld, KFUK:s centralfören 18851935 (1935); S Walder, Ur sv kvinnors kamp för Guds rike (1930).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mathilda L Roos, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6846
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mathilda L Roos, urn:sbl:6846, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjördis Levin), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se